Zaption – Zanslöst bra! | Mitt Flippade Klassrum I tisdags var jag i Ronneby och föreläste för gymnasie/komvux-lärare om flippat klassrum med förmågor i fokus. Under föreläsningen hade jag inslag av interaktion, bl.a. fick pedagogerna möjlighet att själva, med hjälp av den digitala anslagstavlan Padlet, synliggöra olika metoder och verktyg som de använder i sitt klassrum. Ett av namnen som kom upp på vår padlet var Zaption, en av deltagarna berättade att Zaption är ett fantastiskt verktyg när man arbetar med flippat klassrum. Zaption ger användarna en möjlighet att dela flippar, men även en möjlighet att lägga in frågeställningar inne i flippen, vilket gör eleverna mer aktiva under tiden de tittar. Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Nu blev jag givetvis så nyfiken att jag var tvungen att skapa ett konto på Zaption. Du får en rundtur i form av en flipp när du loggar in, här får du en kort överblick över de funktioner som finns och hur du ska göra för att använda verktyget. Då får jag fram några olika alternativ. Ps.
Padlet kan användas till mycket Ibland får man frågor om olika IKT-verktyg och denna vecka har flera sådana frågor ställts till mig. En kollega undrade efter verktyg för att göra digitala exit tickets och en annan hur man skulle kunna fånga upp åhörares åsikter efter en föreläsning. I båda fallen svarade jag att man kan använda Padlet. Vad är då padlet? Hur gör man då för att komma igång med padlet? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Här ser du min padlet.
Språkexperten: Så uttalas våra svenska låneord egentligen I svenskan finns sedan länge etablerade låneord från engelska och franska. Trots att vi använder dem dagligen råder det fortfarande förvirring kring hur det uttalas. Därför ringde Metro upp Lisa Rudebeck. Hon är språkvårdare på Språkrådet i Stockholm och arbetar dagligen med att sprida och samla in kunskap kring språk, folkminnen, dialekter och ge råd i språkfrågor. ►LÄS MER: Fredrik Lindström löser svenska dialektmysterier En vanlig problematik som uppstår vid användandet av låneord är huruvida det svenska uttalet ska bygga på stavningen eller på uttalet i det långivande språket, menar Lisa Rudebeck. – Att uttala svenska lånord är inte detsamma som att uttala orden på ursprungsspråket. Ett undantag är möjligen uttalet av den engelska ketchupvarianten – worcestershiresås, vars korrekta uttal ligger närmare engelskan. ►LÄS MER: Avgjort: Så uttalas skomärket Nike Så här uttalar man följande ord: Worcestershiresås – Vosteschör. Rouge – Roosch eller rååsch (Vokalen ska vara lång, som i mos/sås).
Digitala verktyg – supertips Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Men för många är vägen dit fylld av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig verktygen är just nu alldeles för stor. Därför blir det oftast ingenting. En sätt att göra berget lite lägre är att introducera enklare digitala verkyg regelbundet, till exempel med ett tips i månaden. Utan inbördes ordning. Skapa ett konto på Youtube (eller använd befintligt Googlekonto) och spara favoritklipp i spellistor som senare kan delas. Klipp från Youtube kan startas vid önskat läge. Ta en bild av tavlan efter en klockren genomgång. Använd elevernas texter i undervisningen. För att lätt hitta till rätt del i dokumentet kan ett index skapas längst upp i dokumentet. Använd ”Tillägg” i webbläsaren.
Adventstips: Så här slipper du rätta! - Sara Bruun I dessa stressiga tider är det skönt att ha hittat ett sätt som optimerar min och elevernas tid. Mitt mål denna termin var att lära mig hur jag skulle kunna jobba smartare och samtidigt kunna ge mina elever individuell och snabb feedback. Jag har valt att arbeta med Google formulär och tillägget Flubaroo. Vi jobbar mycket så här i mitt klassrum. Jag kan också innan lektionen få en snabb överblick över vilka som gjort uppgiften och vad jag behöver undervisa mer om. Här nedan har jag gjort en instruktionsfilm om hur det går till. Om du själv vill prova att göra samma quiz som jag visar i filmen kan du prova det här: Sara Bruuns Klassrum Har du fyllt i din mailadress korrekt så får du ett mail från Flubaroo Grader inom några minuter. Tänk dock på att eleverna måste svara som du gjort i “facit” för att det ska fungera. Jobbar du med yngre barn? Då kanske du inte vill att det ska gå iväg ett automatiskt mail, då de inte har egna adresser. Lycka till! Sara
Tankekartor Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra. Flera användningsområden Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Utveckla elevernas tankekartor För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som är översatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall. Digitala tankekartor Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Introducera nya arbetsområden
Words on a rampage | lingua allure Words are powerful. As powerful as they were 70 years ago. And this is the era of Facebook quotes and Twitter trends and Whatsapp groups. Words are not only powerful, they travel quicker than ever before. And two words that have been subtly brandished about over the last few months are refugee and migrant. Let’s clear this up once and for all with the help of the Oxford Dictionary: A refugee is “a person who has been forced to leave their country in order to escape war, persecution, or natural disaster” A migrant is “a person who moves from one place to another in order to find work or better living conditions” How could any journalist mix those two up? For example – being from England and living in Austria, I’m technically a migrant. I don’t believe that journalists choose words by chance. I just hope us Europeans will never have to flee in our thousands. Oh wait. That’s already happened. And these two words aren’t the only ones running around causing trouble. Like this: Like Loading...
Att se lärandemålen i teknikdjungeln kan vara snårigt - Annika Sjödahl I går släpptes resultatet av hur IT-användningen korrelerar med betygsresultaten i Svensk skola. Diskussioner om huruvida datorer ska vara, eller icke vara, en del av undervisningen skedde på olika håll. Frågan torde snarare vara: hur arbetar vi med datorer och digital teknik? I början av terminen var jag på en IKT kurs som hölls av Skolverket och Europeiskt språkcenter. För mig är detta lite av en hjärtefråga och jag har tidigare skrivit ett ganska omfattande inlägg kring vad undervisningen ska fokusera på och hur det kan gå till. Hur har jag arbetat för att se till att mina elever får det som läroplanen föreskriver? För två år sedan anmälde jag mig till det Digitala Skollyftet, #digiskol, för att jag kände att jag måste fortbilda mig själv inom IT. Att bygga kunskap passar väldigt bra på digitala plattformar som Facebook och Twitter. Att sätta upp små steg och äga kontrollen Så här kommer en liten lista på de användningsområden jag fokuserat på sorterat efter målet. Utvärdering Padlet