Sme Alex Dogboy
Uppgifterna till Alex Dogboy, du arbetar själv i den takt du vill men följer lässchemat. Du skriver i Pages och mailar din lärare när du är färdig. Var noga med att ange vilka sidor det gäller och vilken uppgift. Sidorna 3-66Frågeställning/arbetsuppgiftSidan 9: ”Du får inte följa med” – skriv ner dina tankar runt citatet. Sida 13-16: Hur har Alex det hos sin moster? Sidan 18: Smutsigt vatten beskrivs. Sida 21: Alex är mycket hungrig. Sida 32: ”Vill ni följa med” säger mannen med vita jämna tänder. Sida 43: Vad betyder ordet abstinens - slå upp i en ordbok och förklara med egna ord. Sida 63: Gillar du hamburgare? Egna reflektioner: Förutom ovanstående frågor ska du också välja ett eget citat (ange sida) och skriva ner dina tankar runt det.
Uppgift 2 – litteraturhistoria
Vi ska nu påbörja arbetet med litteraturhistoria, där din uppgift är att dels läsa en klassiker, dvs ett verk ur litteraturhistorien och dels att sätta dig in i den tid som din klassiker är publicerad i, dvs vad kännetecknar den epoken och på vilket sätt passar din valda bok in epoken. Till stora delar följs vi åt i Svenska 1 och 2. Men, med ett tillägg och fördjupning i uppgiften för dig som läser Svenska 2. Se mer om uppgiften här nedan. Som en introduktion till ämnet vill jag att du tittar på: En bok, en författare – Hej Litteraturen Journalisten och författaren Pia Cederholm berättar om sin bok “Hej litteraturen!” Och Joakim Wendells översikt över epokindelningen. Översikt epoker Planering arbete i litteraturhistoria v. 4 Litteraturhistoria – svenska arbetarförfattare v. 5 Litteraturhistoria – översiktligt. v. 6 -9 Eget arbete klassiker och litteraturhistoria v.10 Uppföljning klassiker och litteraturhistoria Du som läser svenska 2 ska göra följande uppgift litteraturhistoria svenska2
Argumentera
Karins ansikte | Svenskanoveller Wiki | Fandom powered by Wikia
Av: Claudia Marcks TVÅTUSENOCHTRE STEG FRÅN ytterdörren till skoltrappan. Om Silvia räknade bort de dagar hon hade skolkat dribblade hon den lilla vita stenen för tretusenfyrahundratjugofjärde gången längs den här vägen. Ur Kusaks val: berättelser, Bonniers, 2002 O Närstudium1. O FunderingarVarför räknar Silvia allt? O DiskussionVad tycker du om de vuxna i texten?
Språkutvecklande arbetssätt
Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Självklart ska ungarna ha mobiler i skolan
Publicerad: 18 januari, 2016 Det finns de som tycker att man ska ta ifrån elever både mobiltelefoner och datorer i samma stund som de sätter foten i skolan och lektionen börjar. Det tycker inte jag. I skolan handlar det om att lära sig hur det framtida samhället kommer att fungera. Det är lätt – som vissa debattörer gör – att beskriva mobilen eller datorn som konsumtion och spel till ingen nytta. Mobilen är ett utmärkt verktyg där man hittar snabbfakta. För ungdomarna handlar det också att lära sig koncentration och fokus. Ämnet med mobiltelefoner i skolan är dock inte helt enkelt. Att behärska tekniken kommer att bli livsviktigt för nästa generation. Repliker:Wiwi Ahlberg: Digitaliseringen riskerar bli ett gigantiskt misslyckandeKent Berg: Överdriven tro på surfplattor kan faktiskt vara teknikfientligtJohanna Parikka Altenstedt: Skolan lät teknologin bli auktoritet istället för att tygla denAndreas Carlsson: Eleverna har rätt till en mobilfri skola
Struktur: Fråga, fråga, byt! – Kooperativt Lärande
Struktur: Fråga, fråga, byt! En struktur inom Kooperativt lärande är Fråga, fråga byt! Denna struktur passar ypperligt för att lära sig nya ord och begrepp. Den är enkel att använda och går att använda både i helklass och för parträning. Strukturen blir ofta populär bland eleverna då de får snabb feedback på sina kunskaper och snabbt lär sig nytt. Använd den för att introducera svåra ord innan läsning av text eller för att repetera begrepp inom matematik eller annat ämne. Dela ut ett kort till varje elev.Instruera eleverna att gå omkring i klassrummet med handen uppe.När de möter en annan elev med handen uppe gör de high five. HÄR finns ett färdigt exempel med matematiska begrepp. Med den här strukturen är det enkelt att stegra svårighetsgraden. Klassexempel Struktur: Mina ord, dina ord Strukturen Mina ord, dina ord är en utmärkt övning för att påbörja kunskapsdelning i en grupp. I "Allmänt" Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen Kommunicera: Engelska siffror och färger
Dystopisk mininovell – en lektionsidé
Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden.
Stina Oscarson: Pojken säger att det är svårare att döda någon som har ett namn
Krönika. Det här är ingen vanlig krönika, snarare nio bilder från dagens Sverige: Stockholm, Öland, Uppsala. Vad har blommorna på landet gemensamt med kvinnan från Rumänien som spelar dragspel? I Bergianska trädgården går en pappa med sin son. Han pekar på alla skyltar och läser högt. ”För att det är svårare att döda nån som har ett namn”, säger pojken. ”Just så”, säger pappan och så går de vidare. I byarna på norra Öland har den ljumma vintern skapat en fullkomlig explosion av orkidéer. På väg hem från Öland tittar jag ut genom fönstret på bussen och ser de stora ängarna och tänker på alla de blommor jag inte kan namnet på och därför inte skulle märka om de inte fanns här nästa sommar. Jag kommer att tänka på de två veckor jag gick på gymnasiets naturvetenskapliga linje innan jag hoppade av. Vid centralstationen i Uppsala sitter en kvinna och spelar dragspel och sjunger. Kvinnor för fred ordnar ett möte på Biblioteket i Uppsala och anlitar kvinnan med dragspelet för att spela.
