background preloader

Välj en scen som berör dig

Välj en scen som berör dig
Just nu bearbetar mina nior dilemman (tidigare inlägg Dilemman vidgar perspektiven). Av en slump ramlade jag över den norska novellfilmen Min bror Mikael (16:31). En fantastiskt gripande historia om Joakim, som har Down syndrom, och hans storebror Mikael. Första fem minuterna är det några som fnissar till vid ett par tillfällen, men sista tio är det knäpptyst i klassrummet. Beskriv de båda bröderna INUTI (KÄNSLOR, EGENSKAPER, TANKAR, DRÖMMAR).Förklara Mikaels dilemma.Varför slår Mikael sin lillebror? På den sista frågan sa en elev: Han måste förklara för sin bror att han älskar honom hela tiden. Välj en scen som berör dig Eleverna väljer en bild/scen som illustrerar dilemmat och/eller som de blir berörda av. Filmen och upplägget, som såklart kan förenklas och fördjupas till exempel med kopplingar till diskrimineringsgrunder, passar både för grundskolan och gymnasiet. Related:  Värdegrundjobbfredrikarboga

Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Vi började med att göra en social version av berättaren. I nästa övning tränade vi på att säga JA! Nu var det dags att träna på att inte bestämma allt själv. När sagorna blev klara använde vi strukturen Switcheroo för att dela med oss av våra roliga sagor med varandra.

Nyhet : Tydliggör den gestaltande texten Att med målande ord visa vad en person känner istället för att bara berätta om det kan lyfta en text rejält och är också ett kunskapskrav i svenskan. Annika Sjödahl utgick från delar av Ronja Rövardotter och lät sedan eleverna jobba själva och diskutera med tydliga frågor och grafik som stöd. ”Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen”. Så inleds Ronja Rövardotter och det är ett av exemplen som Annika Sjödahl, högstadielärare på St Ilianskolan i Enköping, använder sig av i sin lektion om gestaltning. – Astrid Lindgren är väldigt duktig på det där. När du gestaltar ger du läsaren en bild och en känsla av att du är i berättelsen, säger Annika. Hon hörde vid ett tillfälle en person som slängde ur sig att gestaltning bara handlar om att slänga in en massa adjektiv, vilket startade en tankeprocess hos henne för att utveckla just denna lektion. – Det brukar gå jättebra.

The Danger of a Single Story Hur uppfattar vi människor från andra länder, städer, områden, intressesfärer och med annan etnicitet, religion och sexualitet utan att egentligen ha en aning om hur de är? Här en film som illustrerar vad ”förutfattade meningar” är: Ett TED-talk som idag (dagarna efter att nazister tågat runt i Borlänge) är viktigare än någonsin att ta del av – A Single Story – en autentisk levnadshistoria med hisnande insikter och budskap. Vi tillbringar hela våra liv omgivna av andra människor som är ungefär som oss själva, påverkar och blir påverkade utan att kanske fundera så mycket på att vi förmodligen är och tycker ganska lika. Men hur många vänner och bekantskaper har vi utanför intressesfären, grannskapet, hemstaden och Sverige? Vilken bild har vi av andra som inte ingår i våra egna sammanhang? Eleverna kan fundera på och samtala om: Vad menar Chimamanda med a single story? Syfte Lektionsupplägg till filmer och texter Filmer Kevin Pearce drivs av tanken att vara bäst. Min bror Mikael Texter

Dilemman vidgar perspektiven Många noveller eller kortare texter innehåller kvaliteter, både språkliga och innehållsmässiga, som ger underlag till bra tänkande, samtal och skrivande. Men det kan ändå kännas fnuttigt att bearbeta en novell under en eller ett par lektioner för att sedan gå vidare till nästa. Det kan både för elev och lärare kännas som om det saknas en helhet. Jag brukar samla kortare texter och noveller under principen ”minsta gemensamma nämnare”. Ibland är det texter om KÄRLEK, VÄNSKAP och ATT VÅGA eller varför inte DILEMMAN. Dilemman är, till skillnad från ett vanligt problem där en lösning finns, öppnare och inbjuder till att se frågor ur olika perspektiv. Så här brukar jag lägga upp läsningen Jag introducerar texterna genom att sätta in dem i ett sammanhang. Jag högläser mycket och stannar vid lämpliga tillfällen. Förslag på texter – och dilemman I det här trädet – Vad kan man förlåta… och inte? Ur Varför växer gräset? Kopplingar till kunskapskrav (beror på vilken uppgift eleven gör såklart)

Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis. Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex. Variant: Sätt på musik. Grafik: Martin Silfvast Klassexempel Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I "Allmänt" Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Integrera samarbete på enkla sätt Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det.

Samtiden i de nordamerikanska reservaten - "The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian" i engelska 7 Sherman Alexies fantastiska roman The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian passar utmärkt i alla engelskkurser på gymnasiet, och nu har jag introducerat den i min grupp som läser engelska 7. Det är ett fint sätt att knyta ihop säcken innan de springer ut på sommarlov för sista gången. Ett bra sätt att introducera den här romanen är att samla in vad eleverna känner till om Nordamerikas ursprungsbefolkning. Jag lät mina elever fundera över detta enskilt en liten stund, och sedan delade de med sig i par och slutligen i helklass. De tog med allt de visste, historiska aspekter så väl som nutida företeelser. Vi fastnade lite vid reservaten och redde ut vad det innebär. Efter att ha läst till och med kapitel 3 så stannar vi upp och sorterar ut vilka karaktärer vi har stött på och vilka funktioner dessa har. Vi har nu nått fram till och med kapitel 8, och det börjar bli väldigt intressant. Om eleverna går med på det så kommer ni att kunna ta del av slutresultaten här i bloggen framöver.

Att skriva för en mottagare Det är fantastiskt roligt och värdefullt att digitala verktyg öppnar upp möjligheten för alla människor att kommunicera på ett snabbare och enklare sätt än vad som var möjligt för tio år sedan. Men är det bara jag som är lite bekymmersam över hur lärare publicerar elevers texter, bilder och inte minst tal där elever både hörs och syns i egen person utan att fundera på, ta hänsyn till och respektera deras personliga integritet? Eleverna blir mer motiverade att skriva om det finns en mottagare. Vi lärare måste såklart vara lyhörda för vad eleven vill nu, men bara det räcker inte. Ytterligare en variant är att spela in ljud och/eller bild och lägga upp på Youtube, men någonstans här börjar jag vackla. Tiderna förändras och kanske kommer dagens unga att se på och förhålla sig annorlunda till offentlighet och den egna personen. … With great power comes great responsibility!

Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Vilka källor? När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry

Related: