background preloader

Källkritik för gymnasieskolan

Källkritik för gymnasieskolan
Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande. Related:  Källkritik

Nordidactica Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education är en nordisk ämnesdidaktisk tidskrift som ska vara en arena för forskning med relevans för skola, lärarutbildning och högre utbildning. Ämnesdidaktiska studier av undervisning och lärande i geografi, historia, samhällskunskap, statsvetenskap och religionskunskap står särskilt i fokus, men tidskriften är också öppen för artiklar där breda teman som inkluderar frågor som rör dessa ämnen behandlas. Nordidactica vill kombinera en hög vetenskaplighet med en hög grad av auktalitet i ämnesdidaktiska frågor. Basen är referee-granskade artiklar i kombination med beskrivningar av aktuella projekt och recensioner av ämnesdidaktisk litteratur. Primärt kommer artiklarna i tidskriften att vara författade på norska, svenska eller danska. Nummer 2015:3 är nu utgivet och du kommer dit via Senaste numret.

Att resonera om källors trovärdighet och relevans i svenska Att tolka bilder När vi dagligen bombarderas med bilder är det bra att kunna förstå dem. Här lär du dig läsa bild på samma sätt som du läser text. Så här gör du en bildanalys Konnotation och denotation? Vad är skillnaden? Att dela på internet Hur källkritisk är du när du delar saker vidare på internet? Scenarier där skolpersonal och skolledning kan behöva stöd för att utveckla undervisningen Exempel: En lärare vet om att det bland eleverna förekommer laddade diskussioner med rasistiska och främlingsfientliga förtecken på raster. Samtidigt undviker läraren att lyfta dessa diskussioner i klassrummet på grund av omsorg av elever som skulle kunna känna sig utsatta för kränkningar. Exempel: I en diskussion i klassrummet hävdar några elever att "Sverige måste minska invandringen för att de där flyktingarna kostar för mycket". Några andra elever säger emot eleverna och hävdar att det är rasistiskt att säga så. – Normalisering av främlingsfientlighet och kritik av invandringspolitik Exempel: Några elever driver gång på gång uppfattningen att invandringen till Sverige bör minska. – Försvara åsiktsfrihet men samtidigt stå bakom skolans värdegrund Exempel: En elev är aktiv i en extremt nationalistisk grupp som vill stoppa invandringen av alla människor utanför Norden/Europa. – Politiska händelser som blandas med religion – Förnekande av förintelsen – Fördomar på förskolan

Jakten på historiska källor - Cecilia Johansson I mitt förra inlägg skrev jag om att förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap beskrevs som ett utvecklingsområde i Skolinspektionens granskning av historieundervisningen år 7 – 9, Historia i grundskolan. Idag tänkte jag ge lite tips om vad jag har stött på i min jakt på källor som funkar i grundskolan. Först måste jag påpeka att det här med källor också är ett utvecklingsområde för våra läromedelsförlag. De flesta läroböcker i historia har bara några enstaka källövningar med uppgifter som mer handlar om läsförståelse än om att skapa historia. Förutom i skolans källare har jag mest letat källor på Internet. Jag börjar med ett par svenskspråkiga sidor. Nu till några engelskspråkiga webbplatser. Roy Rosensweig, en annan av mina historiedidaktiska idoler, ligger bakom den här sidan. Jag rekommenderar också en brittisk resurs.

När summativt blir formativt på riktigt Det är intressant att titta på sitt eget lärande som lärare tycker jag. Jag har under ganska lång tid haft ambitionen att de uppgifter vi gör som är summativa också ska användas formativt, mer än bara genom kommentarer. Jag har då och då lyckats få till det. En uppgift som man bedömer, ger feedback på och som vi sedan jobbar vidare med för att direkt använda feedbacken. Plötsligt inser jag att nu har jag gjort det flera gånger under den här höstterminen utan att lägga så mycket kraft på att tänka att jag ska göra det. Mattediagnosen som eleverna gjorde jobbade vi vidare med på lektionen efter. Undersök de uppgifter där jag har markerat. Ett bra tillfälle att jobba vidare med att bli medveten om sitt eget lärande och ta ansvar för att var och en själv ska förstå vad som är svårt, för att jag sedan på bästa sätt ska kunnna hjälpa till. I geografi har vi jobbat med jordens inre och yttre krafter. Någon gång hörde jag att man behöver göra något 21 gånger för att det ska bil en vana.

De virtuella sekterna frodas i förvrängda fakta Fakta spelar ingen roll för den sektliknande extremhögern. Fakta är ”etablissemangets” röst. Heléne Lööw inleder DN Kulturs serie om faktaresistens. Den 29 augusti håller Jimmie Åkesson sitt årliga sommartal i hemstaden Sölvesborg. Men som kriminologerna Felipe Estrada och Henrik Tham skriver dagen därpå i DN-debattartikeln ”Kriminalpolitiska utspel saknar stöd i forskningen” visar Brottsförebyggande rådets statistik att färre medborgare utsatts för grövre våld på 2000-talet än åren kring 1990, och att även rädslan för våld minskar i samhället. När Åkesson efter sommartalet konfronteras av Aftonbladet med att statistiken för våldsbrott inte ökat nämnvärt sedan sjuttiotalet, och därmed rimmar illa med hans egen retorik, svarar han: ”Jag tycker dels att, att ... mm ... Men det finns också andra fenomen – de evigt faktaresistenta – vars världsbild i grunden tycks styras av föreställningar om en underliggande konspiration. Men hur skall då dessa miljöer förstås?

Placeringen i klassrummet - hur tänker vi? Klasserna blir allt större och 30-grupper på gymnasiet är idag mer regel än undantag. Ibland känns det omöjligt att som lärare kunna bedriva en undervisning som når fram till alla, oavsett individuella förutsättningar. I väntan på bättre tider (läs: ekonomiska resurser som prioriterar mindre grupper) måste vi helt enkelt förhålla oss till detta. Hur kan vi organisera vårt klassrum för att hitta strategier som möjliggör ett pedagogiskt ledarskap i stora klasser? Att klassrumsplaceringen har betydelse är knappast någon nyhet, det vet alla som har varit elev i skolan och det vet i synnerhet alla som har lärarperspektivet i klassrummet. Hertz delar in elevernas beteende i olika färger: De gröna är de som alltid samarbetar med läraren och klasskamraterna. I korthet handlar Hertz modell (som förövrigt är baserad på psykologen Gunilla Guvås gruppmodell) om att utgå från det gröna beteendet och låta de eleverna samarbeta så ofta som möjligt för att skapa ett positivt mönster i klassrummet.

Krönika: Så genomskådar du bluffen på nätet – en steg för steg-guide Källkritik. En ny studie som nyligen presenterades i USA visar att schimpanser har bättre förmåga att identifiera bluffartiklar än människor. Extraordinärt och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur? Men är det verkligen så? Läs mer: En guide för visselblåsare – så lämnar du bra tips Det första steget till att bli mer källkritisk är faktiskt ganska enkelt: Läs innan du bildar dig en åsikt! En (riktig, jag lovar) studie som forskare vid Columbia University och French national institute publicerade i somras visar att 6 av 10 personer delar och gillar artiklar i sociala medier utan att ens ha läst dem. För att bilda dig en egen uppfattning är första steget att faktiskt läsa eller titta (längre än rubrikerna). Fler krönikor av Henrik Nyblad: Ditt flöde fylls av skit – så gör du något åt det! Och läs inte bara den aktuella artikeln, klicka runt på sajten och bilda dig en uppfattning om dess innehåll. Är det du precis läst rimligt och sant?

specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Wikipedia lär unga om källkritik | Popularhistoria.se Under hösten 2016 inleddes pilotprojektet »Att skriva kulturhistoria på Wikipedia« på Nordiska museet i Stockholm. Här får gymnasieelever lära sig källkritik genom att själva författa en artikel till Wikipedia, en av världens mest besökta webbplatser. – Det är otroligt viktigt att kunna bedöma innehållet på Wikipedia, och bästa sättet att lära sig det är att skriva själv, säger Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet. Massor av arkivmaterial att jobba med I museets arkiv och bibliotek finns 5 500 hyllmeter arkivmaterial och över sex miljoner fotografier som eleverna får använda sig av under de sammanlagt sex träffar som ingår i projektet. – Eleverna läser in sig på litteraturen, söker upp källmaterial och formulerar sedan en artikel med källhänvisningar så att allmänheten kan läsa den. Gymnasieelever studerar Amerikabrev Tove och Linnéa från Nacka gymnasium är två av deltagarna i projektet. – Vi skriver om Amerikabrev. Projektet har väckt Linnéa historieintresse.

Mytodrama® Vi använder kraften i litteraturens och teaterns berättelser för att jobba med ledarskapets eviga frågor. Vår utgångspunkt i detta är att människan är kodad att minnas bilder, symboler och känslor starkare, längre och tydligare än information och fakta. Varje Mytodrama® bygger på en tidlös berättelse och är en ingång och ram för en interaktiv dynamisk utvecklingsresa i ledarskapet, för såväl grupper som för enskilda ledare.

Related: