När det saknas kapitelrubriker… Jag gillar när författare INTE har rubricerat sina kapitel. Det lämnar nämligen möjligheten för eleverna att hitta på passande, häftiga, tänkvärda eller poetiska namn till varje kapitel. För att kunna rubricera ett kapitel måste eleven ta hänsyn till en rad saker i texten, både vad gäller innehåll och språk, men även vad som ligger dolt i texten. Eleverna får läsa varandras och vi lyfter elevernas tankar i helklass. Kapitel 1: Vilken helvetisk dag! Ibland är det de enkla uppgifterna som fungerar bäst. *Den observante ser att vi förväxlat numren på kapitlen… fort gjort när det saknas både rubriker och nummer på kapitlen! Ett möte med texten – Rainbow road Läs! Ingenting händer med den uppmaningen om inte tanken är med när ögonen sveper över raderna i texten (Ann Löwbeer, Svenskläraren nr 4, 2015). Om eleverna möter en text eller ett arbetsområde utan att hjärnan och/eller hjärtat är i ”påkopplat” läge händer väldigt lite. Med ganska små medel kan läraren hitta elevernas on-knapp, till exempel med en bildpromenad, omslagsanalys, ordlek eller ett filmklipp som berör. Här ett klipp som kan användas av läraren i engelska, svenska, musik, samhällskunskap, historia och religion och säkert ännu fler ämnen. I was born a dirt poor man All my life I’ve had hard working hands But I sang my song as I carried my load Cause I had a dream about rainbow Rainbow road Then one day a man came along Heard me playing and singing my songs He bought me clothes and paid up every debt I owed Sent me on my way down rainbow Rainbow road Rainbow road, Rainbow road Rainbow road, Rainbow road Rainbow road, Rainbow road Just ja….
Tove Janssons allra mest älskade berättelser släpps digitalt för... - Sony Music Entertainment Sweden De älskade berättelserna om Mumin och hans vänner i Mumindalen har fängslat såväl barn som vuxna i flera generationer och räknas numera som klassiker. Böckerna har utkommit på mer än 30 språk och lästs av miljontals människor. Nu släpps äntligen 15 stycken av Tove Janssons allra mest älskade berättelser som ljudböcker via alla streamingtjänster. Äventyret om Mumintrollet och hans vänner skapades av den finlandssvenska författaren och bildkonstnären Tove Jansson (1914-2001). Tove Jansson föddes i en konstnärsfamilj i Helsingfors den 9 augusti 1914 och studerade mellan åren 1930-1937 konst på Tekniska skolan i Stockholm och Ateneum i Helsingfors. 1945 kom den första boken om den idag omåttligt populära sagofiguren Mumintrollet och vips var trollet känt över hela världen. Som berättarröst på samtliga ljudspår hörs författarinnan själv. Lyssna på böckerna Sommarboken Bildhuggarens dotterDockskåpet Lyssnerskan (Novellsamling)
Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I den bild som växt fram är två drag påfallande. Den ena är att västliga underrättelsetjänster nu spionerar inte bara på andra länder och deras ledare utan också på den egna befolkningen. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. 1900-talets framtidsromaner är till allra största delen negativa, dystopier, vilket är lätt att konstatera.
Ondskan Eleverna tränar på att sammanfatta text, förutspå handlingen och analysera karaktärerna i en text. De får också ”läsa mellan raderna”, koppla texten till omvärlden och andra texter (om barnaga), samt uttrycka egna tankar/åsikter. Eftersom kapitlet vi ska läsa innehåller en del antydningar till våld är det lämpligt att inledningsvis samtala om barnaga. Vad handlar artiklarna om? Orsakerna till att en förälder slår sitt barn kan vara många: missbruk, sjukdom, trötthet, påfrestningar i relationen till sin partner, dålig ekonomi eller stress. På vilka sätt kan våld mot barn se ut? Vi tittar på klippet om påven eller läser en artikel: Vad säger du om “but never in the face”? Vi tittar på kartan som visualiserar de länder som har en lag mot barnaga. Vad tänker du om den? Jag presenterar Ondskan och sammanfattar vad boken handlar om. Kan du märka när någon i din närhet blir irriterad? “Vänner igen?” Hur tänker pappan när han säger så? Vi fortsätter läsningen. Hur ska Erik göra i det läget? Varför då?
Alex Författarlexikon Litteraturen lika farlig som livet självt I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombardemanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Det kan vara värt att komma ihåg när Skolverket på tisdag släpper resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av 15-åringars läsförmåga. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft.
Ställ en fråga och välj en mening För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Ställ en fråga Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Välj en mening Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. ”Nils som brukar säga tre ord i kvarten ungefär, och nu babblar han plötsligt en hel massa på en gång”. Varför gör han det? ”Känns det annorlunda? Är det bara hon som har fått känslor? ”Silja fick en att tänka på rollerna.” Den meningen fick mig att också tänka på rollerna i klassen, hur alla beter sig mot varandra och hur man beter sig annorlunda mot olika personer.
Spelutvecklarsvenska | världar möts i Svenska 1 Minilektioner Jag har vid flera tillfällen testat upplägget att begränsa tiden rejält till olika typer av uppgifter (bland annat i Den knäppa lektionen om tandborsten). Ibland kan tanken med en väl tilltagen tid, som är att eleven ska ges mycket tid att fundera, formulera sig och uttrycka det, få motsatt effekt på resultatet. Jag upplever att en del elever inte riktigt ”kommer igång” och använder enbart en liten del av lektionstiden till det faktiska tänkandet och skrivandet. Eleverna får vanligtvis generöst med tid för att läsa, tänka, samtala och skriva. Såklart. Efter avslutad läsning genomför jag en lektion med fyra ”minilektioner” där eleverna skriver om bokens teman. Texterna använder jag på nästkommande lektion då eleverna får ta del av varandras texter.