Att resonera om källors trovärdighet och relevans i svenska Att tolka bilder När vi dagligen bombarderas med bilder är det bra att kunna förstå dem. Här lär du dig läsa bild på samma sätt som du läser text. Så här gör du en bildanalys Konnotation och denotation? Vad är skillnaden? Att dela på internet Hur källkritisk är du när du delar saker vidare på internet? Jakten på historiska källor - Cecilia Johansson I mitt förra inlägg skrev jag om att förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap beskrevs som ett utvecklingsområde i Skolinspektionens granskning av historieundervisningen år 7 – 9, Historia i grundskolan. Idag tänkte jag ge lite tips om vad jag har stött på i min jakt på källor som funkar i grundskolan. Först måste jag påpeka att det här med källor också är ett utvecklingsområde för våra läromedelsförlag. De flesta läroböcker i historia har bara några enstaka källövningar med uppgifter som mer handlar om läsförståelse än om att skapa historia. Förutom i skolans källare har jag mest letat källor på Internet. Jag börjar med ett par svenskspråkiga sidor. Nu till några engelskspråkiga webbplatser. Roy Rosensweig, en annan av mina historiedidaktiska idoler, ligger bakom den här sidan. Jag rekommenderar också en brittisk resurs.
De virtuella sekterna frodas i förvrängda fakta Fakta spelar ingen roll för den sektliknande extremhögern. Fakta är ”etablissemangets” röst. Heléne Lööw inleder DN Kulturs serie om faktaresistens. Den 29 augusti håller Jimmie Åkesson sitt årliga sommartal i hemstaden Sölvesborg. Men som kriminologerna Felipe Estrada och Henrik Tham skriver dagen därpå i DN-debattartikeln ”Kriminalpolitiska utspel saknar stöd i forskningen” visar Brottsförebyggande rådets statistik att färre medborgare utsatts för grövre våld på 2000-talet än åren kring 1990, och att även rädslan för våld minskar i samhället. När Åkesson efter sommartalet konfronteras av Aftonbladet med att statistiken för våldsbrott inte ökat nämnvärt sedan sjuttiotalet, och därmed rimmar illa med hans egen retorik, svarar han: ”Jag tycker dels att, att ... mm ... Men det finns också andra fenomen – de evigt faktaresistenta – vars världsbild i grunden tycks styras av föreställningar om en underliggande konspiration. Men hur skall då dessa miljöer förstås?
Krönika: Så genomskådar du bluffen på nätet – en steg för steg-guide Källkritik. En ny studie som nyligen presenterades i USA visar att schimpanser har bättre förmåga att identifiera bluffartiklar än människor. Extraordinärt och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur? Men är det verkligen så? Läs mer: En guide för visselblåsare – så lämnar du bra tips Det första steget till att bli mer källkritisk är faktiskt ganska enkelt: Läs innan du bildar dig en åsikt! En (riktig, jag lovar) studie som forskare vid Columbia University och French national institute publicerade i somras visar att 6 av 10 personer delar och gillar artiklar i sociala medier utan att ens ha läst dem. För att bilda dig en egen uppfattning är första steget att faktiskt läsa eller titta (längre än rubrikerna). Fler krönikor av Henrik Nyblad: Ditt flöde fylls av skit – så gör du något åt det! Och läs inte bara den aktuella artikeln, klicka runt på sajten och bilda dig en uppfattning om dess innehåll. Är det du precis läst rimligt och sant?
Wikipedia lär unga om källkritik | Popularhistoria.se Under hösten 2016 inleddes pilotprojektet »Att skriva kulturhistoria på Wikipedia« på Nordiska museet i Stockholm. Här får gymnasieelever lära sig källkritik genom att själva författa en artikel till Wikipedia, en av världens mest besökta webbplatser. – Det är otroligt viktigt att kunna bedöma innehållet på Wikipedia, och bästa sättet att lära sig det är att skriva själv, säger Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet. Massor av arkivmaterial att jobba med I museets arkiv och bibliotek finns 5 500 hyllmeter arkivmaterial och över sex miljoner fotografier som eleverna får använda sig av under de sammanlagt sex träffar som ingår i projektet. – Eleverna läser in sig på litteraturen, söker upp källmaterial och formulerar sedan en artikel med källhänvisningar så att allmänheten kan läsa den. Gymnasieelever studerar Amerikabrev Tove och Linnéa från Nacka gymnasium är två av deltagarna i projektet. – Vi skriver om Amerikabrev. Projektet har väckt Linnéa historieintresse.
Välkommen till Peter Englund Herman Lindqvists senaste historiebok handlar om Sverige under den första hälften av 1600-talet och han går ut hårt. Tror han. "Sveriges stormaktstid talar man tyst om i vår tid. Obegripligt varför", skriver han, "Det var en fantastisk, dynamisk och intressant period av historien." Första kapitlet heter också "Stormaktstiden - att minnas med stolthet". Lindqvist har i uttalat sin förkastelsedom över en historia som bara rymmer död och elände; istället har han sagt sig vilja lyfta fram det storslagna och ärorika. Detta anslag är lika grandiost som det är besynnerligt. Som vi alla vet gillar Lindqvist att sprätta skit på de akademiska historikerna. Den här upptagenheten med individerna visar sig också i Lindqvists förtjusning i goda historier. Det här tycker jag är allvarligt. Detta för oss osökt över till felen. Det är omöjligt att lista alla fel. Bokens disposition är inte lyckad. En del av detta kan väl betraktas som rent slarv. Några enstaka fel vore väl inget att bråka om.
”Vi måste sluta lyssna på pojken som ropar varg” | Cafe.se Vi har fått ett samhälle där Jimmie Åkesson kan peka på ”den upplevda otryggheten” som om det var problemet, snarare än problemen som sådana, skriver Björn Werner. Ni vet sagan om pojken som ropade varg, bara för att han gillade när folk blev rädda? Vargen kommer, vargen kommer, ropade han. Folk kom springades, uppjagade. Men pojken ljög bara. Jag skrattar när jag tänker på honom. Inte för att han ropade varg, det är en välbeprövad politisk strategi. Det första han hade fått snappa upp är att det inte räcker att ropa. Kanske har antalet våldsbrott ökat ändå, skulle pojken kunna säga. Det är slitigt för pojken, det kan vem som helst förstå. Men pojken måste vara på sin vakt. Det är då pojken verkligen kunde ha lärt sig av nutiden. Pojken i sagan borde då ha slutat ropa varg och istället börjat prata om oron. ”Oron för om vargen ska komma har ökat med många procent de senaste åren”, skulle den moderna versionen av sagan fortsätta. Och där är vi nu. ”Södermalmshipsters är ingen elit”
Källkritik | Niklas Ericsson Här kommer en svår fornsvensk text, först i original: Her böriass hormala balker. Vaktha tik ffor honom Nv liggher brodher när gilliss systher sin, ok badhen ära the giffth, böthe broder gillena ix mark, j pund malth ok allermannenom ii öre ok ganghe w gillena, ok hethe grwndnigher, ok böthe menedhen. Nu kan thz sa henda ath systher är giffth Ok hon haffwer mz broder i hoormal brwkath, heller ffwlkompnath, böthe systher gillena sex mark j pund malth ok i öre allermannenom Ok ganghe w gillena, ok hethe grwndhpwta ok böthe menedhen. Nu om sa händha kan ath systher liggher när broder Ok broder är giffth ok syster ey giffth är, böte broder som ffor sakth är, ok syster böthe gillena ii mark päninga ok i pund malth Ok allermannenom i öre Ok ganghe w gillena ok böte menedhen. Her äffther böriass saramala balker Nu om brodher trängher broder heller dragher aff säthe sinom mz vredhan hwgh böthe j pund malth gillena brödrum j tönte öll. Och här i översättning: Här börjar balken om horsmål.
Ulf Danielsson, Christina Moberg, Christer Sturmark och Åsa Wikforss: ”Skolans och mediernas syn på källkritik är problematisk” Vi drabbas nu dagligen av ett flöde av hårt vinklade historier och påhittade ”nyheter” i sociala medier och så kallade ”alternativa” medier. Och faktaresistensen breder ut sig. USA har med Donald Trump fått en president som inte bryr sig om huruvida det han säger är sant och kallar massmedier för ”det amerikanska folkets fiende”. Vi ser liknande tendenser i Sverige. Det är lätt att beklaga sig, men det är inte bara populistiska rörelser som drabbats av farsoten. För att hantera situationen krävs två typer av insatser: Vaccinera och korrigera. Dålig faktakontroll är i detta perspektiv direkt skadlig. Den elev som väljer två polariserade och ”subjektiva” källor får betyg A. För ett par veckor sedan förfasade sig Trump över något som skulle ha hänt i Sverige. Men det helt avgörande på längre sikt är vaccinering. Skolans träning av elever i kritiskt tänkande är avgörande och från alla håll höjs röster för betydelsen av att träna elever i källkritik.
Lektionsförslag: Tio källkritiska övningar - Stockholmskällan Ämnen: HistoriaÅrskurs: 9 och Gymnasiet. Hur förvandlades Järvas lantliga miljö till stora bostadsområden? Vad kan man lära sig om livet för 1100 år sedan genom att studera en gammal grav? Och hur kan en dagbok från 1800-talets Tensta användas som historisk källa? Till lärarenDet här är huvudsakligen en källkritisk uppgift där eleverna får fundera över hur man kan använda en särskild typ av historiskt material. Kunskapsmål, HistoriaUppgiften ger eleverna förutsättningar att utveckla följande (Gy 11): Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Genom uppgiften ges eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att (Lgr 11): Innehåll Fångarna på Långholmen. Författare Rättigheter
Källövningar Här samlar jag olika källövningar som kan användas i historiekurser. Vad kan vi veta om Caesars sexliv? Svenska uppslagsböcker om afrikaner Nazismens tankar Mänskliga rättigheter i historien Kinesisk filosofi Att vara kvinna i det kejserliga Kina Kvinnosyn i Handynastins Kina Kommentera E-postadressen publiceras inte. Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. en historiebok på internet