Fakta och inspirationsmaterial om romer Romer är ett transnationellt folk som är bosatta över hela världen. De är Europas största etniska minoritet. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia varav romerna utgör en av dessa. Skolverket har konstaterat att det råder brist på läromedel om romer och har därför tagit fram detta stöd. Här hittar du som lärare och elev fakta och inspirationsmaterial om romsk kultur, språk, religion och historia. Materialet kan med fördel även användas i andra ämnen och åldersgrupper, som till exempel gymnasiet. Översikt Romer är ett transnationellt folk som är bosatta över hela världen. Gå till översikten Romska ungdomar berättar "Vi alla är ett folk med samma rättigheter som alla andra". Gå till ungdomsberättelserna Skolboken Antiziganismen i Sverige Ladda ner eller beställ materialet från kommissionen mot antiziganism Interaktiv karta: vår romska historia Lektionsförslag Lektionsförslag historia
Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Textkopplingar Tala Tänka Strategier för ord Att förstå ord är inte helt lätt.
Hittade detta efter lite googlande: Tänk dig att… Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Några av Alma-pristagarna.Alvina förlag gör riktigt bra och genomarbetade lärarhandledningar till sina böcker som ofta är ämnesövergripande.Bonnier Carlsen har ett lärarrum med lärarhandledningar. Läsnycklar och handledningar av skiftande karaktär. Bilderböcker Främst lågstadiet (Hcf) Länkar är en färskvara.
Nordiska språk Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. 1. 3. 4. 5.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?
Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Inspirerande gratismaterial 2 Läs och förstå faktatexter Inspirerade av aktuell forskning har vi sammanställt minilektioner som passar före, under och efter läsning av faktatexter. Du finner dem i broschyren Läs och förstå faktatexter. Kopieringsunderlag Före läsningLedtrådar och bevisLedtrådar och bevis, till dig som lärareNya ord och begreppVÖL: Vad vet jag, och vad vill jag veta? Under läsningStäll egna frågor, åk 1-3Ställ egna frågor, åk 4-6Se mönsterTänka högt-protokoll Efter läsningProtokoll VÖL: Vad har jag lärt mig? Hämta alla ovanstående kopieringsunderlag! Alla dokument är i pdf-format. Fler litteraturtips om läsförståelse Konsten att läsa faktatexter Att undervisa i läsförståelse Läs också artikeln ”Att läsa och förstå faktatexter” av Ingvar Lundberg .
Uppdrag sommarlykta | Språkutveckling – ASL Sax, lim, barnmatsburkar, servetter, piprensare, klistermärken… och matematik! Perfekt kombo, speciellt när man undervisar i terminens slut. I mitt förra inlägg beskrev jag hur det kan vara i slutet av terminen. Det märks tydligt att terminsslutet är nära och jag har haft något klurigt att hitta arbetsuppgifter som fungerar i en tid som denna. Välkommen till butik solstrålen! 1. Eleverna får uppgifter som att räkna ut summan och visa på mattespråk om de fick solmynt över. Eleverna arbetade fokuserat och det blev ett elevnära sätt att komma i kontakt med matematiska begrepp. En rolig och annorlunda uppgift nu i slutet på terminen! Häftet med instruktion och matteuppgifter: Häftet Solmynt: Solmynt
Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå. Ett tips för att arbeta mer elevaktivt är att variera den vanliga handuppräckningen och använda sig av andra alternativ än det klassiska, just för att fler elever ska få möjlighet att svara och få sin röst hörd och göra aktiva val under lektioner. Att arbeta i grupper är något vi ofta använder oss av i undervisningen. Lycka till! Struktur: Inspireras