background preloader

EPA – en struktur för kooperativt lärande

EPA – en struktur för kooperativt lärande
EPA står för enskilt, par och alla. Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning. Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälp eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner. Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse. Metoden är japansk , men jag har inte fördjupat mig i dess teoretiska bakgrund. Film om “think-pair -share” EPA går att använda i alla ämnen och utvecklar språket, samt förmågor som att argumentera eller beskriva och förklara. Det finns flera fördelar med att använda EPA Varje elev ges tid till att tänka över sina egna idéer innan någon annan talar.Varje elev får prova sina idéer i par innan de presenterar dem i större grupp.Förståelsen i gruppen stiger för varje steg.Det skapar en trygghet hos osäkra elever att hela gruppen har formulerat vad som ska presenteras för hela klassen Diskussionsfrågor:

http://webb2.svedala.se/1larare/epa-en-struktur-for-kooperativt-larande/

Related:  frokenborgcamillastridcinahasselgrenBFL i praktikenLärande

Ställ en fråga och välj en mening För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel.

”Man får aldrig tillämpa PYS i stället för att sätta in särskilt stöd” Det råder stor osäkerhet kring pys-paragrafen. Ska man pysa svårigheter, moment eller ta hänsyn till personens eventuella diagnos? Ett brutet ben – hur ska man tänka då? Språkstörning? Pulsträning för bättre matteresultat – Jag har varit på många fortbildningar och utbildningar som inte känts så stimulerande så nu ville jag göra något som jag verkligen tyckte gav mig något, konstaterar han. När han sedan såg ett nyhetsinslag på teve om Naperville Central High School utanför Chicago, USA, där man kopplat pulsträning på idrottslektionerna till förbättrad prestation i teoretiska ämnen som matematik och engelska, började det lilla fröet som grott ett tag växa och Martin Lossman visste vad han ville göra med prispengarna, nämligen åka på studieresa till USA. Kollegorna hängde på, liksom skolans rektor Stefan Vilkman, och tillsammans besökte de två gymnasieskolor i Miami under en dag och skolan i Naperville under en annan dag. – Skolan i Naperville hade haft många besök av forskare och lärare från andra länder men vi var de första från Sverige, berättar Martin Lossman. – Tills dess stoppade vi två-tre gånger per lektion och lät eleverna ta pulsen manuellt och skriva upp den på ett papper.

Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen? - Annika Sjödahl Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska.

Fem lärarröster om coachning i klassrummet – Det är en utmaning att vara lärare och att våga prova olika metoder för att se vad som fungerar. Det är klart att man kan bli primitiv i sitt agerande när det är jobbigt i klassrummet. Men med en coach i klassrummet kan man också få ett kvitto på att det man gör är rätt, säger Hasse. Han tillhör den grupp lärare som blev coachade i den allra första omgången. Anledningen var att skolledningen på Sundbyskolan ville att avgångsklasserna skulle nå bättre resultat.

Godaste fiskgratängen En vällagad rätt att bjuda sina bästa gäster på. Den blir skönt grön av spenat och pistagenötter. Fina fiskgratängen 4 portioner1 kg potatis av mjölig sort3 äggulor50 g smörCa 2 dl mjölkSalt och nymalen peppar1 paket (250 g) fryst bladspenat2 msk smör1 krm muskot600 g torsk, sej, kolja3 dl vispgrädde1/2 fiskbuljongtärning1 dl riven parmesanost1 citron, finrivet skal och ca 1 msk citronsaft1 dl pistagenötter1. Skala och koka potatisen. Pressa den och blanda den med äggulor, smör och mjölk. Salta och peppra. Pedagog Huddinge » Hög puls ger bättre studieresultat Martin Lossman på plats i Ramundberget, tillsammans med elever som har läst kursen Idrott och hälsa 2 på Individuellt val och andra idrottslärare från Östra gymnasiet. Foto: Lotta Revland. Pulsträning för förbättrade studieresultat är ett hett ämne just nu. Det har varit på gång under en längre tid, med nu börjar det hända saker på flera håll. Vallentuna ska börja med pulsträning och Stockholm har nyligen beslutat att börja med tio testskolor. Men vad är pulsträning och hur hänger det ihop med skolresultaten?

elevexempel tydliggör kvalitet Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Och att man när man arbetar med dessa elevexempel också använder sig av EPA-metoden för att aktivera alla elever och få dem delaktiga. Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet.

Organisera och leda pedagogiska samtal – NODSTRÖM EDUCATION Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har utarbetat ett häfte Samtalskonst i praktiken som bygger på Skolverkets skrift ” Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares utvecklingsarbete”. I häftet presenteras ett antal samtalsmetoder (tekniker) för dialog, reflektioner och kunskapssökande. Dessa samtalsmetoder kan anpassas utifrån lokala förutsättningar och användas för att organisera och leda pedagogiska samtal i ett kollegialt lärande. Författaren Eva-Lena Embretsen (2006) framhåller i texten att lärares reflektion behöver ske i strukturerade former. Umeå universitetsbibliotek Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). När du skapar en källförteckning/litteraturlista ska källorna alltid ordnas i bokstavsordning sorterade efter förste författarens efternamn/motsvarande. Information hur du refererar i den löpande texten hittar du under Källhänvisningar Harvard. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn, förnamn.

Sommarglassar och Lgr11 Sommarglassar! Hur mycket glass har ni i gruppen ätit tillsammans under sommarlovet? Detta var skolårets första matematiklektion och är ett exempel på FETA frågor. I kursplanen står: Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft För två år sedan hade Emilia Franzén Müller och hennes klass en halvtimmes pulsträning tre dagar i veckan. Och detta utöver de vanliga idrottslektionerna. – Jag är mycket mer koncentrerad och lugnare i skolan. Jag tycker det hjälper jättemycket, berättade Emilia Franzén Müller då. Målet var att få en effektivare inlärning under lektionerna och på det sättet förbättra elevernas studieresultat.

Svenska som andraspråk och MiniBladet Tre pass i veckan står det svenska som andraspråk på mitt schema. Då gäller det som i alla ämnen att arbeta språkutvecklande. De spelar ingen roll om jag har ett pass i SO eller svenska. Jag måste alltid försöka hitta arbetsformer som ökar elevernas förmåga att läsa, förstå och producera texter. Men när vi kommer till ämnet svenska som andraspråk är det en alldeles speciell tankegång knuten till ämnet. Detta sätt att tänka är bra att ha i bakhuvudet i alla undervisningssituationer.

Related: