Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad. Vi sammanfattade vad vi visste genom att sätta cirklarna på rätt plats.
Slippa stressen inför NP. Jag ska äga planeringen! Jag försöker utveckla min undervisning och har jag nu landat i att mitt sätt att undervisa är att jobba målmedvetet med mina elever. Jag jobbar också med två spår i klassrummet och försöker ha med det i planeringen så ofta som möjligt. Med två spår i undervisningen menar jag att vi i klassrummet jobbar mot samma mål men att den grupp av elever behöver stöd i form att språk, ord och begrepp. Nu funderar jag kring den här stressen som finns när det börjar närma sig nationella prov. Varför är jag stressad just över matten? Mitt NP-löfte är att jag ska se till att jag äger undervisningen i matten i fortsättningen men för att göra det måste jag ha klart för mig vad vi ska gå igenom och gärna när och hur. I min alignmentmall har jag utifrån kunskapskrav och centralt innehåll kommit fram att åk 3s matte ska leda till dessa konkretiserad mål: Lösa problem: Uppskatta och fundera över rimlighet.Använda strategier när du räknar.Skriva på mattespråk. Begrepp: Kunna matematiska begrepp bla lägesord.
Tydliga och konkreta lektionsmål | Förstelärare i Svedala I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga. Efter att ha läst om Dylan Williams nyckelstrategier, som han skapat som en modell för formativ bedömning och undervisning, fick jag bekräftelse på att det är så här jag vill arbeta. Jag provade några olika sätt men tyckte inte att det blev tillräckligt konkret för eleverna, det var inte helt lätt att bryta ner syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen så att eleverna förstod det. Idag arbetar vi med Så att vi kan Vi vet att vi kan om Att diskutera:
Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar | Förstelärare i Svedala I det samhälle våra elever kommer möta vet vi att ny kunskap hela tiden skapas och att de kan få reda på saker de inte vet enkelt. Däremot behöver vi elever som i framtiden kan bedriva f orskning av hög kvalité och då behövs förmågan att genomföra systematiska undersökningar. I läroplanens kunskapskrav i NO-ämnena ingår många olika delmoment som eleverna ska utveckla och bedömas i när det gäller systematiska undersökningar. “Genomföra undersökningar” och “Dokumentation” är två av dessa, vilka jag upplever att eleverna redan från skolår 1 får möta och träna på. Däremot “Ställa egna frågor som går att undersöka” och “Planera egna undersökningar” är några av de förmågor som jag upplever att många elever får träna betydligt mindre på i sin NO-undervisning. Förmågan att ställa frågor handlar om att träna eleverna i kunna ställa just sådana frågor som det går att undersöka på ett systematiskt sätt. Ett bra sätt att få elever att ställa frågor är att utgå från bilder. Att diskutera:
Boktokig Låt oss prata om matriser och kunskapskrav en stund… | Fröken Bagares funderingar Under detta läsår går vi på min skola Skolverkets och Karlstads universitets kurs betyg och bedömning. En tydlig och nyttig kurs som skapat många kloka diskussioner i lärarlaget. Något som vi diskuterat mycket är detta med matriser. Ett verktyg som, när man funderar på det inte är så enkelt som det först kan tyckas vara. Vi använder alltid matriser när vi i kollegiet sambedömer uppgifter, något vi gör ofta. Ett annat användningsområde är när elever byter skola. I takt med att vi mer och mer lyfter formativa arbetsmetoder plockas läroplanens kunskapskrav oftare fram och sätts som mål för eleverna. För att illustrera vad jag menar. När jag vill träna mina elever i argumentation vill jag ju att de ska lära av de bästa. En matris som inte är förankrad och förklarad in i minsta detalj och översatt till vilken form av prestation du förväntar dig av eleven, tror jag kan skapa mer oreda än reda. Like this: Like Loading...
Problemlösning – I drömmarnas värld – Räknesätt Projektet I drömmarnas värld fortsätter. Idag var det problemlösning igen. Det gällde att möblera sitt rum som man under förra problemlösningen gjorde en ritning över. Skriva en handlalista. Uppgift 3 blev ganska utmanande, alla hann heller inte med den. Jag pratade med eleverna innan idag att prova. Nästa gång kommer vi att jobba med att ta en uppgift i taget och läsa uppgiften igen. Molnen är till för självbedömning.
Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning De har inför samtalet fått fylla i blanketten Inför utvecklingssamtalet. Inför utvecklingssamtal I målboken har de fått fundera över hur det har gått att nå målen. När vi fyller i målboken gör vi det i helklass. Så har de också fått fundera över hur det går med förmågorna. Självbedömning The big five. De har slutligen fått välja något som de är stolta över för att visa för sina föräldrar. Kändes som ett bra upplägg idag när jag gjort mitt första samtal. Det är en av de saker jag tycker är så fantastiskt med mitt jobb. Se min lilla film om min målmedvetna undervisning.
Hur befäster vi matematikbegreppen? I matematiken är det många begrepp som eleverna behöver förstå för att klara av undervisningen. Hur gör vi för att befästa dessa begrepp? För en del elever går det snabbt och lätt medan andra behöver få möta och använda begreppen i fler olika sammanhang. För många yngre elever kan det vara en hjälp att komma ihåg om man har använt kroppen och känseln när man övat på begreppen. Vi arbetar just nu med begreppen hälften och dubbelt i min etta. I förra veckan hade vi en heldag då vi hade utematte. Kort med matematikuppgifter Dagen efter att vi varit i skogen så fick eleverna uppgifter med hälften och dubbelt att arbeta individuellt med i klassrummet.
Pedagogiskt material | Emma Här lägger jag upp det pedagogiska material som presenteras på min blogg. Det mesta är mitt eget och mycket är fritt att använda själv, då är det länkar direkt till dokumentet i inlägget. I de fall där jag använt material från andra bloggar och hemsidor finns länkar direkt dit. Om du använder något av mitt material, skriv gärna en kommentar! Det vore oerhört roligt! Bild Snöglob Pumpatryck av äpplen Vårblommor Fjärilar av silkespapper Vinterståndare med oljekrita och vattenfärg Akvarium – en gemensam bilduppgift Lövtryck Pumpa – spåra och klippa i papper Teckna fasanfjädrar Svanfjädrar mot svart bakgrund Mosaikhjärta Vinterlandskap Blåsippor Bildstöd, tecken, material för barn i behov av extra stöd Svenskt handalfabet och veckoschema Veckoschema i färg (stort och litet) – bildstöd Veckocirkel (veckans dagar, bildstöd) Teckentavlor – kök, toalett, hall Färg Färgläggningsblad – röd, grön, blå, orange, gul, brun och grå Matematik Tiokompisar Nyckelpigememo Leksakssedlar Formdomino Snöflingememo Former – “flashcards”
Klassrumsmöblering – rummets berättelse Vi möblerar klassrum av gammal tradition. Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Så här tänker jag då jag organiserar mina klassrum: Om jag är en elev här inne – hur kan jag ta mig från en plats, exempelvis min bänk till pennor och papper. Då jag arbetar med mina klassrum, bygger upp dem, är jag medveten om varje sak och varje pedagogisk betydelse. Jag skulle vilja säga att det är det. Vad vill jag med klassrummet? Jag grubblar mycket på klassrumsorganisationen. Och när vi är därinne – är det här en miljö för lärandet? Arbeta med nya ord – #mellanstadiebloggen [ENGELSKA] Att lära sig ord på ett nytt språk och minnas dem är inte alltid så lätt. Därför behöver vi variera undervisningen så att så många olika sinnen som möjligt aktiveras! Här kommer några tips på aktiviteter som kan få eleverna att minnas betydelsen. Ett annat förslag är att använda sig av Dolch Word List. Avslutningsvis kommer här Best Ways To Memorize English Words – en lista på olika aktiviteter som gynnar utvecklingen av ordförrådet.
skolkoppen – en kopp med skolblandning Nya undervisningsgrepp | Fröken Evas skola Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Så här ska det gå till: Med hjälp av dessa begreppskort, som utgår från de aktuella begrepp som eleverna har stött på i det aktuella arbetsområdet (i vårt fall Geografi – Europa, gränser, naturtyper, erosion t ex), ska eleverna fundera, plocka ett antal kort och sedan lägga dessa i en kedja. Vinster: Jag får in: eget tankearbete, tänka tillsammans, samarbeta (Think-Pair-Share), förklara för både sig själv, sin grupp och för klassen (och för mig!) Jag lovar att jag ska dokumentera och visa hur det gick! Det här kan ni göra i NO, vilket område som helst!