#Nätprat - Trygg på nätet Till nätpratskorten Den här guiden hjälper dig som vuxen att på ett bra sätt prata om nätet med dina barn och bli mer delaktig i deras digitala vardag. Guiden är framtagen av Telenor och Bredbandsbolaget i samarbete med organisationen Surfa Lugnt. Den baseras på tips, råd och statistik från bland annat Surfa Lugnt, Sverok, Röda Korset, Rädda barnen, och Statens Medieråd. Du kan också ta hjälp av vår Infobank, där du kan lära dig mer om barns vardag på nätet och olika sociala kanaler. Men även för den som har bra koll kan det ibland vara svårt att hitta de rätta frågorna att ställa. Välj ålderskategori: Småbarn, upp till 8 år Yngre barn, 9–12 år Lägre tonåren, 13–16 år Övre tonåren, 17–18 år Redo för nätpratet? Nätpratet ser inte lika ut för alla.
Länkar och läromaterial - Surfa Lugnt På denna sida samlar vi länkar till information för såväl föräldrar som lärare. Materialet kommer både från Surfa Lugnt och andra organisationer. Uppdaterat material för användning i skolan För vem: Skolan Vem ligger bakom: Surfa Lugnt Här finns material för fri användning i skolan. Materialet är framtaget av Surfa Lugnts experter. Ett föreläsningsmaterial vuxna till vuxna:Presentation (Powerpoint)Talmanus (Pdf) Ett förslag till lektion och samtalsguide vuxna och unga:Presentation (Powerpoint)Talmanus (Pdf) Ett filter i huvet – för unga (Presentation Powerpoint)Ett filter i huvet – för unga (Presentation PDF)Ett filter i huvet – för unga (Talarmanus PDF) Ett filter i huvet – för vuxna (Presentation Powerpoint)Ett filter i huvet – för vuxna (Presentation PDF)Ett filter i huvet – för vuxna (Talarmanus PDF) #Nätprat – Telenors projekt mot otrygghet på nätet För vem: Föräldrar och barn Vem ligger bakom: Telenor Telenors projekt #nätprat fokuserar på samtalet mellan föräldrar och barn om nätet.
Våld & kränkningar Alla har nog känt sig dåligt eller orättvist behandlade någon gång, eller sett någon annan bli det. Du har rätt att slippa våld och kränkningar, men om du råkar ut för det finns hjälp att få. Det finns en massa olika sätt att reagera på när man blir illa behandlad. Man kan bli arg, rädd, ledsen eller osäker. Våld och kränkningar är allvarliga sätt att bli dåligt behandlad på. Det kan vara bra att prata om och beskriva det som man själv eller någon annan har varit med om. Man har rätt att slippa våld och kränkningar, men råkar man ut för det finns hjälp att få på olika sätt. Alla kan göra något mot våld och kränkningar. Start - Machofabriken Lärarhandledning | tankesatt Användning i skolan Du kan använda tankesatt.se i din undervisning. Du kan säkert hitta ingångar till diskussioner om datorspelsberoendel i svenska, samhällskunskap eller idrott och hälsa. Mer troligt är att du tar upp frågan på mentorstiden, temadagen eller föräldramötet. Eller varför inte i en diskussion i kollegiet? Syfte Tanken är att ungdomarna ska ta del av innehållet på tankesatt.se, reflektera och komma till insikt genom att läsa vad andra i samma situation skriver. Nedan följer några exempel på hur du kan använda tankesatt.se i din undervisning. Målgrupp Vilka åldrar riktar sig tankesatt mot? Ett – Är ditt datorspelsberoende OK? Börja med testet med samma namn. Diskutera om testresultatet stämmer med elevernas uppfattning. Granska frågorna/påståendena och diskutera om de tyder på datorspelsberoende. Följdfrågor: Känner de någon som är datorspelsberoende? Syftet med testet är inte att påvisa att massor av eleverna är datorspelsberoende men att sätta igång tankarna hos dem.
Kate Winslet and the little Australian anti-bullying film that took on the world | Film When one of Australian writer-director Galvin Scott Davis’ little boys was bullied he wanted to comfort him by reading him a book about overcoming bullies. But when he searched the well-stocked bookshelf in his bedroom, he couldn’t find one. So he turned to his own imagination and made up a story. “My middle boy was acting quiet and I found out that he’d been bullied. “So I sat down and told him a bedtime story off the cuff. Daisy Chain, an Australian animated five-minute film narrated by Oscar-winning actress Kate Winslet, has grown out of that original bedtime story about a boy called Benjamin Brewster and his magical dandelions. As the director of Sydney digital media agency Protein, Davis had the means to transform his idea into an app, using ground-breaking technology that allowed the user to blow objects from the screen. It struck a chord and Dandelion won multiple awards and became the top-selling book app in Australia for 2012, beating the beloved Peppa Pig to the crown.
Konkreta tips för hur skolor kan minska näthat! 34 procent av 13–16-åringar känner någon som råkat ut för elakheter på nätet*. Hur bemöter vi varandra i sociala medier? Hur är tonen i onlinespelen? Vad är okej och vad är inte okej? Vilket ansvar har jag? Inom ramen för No Hate Speech Movement har Statens medieråd tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat. För att underlätta för pedagoger och bibliotekarier har vi satt ihop förslag på två paket med material: Arbeta mot näthat – paket för pedagoger Jag vill jobba i klassrummet – kort introduktion. No hate i skolan – metodmaterial om näthat. Vad gäller juridiskt på nätet? Unga berättar och ”youtubers” mot näthat – korta videor att använda som ingång till diskussioner. Sett näthat? Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp. Arbeta mot näthat – paket för folkbibliotek Affisch mot näthat – för föräldrar. Folder om näthat – för föräldrar. Fördjupning om näthat – för vuxna som vill veta mer. Fakta om No hate-dagen
Så går det till – Trygg på nätet Nätpratsläxan består av tre delar; två lektioner och en läxa som barnet ger sin förälder eller annan vuxen. Lektionerna leds enkelt av läraren med hjälp av två korta och roliga presentationer. Det finns även utkast på infomejl till föräldrarna i klassen som kan skickas ut innan och efter Nätpratsläxan. Ladda ner materialet iPowerpoint-format Keynote-format PDF-format Lektion 1 Läraren introducerar ämnet med hjälp av en film och eleverna får utifrån olika övningar diskutera vikten av dialog om livet på nätet mellan vuxna och barn. Lektion 2 Klassen kommer sedan att gå igenom läxan och prata om hur det gick och hur det kändes. OBS!
25 nätregler du måste kunna Illustrationer: Gustav Dejert/Woo Får man retweeta beröm? Ska man gilla allt på Instagram? 1. En vanligt förekommande funktion i gränssnittet på mejlklienter är möjligheten att, om ämnesraden inte befinnes tillräcklig, poängtera innehållets vikt och/eller brådskande natur genom att förse mejlet med en för ändamålet anpassad ikon, varpå det dyker upp i mottagarens inkorg försedd med liten röd vimpel, dubbla utropstecken, en stjärna eller dylikt. 2. Går det an att retweeta komplimanger och beröm från andra? 3. Att uttrycka sig i skrift är både svårt och tidskrävande, och många brinner för annat än språkvård och formuleringskonst. 4. 5. Våra digitala fotspår är lätta att följa och att registrera, ett faktum som varit vida omdebatterat under det senaste decenniet även om folklig konsensus tycks vara en kollektiv axelryckning. 6. 7. På ett magasin som detta finns en professionell korrekturläsare. 8. 9. 10. Måste du gilla allt som alla du följer postar på Instagram? 11. 12. 13. 14. 15. 16.
Publicering på internet - Vad får man lägga ut på webben? Du är här:Hem → Lagar & regler → Personuppgiftslagen → Publicering på internet Vad får man lägga ut på webben? I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man publicerar personuppgifter på webbplatser, bloggar och liknande. Man får inte kränka andra människor Om personuppgifter publiceras i en löpande text på internet, till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om. Det är inte möjligt att generellt slå fast vad som är en kränkning av den personliga integriteten utan man måste göra en bedömning i varje enskilt fall och väga in samtliga omständigheter. Det finns undantag för journalistiska ändamål Ibland publiceras personuppgifter på internet på ett sätt som är kränkande utan att publiceringen står i strid med personuppgiftslagens bestämmelser. Grundlagsskyddad publicering Arbetsplatsen
Steg 1 · Tillåtande klassrumsklimat » Retorik i skolan Enligt Quintilianus ska barnet få beröm och uppmuntran. Det får eleverna i den här övningen, som går ut på att stärka deras självkänsla. Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen Arbetsmodell: En förutsättning för att lyckas väl med övningen ”Du är bra” är, att eleverna känner till många adjektiv som anger positiva egenskaper. Uppmärksamma eleverna på, att vid ett klassråd tränar man på att framföra sin åsikt och argumentera för den. Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen Material: Tungvickningsramsor på tavlan och små speglar Arbetsmodell: Öva tungvrickningsramsor tillsammans. Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Material: En klassuppsättning A4-ark Arbetsmodell: Alla elever får var sitt A4-ark. En kravlös övning där eleverna lockas att på ett lustfyllt sätt ta ögonkontakt med varandra. Utbyggnad av övningen Associationskedjor Nu är det dags för en utmaning: att göra båda kedjorna samtidigt!
Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar. Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Namnlekar Det finns mängder av olika sätt att lära varandras namn på. Sitt i en ring. Hitta likheter Nedan beskrivs några övningar som bygger på att hitta likheter mellan eleverna. Sitt i en ring. Mina ord, dina ord Strukturen Mina ord, dina ord går enkelt att göra som en lära känna-övning. Hitta en kompis En variant av Hitta en kompis går också att göra som gruppstärkande övning. Berättaren Hör vi ihop Hörnsamtal Trestegsintervju Inre-yttre cirkel Skapa grupper