Källkritik för gymnasieskolan Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande.
SO-ämnen Artiklar om hur du kan arbeta med källkritik i so-ämnen. 2011-11-08Digitala kartor och källkritikUtbudet av digitala lärresurser blir allt större och detta ger nya möjligheter för lärare att skapa en variationsrik undervisning. Samtidigt växer behovet av kritisk granskning av de digitala medier vi använder i skolan. I den här artikeln får du veta mer om hur du och dina elever kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt i relation till digitala kartor. 2010-10-29Geografi och källkritik — hur går det till? Bara när det blåser När det blåser snurrar vindkraftverken och producerar elektricitet. Det betyder dock också att när det inte blåser så produceras det ingen elektricitet. Alla delarna i den kedja som går från produktionen av elektricitet, transporten genom ledningsnätet ända till konsumenten och som ger ström i elkontakten, kallas tillsammans för elnätet. I ett elnät måste det hela tiden råda balans mellan produktion och förbrukning. Elsystemet ska kunna följa med i vindens växlingar. Fördelar och nackdelar Fördelen med vindenergi är att ett vindkraftverk skapar 80 gånger så mycket energi under sin livstid som det går åt för att tillverka, underhålla och skrota det. Nackdelen är att vindkraftverket bara producerar elektricitet när det blåser. Vindkraftverk till havs Just för att många människor blir besvärade av vindkraftverk på land bygger man fler och fler vindkraftverk till havs. Nackdelarna med havsvindkraftverk är att det är både dyrt och besvärligt att bygga och underhålla dem. Logga in för att se mer
Jakten på historiska källor - Cecilia Johansson I mitt förra inlägg skrev jag om att förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap beskrevs som ett utvecklingsområde i Skolinspektionens granskning av historieundervisningen år 7 – 9, Historia i grundskolan. Idag tänkte jag ge lite tips om vad jag har stött på i min jakt på källor som funkar i grundskolan. Först måste jag påpeka att det här med källor också är ett utvecklingsområde för våra läromedelsförlag. Förutom i skolans källare har jag mest letat källor på Internet. Jag börjar med ett par svenskspråkiga sidor. Nu till några engelskspråkiga webbplatser. Roy Rosensweig, en annan av mina historiedidaktiska idoler, ligger bakom den här sidan. Jag rekommenderar också en brittisk resurs.
Björn Thärnströms bloggbok: Tro inte allt på Facebook Facebook är ett så kallat socialt medium som är en tummelplats för miljoner människor över hela världen. Där publiceras hela tiden mängder med "fakta". Men allt är inte korrekt. Det mesta måste kombineras med vars och ens eget sunda förnuft och eventuellt andra faktakunskaper. Här är ett exempel. En person hade gjort ett inlägg, som delats av flera och fått spridning. Flera har på Facebook markerat sitt gillande. De 70 000 barnen kom inte 1944. Dessutom kan tilläggas att de ensamkommande "barn" som kommer nu i många fall inte ens är barn och de kostar oss skattebetalare ca en miljon kr per styck och år att ta hand om. De ca 7 000 finska småbarn som adopterades och blev kvar på 1940-talet blev mest en kostnad för de familjer som öppnade sina hem för dem.
Retorik 1: Jesper Rönndahls PEXIT-tal Vi håller på med retorik i flera av mina klasser just nu. Vanligt förekommande när man ägnar sig åt retorikstudier är givetvis att man då lyssnar till delar ur olika kända tal samt växlar med studier ur någon lärobok. För drygt någon vecka sedan tog vi utgångspunkt i ett upplägg som inspirerades av Robin Smith. Fokus var där på våra svenska partiledares slutanföranden inför partiledaromröstningen i riksdagen nyligen. Det blev två intressanta lektioner och kan klart rekommenderas. Sedan dess har vi bland annat lyssnat till delar ur kända tal av bland annat Winston Churchill (där han mumlar sig igenom sitt ”We shall fight in the streets, etc…” från 1940) och J.F.Kennedys (”Ask not …”). När jag nu under dagen roat mig med att titta lite ikapp av Jesper Rönndahls Svenska nyheter slår det mig att det ju här finns ett rikt material att ösa ur just med tanke på retorik. Talet är - jag vet att jag upprepar mig - åter igen väldigt, väldigt roligt.
De virtuella sekterna frodas i förvrängda fakta Fakta spelar ingen roll för den sektliknande extremhögern. Fakta är ”etablissemangets” röst. Heléne Lööw inleder DN Kulturs serie om faktaresistens. Den 29 augusti håller Jimmie Åkesson sitt årliga sommartal i hemstaden Sölvesborg. Men som kriminologerna Felipe Estrada och Henrik Tham skriver dagen därpå i DN-debattartikeln ”Kriminalpolitiska utspel saknar stöd i forskningen” visar Brottsförebyggande rådets statistik att färre medborgare utsatts för grövre våld på 2000-talet än åren kring 1990, och att även rädslan för våld minskar i samhället. När Åkesson efter sommartalet konfronteras av Aftonbladet med att statistiken för våldsbrott inte ökat nämnvärt sedan sjuttiotalet, och därmed rimmar illa med hans egen retorik, svarar han: ”Jag tycker dels att, att ... mm ... Men det finns också andra fenomen – de evigt faktaresistenta – vars världsbild i grunden tycks styras av föreställningar om en underliggande konspiration. Men hur skall då dessa miljöer förstås?
Frågor & svar arkiv - Migrationsinfo Personer som har fått uppehållstillstånd, som asylsökande och deras anhöriga, omfattas av etableringslagen. Det innebär att de har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år. Nyanlända som medverkar till upprättande av en etableringsplan, eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till ersättning. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering. Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i eatbleringsplanen. 75 procent = 231 kr/dag50 procent = 154 kr/dag25 procent = 77 kr/dag Etableringstillägg En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. 800 kr/månad per barn under 11 år1500 kr/månad per barn från 11 år Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Bostadsersättning Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning.
Krönika: Så genomskådar du bluffen på nätet – en steg för steg-guide Källkritik. En ny studie som nyligen presenterades i USA visar att schimpanser har bättre förmåga att identifiera bluffartiklar än människor. Extraordinärt och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur? Läs mer: En guide för visselblåsare – så lämnar du bra tips Det första steget till att bli mer källkritisk är faktiskt ganska enkelt: Läs innan du bildar dig en åsikt! En (riktig, jag lovar) studie som forskare vid Columbia University och French national institute publicerade i somras visar att 6 av 10 personer delar och gillar artiklar i sociala medier utan att ens ha läst dem. För att bilda dig en egen uppfattning är första steget att faktiskt läsa eller titta (längre än rubrikerna). Fler krönikor av Henrik Nyblad: Ditt flöde fylls av skit – så gör du något åt det! Och läs inte bara den aktuella artikeln, klicka runt på sajten och bilda dig en uppfattning om dess innehåll. Är det du precis läst rimligt och sant? Men det finns sätt att se igenom bluffarna.
Kompasskurs - Det har varit minst sagt svårt att värja sig mot det ämne som dominerat nyhetsrapporteringen de sista dagarna. Med en klump i magen har jag öppnat morgontidningen vid frukostbordet - och på kvällen har klumpen i magen vuxit sig än större när jag slår på TV-nyheterna. Som en redig smäll på käften - eller snarare en bulldozer uppkörd i skrevet - levereras gång på gång budskapet om hur bra vi trots allt har det i trygga lilla Sverige. Vilken obeskrivlig tur vi har som i årtionde efter årtionde sluppit krigets fasor, sluppit behöva lämna hus, hem och familj för att fly för våra liv från krig, tortyr, svält och katastrofer. När jag ser bilderna på flyktingströmmarna rullas upp på TV-skärmen påminns jag om och om igen om hur orättvis världen är - och hur dålig jag är på att uppskatta min egen, trygga tillvaro. Det är ändå rörande, glädjande och ett enormt hopp för mänskligheten när man ser vilket engagemang som flyktingströmmarna ändå tycks väcka hos de allra flesta normalbegåvade människor.
Välkommen till Peter Englund Herman Lindqvists senaste historiebok handlar om Sverige under den första hälften av 1600-talet och han går ut hårt. Tror han. "Sveriges stormaktstid talar man tyst om i vår tid. Obegripligt varför", skriver han, "Det var en fantastisk, dynamisk och intressant period av historien." Lindqvist har i uttalat sin förkastelsedom över en historia som bara rymmer död och elände; istället har han sagt sig vilja lyfta fram det storslagna och ärorika. Detta anslag är lika grandiost som det är besynnerligt. Som vi alla vet gillar Lindqvist att sprätta skit på de akademiska historikerna. Den här upptagenheten med individerna visar sig också i Lindqvists förtjusning i goda historier. Det här tycker jag är allvarligt. Detta för oss osökt över till felen. Det är omöjligt att lista alla fel. Bokens disposition är inte lyckad. En del av detta kan väl betraktas som rent slarv. Något som också sticker i ögonen är att Lindqvist så ofta är fast i ett hopplöst föråldrat forskningläge.