Zaption – Zanslöst bra! | Mitt Flippade Klassrum I tisdags var jag i Ronneby och föreläste för gymnasie/komvux-lärare om flippat klassrum med förmågor i fokus. Under föreläsningen hade jag inslag av interaktion, bl.a. fick pedagogerna möjlighet att själva, med hjälp av den digitala anslagstavlan Padlet, synliggöra olika metoder och verktyg som de använder i sitt klassrum. Ett av namnen som kom upp på vår padlet var Zaption, en av deltagarna berättade att Zaption är ett fantastiskt verktyg när man arbetar med flippat klassrum. Zaption ger användarna en möjlighet att dela flippar, men även en möjlighet att lägga in frågeställningar inne i flippen, vilket gör eleverna mer aktiva under tiden de tittar. Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Nu blev jag givetvis så nyfiken att jag var tvungen att skapa ett konto på Zaption. Du får en rundtur i form av en flipp när du loggar in, här får du en kort överblick över de funktioner som finns och hur du ska göra för att använda verktyget. Då får jag fram några olika alternativ. Ps.
Språkexperten: Så uttalas våra svenska låneord egentligen I svenskan finns sedan länge etablerade låneord från engelska och franska. Trots att vi använder dem dagligen råder det fortfarande förvirring kring hur det uttalas. Därför ringde Metro upp Lisa Rudebeck. Hon är språkvårdare på Språkrådet i Stockholm och arbetar dagligen med att sprida och samla in kunskap kring språk, folkminnen, dialekter och ge råd i språkfrågor. ►LÄS MER: Fredrik Lindström löser svenska dialektmysterier En vanlig problematik som uppstår vid användandet av låneord är huruvida det svenska uttalet ska bygga på stavningen eller på uttalet i det långivande språket, menar Lisa Rudebeck. – Att uttala svenska lånord är inte detsamma som att uttala orden på ursprungsspråket. Ett undantag är möjligen uttalet av den engelska ketchupvarianten – worcestershiresås, vars korrekta uttal ligger närmare engelskan. ►LÄS MER: Avgjort: Så uttalas skomärket Nike Så här uttalar man följande ord: Worcestershiresås – Vosteschör. Rouge – Roosch eller rååsch (Vokalen ska vara lång, som i mos/sås).
Adventstips: Så här slipper du rätta! - Sara Bruun I dessa stressiga tider är det skönt att ha hittat ett sätt som optimerar min och elevernas tid. Mitt mål denna termin var att lära mig hur jag skulle kunna jobba smartare och samtidigt kunna ge mina elever individuell och snabb feedback. Jag har valt att arbeta med Google formulär och tillägget Flubaroo. Vi jobbar mycket så här i mitt klassrum. Jag kan också innan lektionen få en snabb överblick över vilka som gjort uppgiften och vad jag behöver undervisa mer om. Här nedan har jag gjort en instruktionsfilm om hur det går till. Om du själv vill prova att göra samma quiz som jag visar i filmen kan du prova det här: Sara Bruuns Klassrum Har du fyllt i din mailadress korrekt så får du ett mail från Flubaroo Grader inom några minuter. Tänk dock på att eleverna måste svara som du gjort i “facit” för att det ska fungera. Jobbar du med yngre barn? Då kanske du inte vill att det ska gå iväg ett automatiskt mail, då de inte har egna adresser. Lycka till! Sara
Words on a rampage | lingua allure Words are powerful. As powerful as they were 70 years ago. And this is the era of Facebook quotes and Twitter trends and Whatsapp groups. Words are not only powerful, they travel quicker than ever before. And two words that have been subtly brandished about over the last few months are refugee and migrant. Let’s clear this up once and for all with the help of the Oxford Dictionary: A refugee is “a person who has been forced to leave their country in order to escape war, persecution, or natural disaster” A migrant is “a person who moves from one place to another in order to find work or better living conditions” How could any journalist mix those two up? For example – being from England and living in Austria, I’m technically a migrant. I don’t believe that journalists choose words by chance. I just hope us Europeans will never have to flee in our thousands. Oh wait. That’s already happened. And these two words aren’t the only ones running around causing trouble. Like this: Like Loading...
Start - Bedömningsportalen How can film help you teach or learn English? | British Council What can film and video add to the learning experience? Kieran Donaghy, who won the British Council’s TeachingEnglish blog award tells us why film is such a good resource and recommends some useful websites, in one of our top five articles of all time, illustrated by artist Jamie Johnson. Language teachers have been using films in their classes for decades, and there are a number of reasons why film is an excellent teaching and learning tool. Learning from films is motivating and enjoyable Motivation is one of the most important factors in determining successful second-language acquisition. Films and TV shows are an integral part of students’ lives so it makes perfect sense to bring them into the language classroom. Film provides authentic and varied language Another benefit of using film is that it provides a source of authentic and varied language. Film gives a visual context Variety and flexibility Lesson plans Allat C Lessonstream Viral ELT Film English Film guides ESL Notes Film Club Go Animate
The Curse of Knowledge - Robin Smith Why is so much writing so bad and how can we make it better? Med de orden inleder Steven Pinker ett anförande hos Google. Som svensk- och engelsklärare har jag ställt mig samma fråga, om och om igen, ibland retoriskt, ibland filosofiskt, ofta lite förtvivlat. Jag har skyllt på Twitter, Instagram, Messenger och ”annat elände” som gör att eleverna inte bemödar sig om att skriva fullständiga meningar, sätta punkt och komma på rätt ställe, eller ens använda stor bokstav. Svaret är så klart att vi bör läsa hans bok The Sense of Style: The Thinking Persons Guide to Writing in the 21st Century där han utvecklat sina idéer kring ämnet. Faktum är att Pinkers hela föreläsning kännetecknas av den konversationsnära stil som utmärker classic prose och som han vill flyga en fana för. Föreläsningens mest intressanta avsnitt, i alla fall ur en språkpedagogisk synvinkel, kretsar kring begreppet the curse of knowledge. Nåväl, tillbaka till Pinker. Assessment is not a spreadsheet — it’s a conversation.
Lärarspindeln Är du lärare och gör egna digitala lärresurser? Vill du dela med dig? Då är projektet Lärarspindeln något för dig. Lärarspindeln har utvecklat en webbtjänst där lärresurser från lärare blir sökbara. Uppmärkning av dina lärresurser Att märka upp en lärresurs är inte så krångligt som det låter. Din portfölj med lärresurser Du kan administrera en egen portfölj med digitala lärresurser i Lärarspindeln. Så lägger du till en digital resurs i Lärarspindeln Projektet Lärarspindeln Lärarspindeln kan ses som en fortsättning på Spindeln som utvecklats av Umeå Universitet i samarbete med Skolverket. Lärarspindelns webbplats Lärarspindeln på facebook Lärarspindeln på twitter Kontakt Fredrik Paulsson, Axiell Media & Education fredrik.paulsson@axiell.com Peter Karlberg, Skolverket peter.karlberg@skolverket.se