background preloader

Flippad undervisning

Flippad undervisning
Flippat klassrum. Vad i hela friden är det för något? Den tydligaste förklaringen för det oinvigde tycker jag att Karin Brånebäck har gjort med sin ”gula bild”. I korthet går det ut på att eleven ska vara förberedd i ”huvudet” så att eleven kan börja arbeta direkt när lektionen startar. Den tid som du använder till att ha genomgångar kan nu läggas på att vara hos de elever som behöver dig mest. Det finns många varianter av flippat klassrum och du får känna dig fram kring vad som passar just dig och dina grupper. Många lärare ger en kort Youtubefilm i läxa och har kopplat frågor till filmen där eleven får direkt feedback. Personligen flippar jag inte allt utan jag flippar det jag tycker att den gruppen behöver just då. En sida som fungerar bra till att använda för flippat klassrum och för att individualisera grammatikundervisningen är Grammarflip.com. Du skapar ett lärarkonto där du dessutom skapar ett ”klassrum” . Jag kan verkligen rekommendera er att prova dessa sidor. Lycka till! Sara

http://lrbloggar.se/sarabruun/flippad-undervisning/

Related:  UsingcarolinestandarEnglishSara BruunPedagogik m.m.

Spelar det någon roll om jag läser för mitt barn? Forskning visar att : 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt textEn sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 – 7000 ord.En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd Så visst gör läsningen skillnad! För att klara sitt dagliga liv som vuxen behöver man ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet. (Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet)

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar.

Zaption - så funkar det! Genom att arbeta med tex Kahoot eller i detta fall Zaption.com kan du på ett enkelt sätt få en tydlig bild av vad dina elever har lärt sig och vad du behöver rikta in din undervisning på. Idag blir inlägget inte i textform. Titta på filmen så får du allt du behöver veta om hur Zaption fungerar och framförallt hur du kan använda det i undervisningen. Om du föredrar att läsa om hur du gör har Sarah Jingfors skrivit ett tydligt inlägg: Frökenjingfors.wordpress.com . Mitt exempel nedan utgår från tyskan men naturligtvis fungerar det oavsett ämne eller årskurs.

Britt Johansson – genrepedagogik del 1 Första delen av Britt Johanssons föreläsning om genrepedagogik. Föreläsningen handlar om hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Britt Johansson utgår från cykeln för undervisning och lärande, det som brukar kallas cirkelmodellen. Kickstarta läsåret med strategier - Mia Smith Ingen slöjdlärare skulle beordra eleverna att såga utan att först gå igenom hur man använder sågen på bästa sätt, eller beordra eleverna att använda symaskinen utan att först lära eleverna hur man hanterar alla spakar och rattar. I språkundervisningen har vi inga sågar eller symaskiner, men vi använder verktyg. Och även vi måste lära eleverna att använda verktygen. De verktyg jag tänker på är våra språkliga strategier.

Förmågor Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. ENGELSKA full matris.docx Begriplighet Språket kan vara tidvis oförståeligt. Kommunikationen fungerar

Related: