background preloader

Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till

Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till
Alla elever som ingick i studien hade pragmatiska svårigheter (mätt med skattningsformuläret Children’s Communication Checklist-2; Bishop, 2003). Ungefär hälften av eleverna hade en expressiv språklig förmåga inom eller strax under normalområdet, medan hälften av eleverna hade resultat som tyder på måttlig till grav expressiv språkstörning (mätt med CELF-Expressiv skala). Två mått på pragmatisk/social förmåga ingick i studien: Pragmatisk förmåga i samtal Pragmatisk förmåga i samtal skattades med instrumentet Targeted Observation of Pragmatics in Children's Conversations (TOPICC; Adams et al. 2011). Eleven får prata med en vuxen kring tre bildserier och fem minuter av konversationen kodas sedan med hjälp av TOPICC (protokollet finns för gratis nedladdning här: www.psych-sci.manchester.ac.uk/scip). Metapragmatisk medvetenhet Metapragmatisk medvetenhet mättes med instrumentet Assessment of Metapragmatics (AMP; Collins och kollegor, 2014). Något gick fel i konversationen - vad gick fel?

http://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2016/4/19/pragmatisksprakstorning

Related:  SpecialpedagogikcinahasselgrenNPF

Ta pulsen med Super Mario - Daniel Gomejzon När jag började jobba på Väsby Nya Gymnasium 2010 föreslog min rektor att jag skulle besöka den skolan han hade jobbat som Idrottslärare senast på. Han visste att det jobbade en väldigt duktig lärare i Idrott och Hälsa kvar från den tiden han jobbade där. De hade jobbat fram ett bra och genomarbetat sätt med den gamla kursplanen (94). Det hjälpte mig oerhört då det fortfarande var 94års kursplan som gällde och många av de frågor jag hade trots 4 1/5 års utbildning på GIH fick jag lite mer koll på efter det besöket. Jag fick ta del av lektionsplaneringar och diskutera kursplanen utifrån det jag fick se. De berättade om olika lektionsupplägg. Checklista till lärare för stöttning av elever med ADHD och Asperger (uppdaterad 2016-08-10) Här nedan lägger jag ett mail som jag skickat till skolan för att få hjälp till mitt barn. Mentorn blev jätteglad och sa att hon skulle skicka detta mail vidare till de lärare som berörs. Jag har tagit bort vissa delar som kanske kan vara för privat, men använd listan och om du vill byt ut ”mitt barn” till ditt barns namn, och hen till han eller hon. Lägg till saker i listorna som är specifika för ditt barn, ta bort det som inte gäller.

Hjärnpodden - Kristina Bähr: #15 - Lågaffektivt bemötande i skolan - Intervju med Maria Bühler Lågaffektivt bemötande används i skolan genom att förutsätta att barn "vill göra rätt om de kan" (Ross Greene). I Sverige finns ett nätverk av psykologer, som arbetar med lågaffektivt bemötande i skolan och i det nätverket arbetar Maria Bühler, som är gäst i detta avsnitt av Hjärnpodden. Grunden i synen på barn med problemskapande beteenden är att kraven är för stora och barnet/ungdomen har bristande färdigheter i sättet att hantera kraven. Vispad kokosmjölk/grädde Att vispa kokosmjölk kan vara svårt och det var det för oss också många gånger innan vi kom på knepet som fick oss att lyckas varje gång! Hemligheten är att ALLT måste vara kallt! Så här gör du Ställ kokosmjölken som du ska vispa i frysen i 1 till 1,5 timme (OBS mjölken ska inte frysa till en klump utan bara bli riktigt kall) innan du vispar denStäll in skålen och visparna du ska använda i kylskåpet samtidigtNär kokosmjölken blir kall så skiljer sig vattnet från grädden i kokosmjölken och det är enbart grädden du ska användaTa ut kokosmjölken ur frysen, OBS skaka den inteKlipp upp förpackningen och ös över den tjocka och krämiga kokosgrädden i den kalla skålen. Du märker när du når vattnet, då blir färgen gråaktig, detta ska du INTE använda (spara till t.ex. brödbak eller liknande)Vispa nu kokosgrädden härligt fluffigSmaksätt eventuellt med lite äkta vanilj

Så fungerar adhd-medicin Vad händer i kroppen vid adhd-behandling? De så kallade verkningsmekanismerna är ännu inte helt klarlagda. Men för att göra en lång – och inte färdigutforskad – historia kort; samtliga läkemedel ökar tillgången på viktiga signalsubstanser i hjärnan. Information om språkstörning – Logopedforum I en av forumtrådarna har det tipsats friskt om en mängd olika bra informationskällor vad gäller språkstörning. Här kommer en sammanställning från den tråden med länkar att laborera bland för den som vill uppdatera tipsbanken till föräldrar och pedagoger. På många av sidorna finns det i sin tur ännu fler länkar och litteraturlistor.

Selektiv mutism - Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kul att du vill bidra till att förbättra informationen om Selektiv mutism. Tänk på att vara korrekt och saklig i det du skriver. Du får inte namnge eller på annat sätt lämna uppgifter som identifierar andra personer, såsom dina anhöriga (t.ex. föräldrar eller barn), andra patienter eller vårdpersonal. Att prata konkreta strategier Inspirerad av det här svaret på hur man kan kompensera för bristande exekutiva funktioner har jag pratat tid med barnen på morgonen. Vi tog morgonrutinen som exempel vid whiteboarden. Vi pratade om vilka aktiviteter som är en del av den (dvs som finns som bilder på bildschemat över morgonrutinen, som också sitter på whiteboarden), vilka saker som bara är slöseri med tiden och gör att morgonrutinen tar alldeles för lång tid, och vilka saker som kan vara bra fast de inte är med på schemat. Vi kom överens om att saker som att pilla på sin stortå, titta rakt ut i luften, läsa bok eller spela iPad inte hör hemma i morgonrutinen.

Kamrat - etik & moral (steg 1) Med hjälp av “Kamrat” kan du skapa en röd tråd i ditt värdegrundsarbetet. Kamrat består av ett antal steg och syftet är att skapa och upprätthålla en gemensam värdegrund på skolan. Stegen består av konkreta klassövningar med tillhörande lärarhandledning och elevmaterial. Kamrat genomsyras av följande begrepp: Kamratskap, Attityd, Moral, Respekt, Ansvar och Trygghet.

Claudia lider av ofrivillig tystnad Under skoltiden kunde hon bara prata i klassrummet och hemma. För övrigt var hon knäpptyst och ångestfylld. Claudia, 24, har selektiv mutism. "Jag var fem år när jag gick till dagis för första gången. I det stora lekrummet, bland alla barn, kom den över mig – tystnaden. Jag visste inte vad jag skulle göra, vågade ­ingenting, stod bara helt tyst.

Related: