background preloader

Att sammanfatta text

Att sammanfatta text
Det är svårt att sammanfatta och ”skala en text”. Därför fordrar det mycket träning, gemensamt analyserande av delar och helhet för att eleverna ska få en känsla vad det centrala i texten verkligen är. Vem handlar det om? Var utspelar sig handlingen? Vilken är intrigen? En film på tre timmar eller en bok på 300 sidor kan skalas ned till tre meningar eller till och med tre ord. Ett sätt att hjälpa eleverna på traven är att utgå ifrån en något för lång sammanfattning och tillsammans bearbeta texten. Vi utgick ifrån ett elevexempel som fått med alla centrala delar, men som hade alldeles för många ovidkommande detaljer. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och blodet flödar. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och han blir sämre och sämre för varje timme. Samtidigt rasar årets värsta storm. Eleverna var aktiva under hela lektionen.

https://fredrikarboga.wordpress.com/2015/12/15/att-sammanfatta-text/

Related:  SvenskaSvenskafredrikarbogaSkriva

Här kan du låna böcker som elever i Grundskolan i Ale har skrivit. Dagboken av Nam Dagboken av Nam på Nödingeskolan år 3. Nam Dagboken Dagboken Läs gärna våra roliga Dagboks-romaner! /åk 5 på Madenskolan Förr eller senare exploderar jag: Isaacs sorg I ett tidigare inlägg berättade jag om en skrivuppgift till Förr eller senare, som gick ut på att berätta utifrån en av karaktärernas perspektiv. Min elev Simon Jonsson, som har samtyckt till att medverka med sitt namn, lämnade in en text som jag kom ihåg att titta på långt senare, och som berörde mig genom sin starka närvaro. Jag har bearbetat texten språkligt. Sammanhanget är att Isaac ligger på sjukhus efter att hans enda och cancersjuka öga har opererats bort: Ett möte med texten – Rainbow road Läs! Ingenting händer med den uppmaningen om inte tanken är med när ögonen sveper över raderna i texten (Ann Löwbeer, Svenskläraren nr 4, 2015). Om eleverna möter en text eller ett arbetsområde utan att hjärnan och/eller hjärtat är i ”påkopplat” läge händer väldigt lite. Med ganska små medel kan läraren hitta elevernas on-knapp, till exempel med en bildpromenad, omslagsanalys, ordlek eller ett filmklipp som berör. Här ett klipp som kan användas av läraren i engelska, svenska, musik, samhällskunskap, historia och religion och säkert ännu fler ämnen. En text som möter sångaren som möter sin publik som blir ett annat möte med våra elever som till sist möter den text jag valt.

#flippatklassrum: GENRER Genre - Flash Fiction / Micronovell / Kortprosa Lärare skriver Flash fiction för elever att härma och inspireras av. Genre Novell Genre Självbiografi Detektiven Idag har vi tränat på nya ord på ett nytt sätt. Vi satt i grupper och hjälptes åt med ett ord var. Vi skulle fylla i fyra rutor om ordet. Vi diskuterade fram en förklaring till ordet.Vi skrev en mening med ordet.Vi ritade en bild till ordet.Vi berättade i vilken miljö ordet används. Bokens karaktärer twittrar Det är roligt att klura ut uppgifter där eleverna får ”tänka utanför boxen” och om läraren tycker det är kul smittar det ofta av sig. Den här typen av uppgift är enkel att genomföra och ger förhållandevis mycket. Det är också en uppgiftsform där eleven kan utmana sig själv på sin nivå, utan att det för den skull krävs ytterligare instruktioner. Eleven tar del av kompisarnas texter (i en gemensam Padlet) och inspireras till att förändra och förbättra sin egen korta text. Ett extra plus – att föreställa sig saker som inte går stimulerar elevernas fantasi och kreativitet.

Fokus på undervisning Jag ställde en tid sedan några frågor till mina elever om vad som kännetecknar en lärare vars elever lär sig mycket. Såklart finns det saker som jag måste bli bättre på, men glädjande nog anser 95% av eleverna att jag kommer väl förberedd till lektionerna. Med det menas till exempel att: Lektionen har ett bestämt syfteAktiviteterna under lektionen svarar upp mot syftetDet råder balans mellan olika aktiviteter (läsa, skriva, tänka, lyssna, tala)Det finns stöd i undervisningen så att alla har möjlighet att lyckasAktiviteterna genomförs enskilt, parvis och i helklassLektionen avslutas med att synliggöra lektionens syfte

Radioteater och sommartal Eleverna i år nio får välja arbetsområde de sista lektionerna. Antingen Radioteatern ger Hissen som genomförs i grupp och går ut på att skriva en radioteater om fyra människor som fastnar i en hiss eller Att gå sin egen väg som är individuell och bygger på att hålla ett tal, liknande Sommarpratarna i P1. När båda uppgifterna är presenterade utbrister en elev: granska och förstå källor Läs och förstå faktatexter Inspirerade av aktuell forskning har vi sammanställt minilektioner som passar före, under och efter läsning av faktatexter. Du finner dem i broschyren Läs och förstå faktatexter. Använder du PULS fungerar alla tipsen utmärkt. Elevmaterial och lärarinstruktioner som hör till skriver du ut gratis nedan. Kopieringsunderlag

Källkritik för årskurs 7-9 Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens som medborgare i ett digitaliserat samhälle. Lärarens utmaning är att ge eleverna de verktyg som de behöver för att utveckla sin källkritiska förmåga. Det här materialet ger dig inspiration till samtal om källor med elever i årskurs 7-9. Målgrupp: Lärare i årskurs 7-9 och skolbibliotekarier Sju timmar om källkritik för årskurs 7-9

Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning?

Related: