Hon bjuder på sina 100 bästa adhd-tips Jessica Stigsdotter Axberg är grundare och vd för MrsHyper, ett företag som hjälper och stöttar personer med npf-problematik. Hon är övertygad om att ökad förståelse för sin egen diagnos och förståelse från utomstående är avgörande för ett gott liv. I kampen om att sprida kunskap och förståelse om adhd startade Jessica ett nytt projekt vid årsskiftet. Från och med den 1 januari 2017 lägger hon ut ett adhd-tips om dagen under ”blogg”-fliken på sidan www.mrshyper.se. – Det har snart gått nio år sedan min son fick diagnosen adhd och gud vad vi har prövat och testat olika saker hemma. Jag brukar föreläsa om dessa strategier, men nu kände jag att det var dags att få dem på pränt, säger Jessica Stigsdotter Axberg. Rubriker på inläggen hon har lagt upp hittills är bland annat ”Matvägrarens dilemma”, ”Tid, förberedelse och uppfattning” och ”Sova-sött-sagor”.
Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi - Kod-Knäckarna Mats Myrberg. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: – Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel. Men de måste öva sin fonologiska förmåga – sin förmåga att tänka på hur ord låter, att känna igen ljud i ord, att lyssna efter ljud som låter lika och olika och så vidare. Rätt kompetens hos lärarna Ett sätt att göra detta är att leka med orden genom ramsor. En framgångsrik läs- och skrivinlärning hos barnen ställer höga krav på den svenska lärarutbildningen. – Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls. Halkat efter Finland Från att tidigare ha varit i topp i internationella jämförelser över skolbarns utveckling börjar Sverige halka ner. – Om de märker att deras barn inte har lärt sig att läsa på höstterminen i ettan så tar de direkt kontakt med läraren och frågar vad som är fel?
4 Web Tools to Create Presentations without Installing Any Software April 21, 2014 There are a slew of useful web tools that teachers and students can use to create awesome presentations and slideshows without having to install any piece of software. I am sharing with you below my four favourite tools that I have been recommending to teachers and students: 1- Google Presentation This is by all my means one of the best free presentation tool out there. 2- Haiku Deck This is probably the best addition to the web-based presentation tools. 3- Prezi This is another great presentation tool that I have been using for awhile now. Där det finns människor finns problem | Pedagogiskt Kapital När vi tittar tillbaka i historien, kantas den av både krig och konflikter mellan människor. Så länge inte alla är överens om att det övergripande målet är att ta ansvar för att vara överens och hålla sams, verkar det vara svårt att komma dit. Det är kanske också dumt att tro, att vi alltid ska kunna vara sams. I heta diskussioner, debatter och samtal, uppstår utveckling, närhet och relationer, som gör att vi utvecklas. Det viktiga är dock att ta ansvar för att ingen känner sig kränkt eller ledsen på grund av det vi säger, för då uppstår en maktobalans, och samtalet som kan leda till utveckling riskerar istället att bli ett bråk, en konflikt. Det finns sammanhang och umgängesformer där det naturligt finns maktobalanser. När vi vuxna ger barn rättigheten att vara barn accepterar vi samtidigt att barn måste få bråka, säga nej och på andra sätt träna sig i sin strävan mot ökad självständighet. Det är så det är; där det finns människor finns problemskapande beteenden.
Med blick för elevernas behov | Chef & Ledarskap Det knackar på dörren hos Elinor Kennerö Tonner, biträdande rektor på Källbrinksskolan i Huddinge. En lärare behöver stämma av kring en elev. – Då tänkte jag så här: vi plockar bort de här ämnena ett tag. Är det ok? Det går inte att tänka att specialpedagogen ska lösa problemet. Samtalet går fort och Elinor Kennerö Tonner och läraren kommer överens om hur de ska gå vidare. Det snabba mötet i dörröppningen är ett bra exempel på hur lärare och skolledning förhåller sig till elevhälsoarbetet – lösningsfokuserat och konkret. Källbrinksskolans högstadium kallar sig npf-säkrat. Arbetet har skett stegvis, en första åtgärd var att förändra organisationen. Steg två, det kanske svåraste steget, innebar att ändra synsätt. De senaste fem åren har lärarna på skolan fyllt på med fortbildning om bland annat npf, adhd, explosiva barn och lågaffektivt bemötande. Och så har de diskuterat. Carina Backström Landegren är förstelärare och lärare i svenska. Projekt för npf
Kan man tillämpa undantagsbestämmelsen för alla delar av kunskapskraven? Kan man tillämpa undantagsbestämmelsen för alla delar av kunskapskrav exempelvis läsa, skriva, tala och räkna? I det svar som nu följer hänvisar vi till skollag 2010:800. Enligt skollagen ska man alltid ta hänsyn till barnets bästa. Det börjar med anpassningen Undervisningen i skolan behöver anpassas för de elever man har. Skolan ska kompensera Har eleven en funktionsnedsättning behöver man ofta kompensera för de svårigheter som funktionsnedsättningen skapar. Vårt uppdrag på Specialpedagogiska skolmyndigheten Ett av våra uppdrag har under många år varit att bygga upp kompetens kring alternativa verktyg för elever med funktionsnedsättning. Man kan också behärska de alternativa verktygen olika bra trots att man fått undervisning och träning i att använda dem. Anpassad bedömning När man anpassat undervisningen kommer man också ofta behöva anpassa bedömningen. Sist men inte minst Inte i någon text står definierat vad som innebär del av kunskapskrav.
Aspie-kriterierna | Habilitering & Hälsa Tony Attwood och Carol Gray, två kända profiler bland ”hjälparna” till personer med autism och Aspergers syndrom, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Vilka förändringar skulle kunna uppstå om man slutar tänka på diagnos och i stället tänker på "upptäckt", undrar de. En diagnos innebär att man uppmärksammar svagheter och problem jämfört med typisk utveckling. Nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. Nedan beskrivs Attwood och Grays "Aspie-kriterier", översatta av Eric Zander och Muriel Dandroy. Aspie-kriterierna A. B. Inriktning på att söka sanningenSamtal utan dolda budskapEtt väl utvecklat ordförråd samt intresse för ordFascination för språklig humor, som ordlekarAvancerat bruk visuella metaforer C. D. Vi vill uttrycka vårt tack till Tony Attwood för tillståndet att publicera denna artikel. Senast uppdaterad: 2016-06-08 Referenser: APA. (2000).
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Schuele & Bodreau (2008) menar att evidensen de har gått igenom visar på följande punkter (för fördjupad information och referenser, se artikeln!). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? Hur? I artikeln så finns många steg-för-steg praktiska exempel på principerna nedan! Logopedens roll Varför är detta intressant? SBU.
Stort intresse för Skolons unika datahanteringslösning för GDPR - Skolon I maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen i kraft, vilket innebär ett ökat säkerhetsansvar för svenska skolor och kommuner när det gäller hantering av användardata. För att hjälpa Sveriges skolhuvudmän att möta detta ansvar, har Skolon utvecklat ett antal unika lösningar och ett verktyg som ger möjlighet för dem att kontrollera och hantera sin användardata i alla sina digitala skolverktyg på ett ställe. Bland annat finns inbyggda funktioner för att ta ut rapporter för spridning över enskilda användares användardata och visuellt se hela dataflödet av personuppgifter hela vägen från individnivå till huvudmannanivå. Skolon har under lång tid investerat mycket utvecklingstid för att nå fram till den lösning som först förhandsvisades på SETT Stockholm i våras och som nu rullas ut på bred front till skolor och huvudmän över hela Sverige. Se Skolons nya film om datasäkerhet här:
Texttyper och genrer – Invigos För att undvika sammanblandning med litterära genrer som t ex deckare, fantasy eller kärleksromaner har vi i Invigos valt att tala om texttyper, vilket även följer språkbruket i Lgr 11. Programmet stödjer texttyperna berättande text, argumenterande text, beskrivande text, resonerande och utredande text samt laborationsrapport. Stöttningen i Invigos består i att till dessa texttyper kommer det att finnas stöd i form av instruktioner med råd och exempel på texttypens utformning, exempel på elevtexter och förslag på bedömning. Texter byggs upp av flera texttyper Det går att tolka de stödstrukturer som finns i Invigos, att det är dessa texttyper som de eleverna ska lära sig att skriva i skolan. Lärande går från imitation till integrering. I Invigos kan en utvecklingsgång vara att i första steget tränas skrivande av en renodlad texttyp.
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Men vad innebär språkstörning egentligen? De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras. Vad mer kan man göra i skolan för att stötta elever med språkstörning? Nu hoppas jag att medvetenheten om språkstörning har ökat för er bloggläsare.
IT förändrar skolan | Andreas Skog, IT-pedagog, skriver om IT i skolan Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.
Strategier för läsförståelse - evidens för alla Aktivera förförståelse/förutse VAD? Att använda kunskapen man redan har för att skapa sig en bild av vad texten ska handla om redan innan man börjar läsa. HUR? Ta en huvudidé från texten och fråga eleven om hen kan relatera detta till något hen redan kan. Att lära sig att ställa “bra" frågor VAD? HUR? Visualisera VAD? HUR? Att lära sig att förstå när man inte förstår och att lära sig att använda rätt strategi vid rätt tillfälle VAD? HUR? Att sammanfatta En ytterligare strategi som ofta nämns som exempel är att summera eller skriva en sammanfattning. Hjälper strategier elever med språkstörning till bättre läsförståelse? Det korta svaret är ja. Till exempel så tittade Wright och kollegor (2015) på en fyra veckors gruppbehandling, där två logopeder träffade 10 elever (12-14 år) med läsförståelsesvårigheter och/eller språkstörning för att arbeta med fem olika läsförståelsestrategier. Referenser Joseph, L. Kamhi, A. Shanahan, T., Callison, K., Carriere, C., Duke, N.