Boktips kring jul och advent - f r alla ldrar Skorstensjul av Mårten Sandén och Lina Bodén Vid midnatt anländer Stella, Issa och Mago till Stockholms central. Vart ska de nu ta vägen? På centralen träffar de en tiggare. LYSSNA på DN.se Tro på tomten av Lotta Olsson och Benjamin Chaud Adventsstjärnorna fungerar inte, stearinljusen slocknar hela tiden, lussekatterna smakar bajs och granarna tappar alla barren. Jul i Stora Skogen av Ulf Stark och Eva Eriksson Vrese är en sur tomte som helst vill ha det tyst och lugnt. Tomtemaskinen av Sven Nordqvist Pettson har bekymmer med tomten. God Jul av Arne Norlin Olle har längtat så efter julafton. God jul, Lilla Lök av Frida Nilsson och Maria Nilsson Thore Lilla Lök har ingen pappa. Herr Fikonhatt och slottet Thufve av Annelis Johansson Wilhelms pappa visar stolt och glad den gamla teater han just köpt. Efterlysta: Harry Hansson och jag av Elin Lindell Jördis bästa kompis åker till Kina över jullovet. Lilla E ger sig ut på resa av Charlotta Lannebo Lilla E får en fin grön resväska i julklapp.
”Man får aldrig tillämpa PYS i stället för att sätta in särskilt stöd” Det råder stor osäkerhet kring pys-paragrafen. Ska man pysa svårigheter, moment eller ta hänsyn till personens eventuella diagnos? Ett brutet ben – hur ska man tänka då? Special Nest har återigen pratat med Mikael Hellstadius, jurist och specialiserad på skolfrågor, för att ta reda på vad som gäller. – Till att börja med så måste man slå fast att Undantagsbestämmelsen eller Pys-paragrafen i folkmun handlar om betygssättningen. Finns grundlig dokumentation Skollagen är formad efter gällande internationella konventioner. – Det gör att när du ska tolka undantagsbestämmelsen så ska den tolkas utifrån skollagsparagrafen, förarbetet till lagtexten, praxis, allmänna råd och Skolverkets uttalanden. Mikael Hellstadius har dessa texter framför sig och läser högt ur olika delar för att förtydliga det han precis förklarat. …Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättning bortser från enstaka delar av kunskapskraven. – Permanent natur, direkt hinder, omöjligt, oavsett hur särskilt stöd ges.
Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Analysera och bygga meningar Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. Andas halva andetag! Ord och uttryck När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han?
The Precious First Few Minutes Of Class The Precious First Few Minutes Of Class by Suzy Pepper Rollins Students file into class. “Your warm-up is on the board,” we announce. More minutes pass, as students dump out backpacks and empty pockets in a panicked search for a scrap of paper they swear was secured last night. But the opening minutes are also the time when students’ brains are their freshest and they tend to remember more of what’s been taught during this period than any other time of the learning episode. These precious minutes can quickly establish a prior knowledge connection, vital to maximizing learning. Rather than begin class with a passive warm-up, success starters have the power to get every student motivated about the lesson and successful right from the bell. We’ve shared 12 Interesting Ways To Start Class Tomorrow before. 4 Easy Teaching Warm-Ups To Start Class Tomorrow 1. Create facts and fibs about the upcoming topic on strips of paper. 2. Tackling a piece of text about a character in a tough predicament?
Lässpelet : LärandeLek Kan man verkligen läsa hundra gånger? Hur lång tid tar det? Om man räknar allt man läser och även räknar de sagor man lyssnar på, så går det! Det här är en utmaning som lockar ditt barn att läsa, läsa och fortsätta att läsa. Genom att sätta ett kryss på spelplanen varje gång hon läser märker ditt barn snabbt hur mycket och ofta hon faktiskt läser. Lässpelet är inspirerat av den senaste forskningen inom läsutveckling och därför möter ni våra Bokkamrater för första gången här. Syfte med leken Syftet med lässpelet är att hjälpa ditt barn över läströskeln och bli en ”lustläsare” som läser självmant och av egen lust. Läs mer om ditt barns läsutveckling här. Hur leken går till Spelplanen innehåller tre olika händelsesteg. Visa ditt barn lässpelet och samtala om vad som ska ske på de olika stegen och när hon har vunnit. När ditt barn har läst 100 gånger är hon en dubbel vinnare. Lycka till! Ladda ner lässpelet som pdf här. Du får bra barnboktips här.
Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Läsårsplanering När läsåret börjar gör jag och min kollega, som de flesta gör, en planering över de ämnesområden vi ska arbeta med under året. En röd tråd När jag lägger upp mitt arbete, är det många faktorer som jag försöker ha i åtanke. Genrepedagogik Till varje tema i årskurs 3, planerar jag in minst en genre, så under läsåret ska vi ha gått igenom alla genrer/texttyper igen. SO – FN och barnkonventionen Sv- Argumenterande text Diskussion
Hur att förbereda en text i undervisningenön Jag ska visa hur jag förbereder mina textpresentationer, alltså även de jag gör i högläst form. Jag bekantar mig alltid noggrant för att förstå hur jag ska undervisa om texten. Jag gör det i undervisningar kring högläsningtexter som jag läser för elevernautvalda texter för eleverna att läsaför att analysera texterna och dess svårigheter innan jag ger dem till elevernaför att bedöma lärarinsatser – dvs – vad jag måste göra och undersöka av texten för att eleverna ska förstå den och utmanas i dendå jag köper in böcker till mina klasser… jag går igenom faktatexter, matematiktexter på motsvarande sätt.Jag tar en liten del av texten. Den text jag nu presenterar har jag gjort i undervisning med elever men också i undervisning av lärare. Låt oss titta på vad jag gör: Detta är inledningen till boken Pusspojken av Ulf Stark, 2010. Vad säger oss namnet Bo- Sture? IDE och tanke kring elevaktiviteter utöver detta samtal om den här texten är ovan: ELEVARBETEN med fokus på Ulf Starks författarskap:
All Things Topics - Home Skriv- och läsundervisning går hand i hand – ThereseLinnér Skrivundervisning och läsförståelse går hand i hand – det är många gånger en stor vinst att koppla ihop dem tycker jag. Vi jobbade intensivt med gestaltande beskrivningar för att på så sätt utveckla de berättande texterna som alla var mitt uppe i att skriva. I frågorna till egenrespons/kamratrespons på texten fanns en fråga med om gestaltande beskrivningar och insikten slog till hos många att det saknades i de egna texterna trots att vi hade pratat om det när vi satte igång med skrivandet. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. Gestaltande beskrivningar är något som är ganska svårt att få grepp om och att få med i de berättande texterna i mellanåren, om man inte jobbar ganska mycket med det har jag märkt. Eleverna letade också i sina egna böcker och då konstaterade några att i faktaböckerna fanns det inga gestaltande beskrivningar. Den här gången kopplade vi ihop skrivandet med läsförståelse.
Självklart ska ungarna ha mobiler i skolan Publicerad: 18 januari, 2016 Det finns de som tycker att man ska ta ifrån elever både mobiltelefoner och datorer i samma stund som de sätter foten i skolan och lektionen börjar. Det tycker inte jag. Jag tycker att man redan i tidig ålder ska vänja sig vid både mobiler, surfplattor och datorer. I skolan handlar det om att lära sig hur det framtida samhället kommer att fungera. Det är lätt – som vissa debattörer gör – att beskriva mobilen eller datorn som konsumtion och spel till ingen nytta. Mobilen är ett utmärkt verktyg där man hittar snabbfakta. För ungdomarna handlar det också att lära sig koncentration och fokus. Ämnet med mobiltelefoner i skolan är dock inte helt enkelt. Att behärska tekniken kommer att bli livsviktigt för nästa generation.
Vi tränar läsförståelse mha Lässugen och reportern. Då var sportlovet slut och planringen inför veckan som kommer har börjat. I morgon ska vi fortsätta att jobba med läsförståelse mha Lässugen och reportern i min läsgrupp. Lässugen från UR och reportern från En läsande klass. Vi ska titta på Lässugen från UR, avsnittet med Sagan om det röda äpplet. Vi kommer att ta hjälp av våra frågeord så klart:
Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything Det viktiga i mitt upplägg är att det handlar om autentisk kommunikation, vi tar fram meningar man skulle kunna skriva själv, sätter ihop ord vi stött på förut till nya meningar, precis som det fungerar i verkliga livet. Sedan jag började använda den här metoden har många elever påpekat att det vill fortsätta på det här sättet, för de lär sig så mycket under tiden.
Läsfakta som biter!? Forskning visar att : 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt textEn sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 – 7000 ord.En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd Så visst gör läsningen skillnad! För att klara sitt dagliga liv som vuxen behöver man ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet. (Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet) 1a mars gav programledare och författaren Ola Lindholm oss en mycket pedagogisk förklaring för varför vi ska läsa själva och läsa för våra barn. Länk till Aftonbladet:
Dobidooförhör