En uppgift från nationella provet år 9: Konsten att ta det lugnt - www.plugga24.se
Konsten att ta det lugnt Stress, stress, stress och åter stress. skolan, träning, betyg, kompisar, jobba, tjejer. Allt måsteman fixa. Allt måste man ta hand om. Det är inte konstigt att åldern på folk som blir stressadesjunker. Allt fler tonåringar börjar bli stressade och den största anledningen till deras stress ärskolan och vännerna som utsätter varandra för grupptryck. Killarna tävlar om vem som är mest cool. Tjejerna vill ha killarnas uppmärksamhet, och därför klär sig de mer”lätt”. Jag har själv känt mig stressad massor av gånger. Men det är ju klart, vuxna blir också stressade. Folk har olika metoder när det gäller att slappna av och bli av med allstress. Själv tar jag fram en bok, lägger mig bekvämt i sängen och stänger av mobilen .
Lektionstips: referatskrivning
Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang?
Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Källan tog upp både för och nackdelar med ….Källan är trovärdig för att avsändaren är…Sidan är mindre trovärdig för att…Texten försöker få oss påverkad att…Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…Det saknas information kring…Texten stämmer mot frågeställningen Bedömningsaspekterna Dessa aspekter är de som utgör bedömningen i ett resonemang.
Träna hjärnan och bli smartare
– Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. – Är det inte är jobbigt så lär man sig inte, då jobbar man bara på autopilot och har inte aktiverat sitt tänkande i pannloben. Och så måste man ha fokus.
Ett upplägg för textsamtal av faktatexter
I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. Roller vid läsning av faktatexter Upplägget vid läsandet av faktatexter går ut på att eleverna sitter i grupper om fyra där varje elev har en roll vid den gemensamma läsningen av faktatexten. en som högläseren som skriver ner nyckelorden som återberättaroch en som antecknar Stafettläsning
Årskurs 6: Argumenterande text
Under veckorna 41,42 och 43kommer vi i svenska att arbeta med argumenterande texter. Ni kommer att få skriva en insändare till en tidning som ska handla om ett av följande ämne: - Betyg i åk 4 - Skoluniform - Dödsstraff - Rast inomhus - Skatter - Valfritt Du väljer själv om du ska var för eller emot med du ska tydliga argument. Att skriva en insändare/ argumenterande text Syfte En argumenterande text försöker övertyga läsaren att instämma i författarens påstående eller åsikt. Struktur Rubrik: Insändaren ska ha en kort, gärna fyndig rubrik som lockar till läsning. Åsikt: Börja insändaren med att föra fram din åsikt och beskriv problemet så tydligt du kan. Argument för åsikten: Du måste ha bra och genomtänkta argument för din åsikt. Motargument: Du kan även lägga fram ett motargument i din insändare. Upprepning av åsikten.: I slutet av insändaren sammanfattar du insändarens budskap genom att upprepa din åsikt. Signatur: Till sist skriver du under med ditt namn eller en signatur. Språkliga drag
Finna, analysera & kritiskt värdera information | MIK-rummet
Att hitta relevant information har blivit en utmaning för dagens medieanvändare. Samtidigt som vi har tillgång till stora mängder information exponeras vi också för desinformation. Kraven på den enskildes medie- och informationskunnighet växer. Internet har öppnat dörren till ett stort antal källor. Att tolka texter och bilder med ögonen öppna för vem som kommer till tals och för stereotypa skildringar är viktigt eftersom det påverkar vår bild av hur samhället ser ut. Som medieanvändare bör man ständigt ställa sig frågan "av vem och varför?".
20. Podcasten som blev en POPcast – om populärkultur i undervisningen
Podcast: Play in new window | Download (Duration: 34:23 — 47.2MB) | Embed Prenumerera på podden iTunes | Android | När Scenerna som förändrade filmen hade premiär fullbordades en populärkulturell trilogi signerad UR. Låtarna som förändrade musiken och Programmen som förändrade TV fick sällskap av en grundkurs i filmhistoria. I den här popcasten berättar Magnus Sjöström, projektledare, om tanken bakom de tre programmen. Mer om Fredriks undervisning hittar du på hans blogg Svenska och digitala verktyg. Scenerna som förändrade filmen/UR Låtarna som förändrade musiken/UR Programmen som förändrade TV/UR
