När det saknas kapitelrubriker…
Jag gillar när författare INTE har rubricerat sina kapitel. Det lämnar nämligen möjligheten för eleverna att hitta på passande, häftiga, tänkvärda eller poetiska namn till varje kapitel. För att kunna rubricera ett kapitel måste eleven ta hänsyn till en rad saker i texten, både vad gäller innehåll och språk, men även vad som ligger dolt i texten. Eleverna får läsa varandras och vi lyfter elevernas tankar i helklass. Kapitel 1: Vilken helvetisk dag! Ibland är det de enkla uppgifterna som fungerar bäst. *Den observante ser att vi förväxlat numren på kapitlen… fort gjort när det saknas både rubriker och nummer på kapitlen!
Klassikerna som varnade för vår samtid
Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I den bild som växt fram är två drag påfallande. Den ena är att västliga underrättelsetjänster nu spionerar inte bara på andra länder och deras ledare utan också på den egna befolkningen. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. 1900-talets framtidsromaner är till allra största delen negativa, dystopier, vilket är lätt att konstatera.
Litteraturen lika farlig som livet självt
I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombardemanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Det kan vara värt att komma ihåg när Skolverket på tisdag släpper resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av 15-åringars läsförmåga. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft.
Ställ en fråga och välj en mening
För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Ställ en fråga Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Välj en mening Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. ”Nils som brukar säga tre ord i kvarten ungefär, och nu babblar han plötsligt en hel massa på en gång”. Varför gör han det? ”Känns det annorlunda? Är det bara hon som har fått känslor? ”Silja fick en att tänka på rollerna.” Den meningen fick mig att också tänka på rollerna i klassen, hur alla beter sig mot varandra och hur man beter sig annorlunda mot olika personer.
Spelutvecklarsvenska | världar möts i Svenska 1
Minilektioner
Jag har vid flera tillfällen testat upplägget att begränsa tiden rejält till olika typer av uppgifter (bland annat i Den knäppa lektionen om tandborsten). Ibland kan tanken med en väl tilltagen tid, som är att eleven ska ges mycket tid att fundera, formulera sig och uttrycka det, få motsatt effekt på resultatet. Jag upplever att en del elever inte riktigt ”kommer igång” och använder enbart en liten del av lektionstiden till det faktiska tänkandet och skrivandet. Eleverna får vanligtvis generöst med tid för att läsa, tänka, samtala och skriva. Såklart. Efter avslutad läsning genomför jag en lektion med fyra ”minilektioner” där eleverna skriver om bokens teman. Texterna använder jag på nästkommande lektion då eleverna får ta del av varandras texter.
uppsats aleksijevitj
untitled
Slutuppgift Svenska 3
”En författares försvar!” – Om arbetet med skönlitteraturen och samhället i k...
Hej! I det här inlägget tänkte jag berätta lite mer om hur jag arbetar med skönlitteraturen i kursen Svenska 2. Som flera av er redan vet skrev jag och Charlotta Aspelin en artikel i Svenskläraren som handlade om dramatik och dramatisering i gymnasiets svenskkurser. Du kan läsa hela artikeln, som heter ”Fördjupad förståelse med sitting drama”, här på Svensklärarföreningens hemsida. Epokerna romantiken, realismen och naturalismenFörfattarna Goethe och ZolaRomanerna Den unge Werthers lidanden och Thérèse RaquinRetorik (argumenterande tal) Kanske är någon sugen på att prova något liknande nästa läsår? Litteratur och retorik I artikeln i Svenskläraren berättar jag under rubriken ”I Åsas klassrum” lite kort om en övning där vi i klassen dramatiserar utifrån författarens perspektiv (se urklipp till vänster). Den här klassen har fått två retoriska uppdrag tidigare i kursen så det här blev deras tredje tal. Introduktion till epokerna Vad föreställer konstverket? Introduktion till författarna
