Zaption – Zanslöst bra! | Mitt Flippade Klassrum I tisdags var jag i Ronneby och föreläste för gymnasie/komvux-lärare om flippat klassrum med förmågor i fokus. Under föreläsningen hade jag inslag av interaktion, bl.a. fick pedagogerna möjlighet att själva, med hjälp av den digitala anslagstavlan Padlet, synliggöra olika metoder och verktyg som de använder i sitt klassrum. Ett av namnen som kom upp på vår padlet var Zaption, en av deltagarna berättade att Zaption är ett fantastiskt verktyg när man arbetar med flippat klassrum. Zaption ger användarna en möjlighet att dela flippar, men även en möjlighet att lägga in frågeställningar inne i flippen, vilket gör eleverna mer aktiva under tiden de tittar. Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Nu blev jag givetvis så nyfiken att jag var tvungen att skapa ett konto på Zaption. Du får en rundtur i form av en flipp när du loggar in, här får du en kort överblick över de funktioner som finns och hur du ska göra för att använda verktyget. Då får jag fram några olika alternativ. Ps.
Förstå kunskapskraven | Orka plugga På arabiska: Att utveckla ett resonemang i svenska Att resonera om något innebär att du fördjupar din åsikt genom att förklara hur du kom fram till den. Det här är något som du har stor användning av att kunna i skolan, men också på fritiden när du ska argumentera för... Att utveckla ett resonemang i svenska Att pröva och ompröva i slöjd Att pröva och ompröva är något du gör när du gör en massa olika saker – när du spelar spel, lagar mat eller gör om ett klädesplagg till exempel. Att lösa problem och föra resonemang i matematik Matematik finns nästan överallt – i affären, i naturen och i olika konstruktioner till exempel – så det här är en metod som du har användning för i många olika sammanhang. Att föra en diskussion framåt i fysik Att föra en diskussion framåt är ett av kunskapskraven i fysik för årskurs 9.
Språkexperten: Så uttalas våra svenska låneord egentligen I svenskan finns sedan länge etablerade låneord från engelska och franska. Trots att vi använder dem dagligen råder det fortfarande förvirring kring hur det uttalas. Därför ringde Metro upp Lisa Rudebeck. Hon är språkvårdare på Språkrådet i Stockholm och arbetar dagligen med att sprida och samla in kunskap kring språk, folkminnen, dialekter och ge råd i språkfrågor. ►LÄS MER: Fredrik Lindström löser svenska dialektmysterier En vanlig problematik som uppstår vid användandet av låneord är huruvida det svenska uttalet ska bygga på stavningen eller på uttalet i det långivande språket, menar Lisa Rudebeck. – Att uttala svenska lånord är inte detsamma som att uttala orden på ursprungsspråket. Ett undantag är möjligen uttalet av den engelska ketchupvarianten – worcestershiresås, vars korrekta uttal ligger närmare engelskan. ►LÄS MER: Avgjort: Så uttalas skomärket Nike Så här uttalar man följande ord: Worcestershiresås – Vosteschör. Rouge – Roosch eller rååsch (Vokalen ska vara lång, som i mos/sås).
Verktyg som underlättar min lärarvardag Att arbeta som lärare är oerhört roligt och inspirerande. Att också få lov att arbeta med den digitala tekniken i lärandet och undervisningen gör att ens arbete blir än roligare. Det tycker i alla fall jag. Jag försöker hålla mig uppdaterad i den nya tekniken och jag försöker lära mig olika program och appar som på olika sätt kan bidra till att min undervisning skapar ökade förutsättningar för alla att lyckas. Jag tänkte här nedan kommer med några tips på program och appar som jag har stor nytta av i min undervisning och som jag hoppas du också kan ha nytta av. För alla de som har läs- och skrivsvårigheter är det guld värt att kunna använda LEGIMUS. I min historieundervisning använder jag en hel del tidslinjer. I undervisningen kan det också vara av intresse att ibland köra röstningar eller kanske omröstningar. När undervisningen ska utvärderas kan det ibland vara bra att göra utvärderingen digital. Ibland vill man skapa en gemensam samarbetsyta och till detta använder jag PADLET.
Adventstips: Så här slipper du rätta! - Sara Bruun I dessa stressiga tider är det skönt att ha hittat ett sätt som optimerar min och elevernas tid. Mitt mål denna termin var att lära mig hur jag skulle kunna jobba smartare och samtidigt kunna ge mina elever individuell och snabb feedback. Jag har valt att arbeta med Google formulär och tillägget Flubaroo. Vi jobbar mycket så här i mitt klassrum. Jag kan också innan lektionen få en snabb överblick över vilka som gjort uppgiften och vad jag behöver undervisa mer om. Här nedan har jag gjort en instruktionsfilm om hur det går till. Om du själv vill prova att göra samma quiz som jag visar i filmen kan du prova det här: Sara Bruuns Klassrum Har du fyllt i din mailadress korrekt så får du ett mail från Flubaroo Grader inom några minuter. Tänk dock på att eleverna måste svara som du gjort i “facit” för att det ska fungera. Jobbar du med yngre barn? Då kanske du inte vill att det ska gå iväg ett automatiskt mail, då de inte har egna adresser. Lycka till! Sara
Wikispaces Words on a rampage | lingua allure Words are powerful. As powerful as they were 70 years ago. And this is the era of Facebook quotes and Twitter trends and Whatsapp groups. Words are not only powerful, they travel quicker than ever before. And two words that have been subtly brandished about over the last few months are refugee and migrant. Let’s clear this up once and for all with the help of the Oxford Dictionary: A refugee is “a person who has been forced to leave their country in order to escape war, persecution, or natural disaster” A migrant is “a person who moves from one place to another in order to find work or better living conditions” How could any journalist mix those two up? For example – being from England and living in Austria, I’m technically a migrant. I don’t believe that journalists choose words by chance. I just hope us Europeans will never have to flee in our thousands. Oh wait. That’s already happened. And these two words aren’t the only ones running around causing trouble. Like this: Like Loading...
Omröstning online | Voto.se