background preloader

Att resonera om källors trovärdighet och relevans i svenska

Att resonera om källors trovärdighet och relevans i svenska
Att tolka bilder När vi dagligen bombarderas med bilder är det bra att kunna förstå dem. Här lär du dig läsa bild på samma sätt som du läser text. Så här gör du en bildanalys Konnotation och denotation? Att dela på internet Hur källkritisk är du när du delar saker vidare på internet? Related:  Källkritikkällkritik

Källkritik för gymnasieskolan Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande.

Källkritik - en utmaning - Barn, unga och medier Kopplingar till läroplanen Lgr11 Samhällskunskapsämnets syfte ● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6 Information och kommunikation● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9 Information och kommunikation● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.● Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Gy11 Samhällskunskap Ämnets syfte ● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Jakten på historiska källor - Cecilia Johansson I mitt förra inlägg skrev jag om att förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap beskrevs som ett utvecklingsområde i Skolinspektionens granskning av historieundervisningen år 7 – 9, Historia i grundskolan. Idag tänkte jag ge lite tips om vad jag har stött på i min jakt på källor som funkar i grundskolan. Först måste jag påpeka att det här med källor också är ett utvecklingsområde för våra läromedelsförlag. Förutom i skolans källare har jag mest letat källor på Internet. Jag börjar med ett par svenskspråkiga sidor. Nu till några engelskspråkiga webbplatser. Roy Rosensweig, en annan av mina historiedidaktiska idoler, ligger bakom den här sidan. Jag rekommenderar också en brittisk resurs.

Var vaksam: Så kan du känna igen en falsk nyhet ”Liv står på spel”, sade Hillary Clinton om den lavinartade spridningen av falska nyheter. Det efter att en man avlossat skott på en pizzeria, som figurerat i en falsk nyhet om att Clinton skulle bedriva ett pedofilnätverk i dess källare. Påven liknade mediernas besatthet med fejknyheter vid koprofili, ett onormalt intresse för avföring. Han själv har också varit föremålet för en vida spridd falsk nyhet – i den rapporterades han stödja Donald Trump i valet. Fejknyheter som sprids i sociala medier har blivit allt mer omtalade under det senaste året, i efterdyningarna av Brexit och valet av Donald Trump till amerikansk president. Nu har både Google och Facebook lovat att ta krafttag mot spridningen. Brit Stakston, mediestrateg, menar att det största problemet med de falska nyheterna är att de desinformerar. – Det är otroligt allvarligt om man blir desinformerad i en kris eller ett turbulent politiskt skede, säger hon. 1. 2. 3. 4. 5. – Det är bra att detta diskuteras.

De virtuella sekterna frodas i förvrängda fakta Fakta spelar ingen roll för den sektliknande extremhögern. Fakta är ”etablissemangets” röst. Heléne Lööw inleder DN Kulturs serie om faktaresistens. Den 29 augusti håller Jimmie Åkesson sitt årliga sommartal i hemstaden Sölvesborg. Men som kriminologerna Felipe Estrada och Henrik Tham skriver dagen därpå i DN-debattartikeln ”Kriminalpolitiska utspel saknar stöd i forskningen” visar Brottsförebyggande rådets statistik att färre medborgare utsatts för grövre våld på 2000-talet än åren kring 1990, och att även rädslan för våld minskar i samhället. När Åkesson efter sommartalet konfronteras av Aftonbladet med att statistiken för våldsbrott inte ökat nämnvärt sedan sjuttiotalet, och därmed rimmar illa med hans egen retorik, svarar han: ”Jag tycker dels att, att ... mm ... Men det finns också andra fenomen – de evigt faktaresistenta – vars världsbild i grunden tycks styras av föreställningar om en underliggande konspiration. Men hur skall då dessa miljöer förstås?

Här blir det förbjudet med Airbnb-uthyrning | Metro Turister får inte längre hyra hela hus och lägenheter via Airbnb eller konkurrerande tjänster i Berlin. Det skriver The Independent. Genom att sätta saftiga bötesbelopp hoppas myndigheterna i staden att dels att bostäderna i Berlin ska hållas tillgängliga för boende i staden men också att bostadskostnaderna för alla berlinare fortsatt ska kunna hållas på en låg nivå. ►LÄS MER: Svenskarnas värsta Airbnb-historier Om man bryter mot reglerna kan man få böter på upp till 100 000 euro , motsvarande 920 000 svenska kronor. Lagen är ”ett nödvändigt och finstämt instrument för att bekämpa bostadsbristen i Berlin”, säger Andreas Geisel, chef för stadsutvecklingen i Berlin. ►LÄS MER: Airbnb-boenden används som bordell Men all uthyrning via Airbnb i Berlin kommer inte att förbjudas.

Krönika: Så genomskådar du bluffen på nätet – en steg för steg-guide Källkritik. En ny studie som nyligen presenterades i USA visar att schimpanser har bättre förmåga att identifiera bluffartiklar än människor. Extraordinärt och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur? Läs mer: En guide för visselblåsare – så lämnar du bra tips Det första steget till att bli mer källkritisk är faktiskt ganska enkelt: Läs innan du bildar dig en åsikt! En (riktig, jag lovar) studie som forskare vid Columbia University och French national institute publicerade i somras visar att 6 av 10 personer delar och gillar artiklar i sociala medier utan att ens ha läst dem. För att bilda dig en egen uppfattning är första steget att faktiskt läsa eller titta (längre än rubrikerna). Fler krönikor av Henrik Nyblad: Ditt flöde fylls av skit – så gör du något åt det! Och läs inte bara den aktuella artikeln, klicka runt på sajten och bilda dig en uppfattning om dess innehåll. Är det du precis läst rimligt och sant? Men det finns sätt att se igenom bluffarna.

untitled Välkommen till Peter Englund Herman Lindqvists senaste historiebok handlar om Sverige under den första hälften av 1600-talet och han går ut hårt. Tror han. "Sveriges stormaktstid talar man tyst om i vår tid. Obegripligt varför", skriver han, "Det var en fantastisk, dynamisk och intressant period av historien." Lindqvist har i uttalat sin förkastelsedom över en historia som bara rymmer död och elände; istället har han sagt sig vilja lyfta fram det storslagna och ärorika. Detta anslag är lika grandiost som det är besynnerligt. Som vi alla vet gillar Lindqvist att sprätta skit på de akademiska historikerna. Den här upptagenheten med individerna visar sig också i Lindqvists förtjusning i goda historier. Det här tycker jag är allvarligt. Detta för oss osökt över till felen. Det är omöjligt att lista alla fel. Bokens disposition är inte lyckad. En del av detta kan väl betraktas som rent slarv. Något som också sticker i ögonen är att Lindqvist så ofta är fast i ett hopplöst föråldrat forskningläge.

Natur och kultur - källkritik 4-6 Källkritik | Niklas Ericsson Här kommer en svår fornsvensk text, först i original: Her böriass hormala balker. Vaktha tik ffor honom Nv liggher brodher när gilliss systher sin, ok badhen ära the giffth, böthe broder gillena ix mark, j pund malth ok allermannenom ii öre ok ganghe w gillena, ok hethe grwndnigher, ok böthe menedhen. Nu kan thz sa henda ath systher är giffth Ok hon haffwer mz broder i hoormal brwkath, heller ffwlkompnath, böthe systher gillena sex mark j pund malth ok i öre allermannenom Ok ganghe w gillena, ok hethe grwndhpwta ok böthe menedhen. Nu om sa händha kan ath systher liggher när broder Ok broder är giffth ok syster ey giffth är, böte broder som ffor sakth är, ok syster böthe gillena ii mark päninga ok i pund malth Ok allermannenom i öre Ok ganghe w gillena ok böte menedhen. Her äffther böriass saramala balker Nu om brodher trängher broder heller dragher aff säthe sinom mz vredhan hwgh böthe j pund malth gillena brödrum j tönte öll. Och här i översättning: Här börjar balken om horsmål.

Related: