Fler elever obehöriga till gymnasieskolan – Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Högre snittbetyg men ökade skillnader Beräknat på elevernas 16 bästa betyg har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 2,3 poäng till 217,1. Nyinvandrade – antal år i svensk skola påverkar Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. – Det är glädjande att behörigheten ökar för invandrade elever som börjat tidigt i den svenska skolan. Satsningen kommer att innehålla råd, stöd och kompetensutveckling för lärare, rektorer, fritidsledare och personal inom elevhälsan. Skillnader mellan skolor I 34 procent av grundskolorna ökade behörigheten till gymnasieskolan och i 16 procent var den i nivå med 2014. Mer om betyg och meritvärde
Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå
Skillnaden mellan att göra och att träna | Skrivateljén Gymnasieelever tränas för lite i källkritik kan vi läsa i ett inlägg från Skolinspektionen som gjort en granskning av drygt 400 400 rapporter som gymnasieelever skrivit. Här framgår det att lärarna behöver ge eleverna mer träning i att ”avgränsa frågeställningarna, självständigt tillämpa metod och analys, tillämpa kritisk värderingsförmåga, disponera texten samt skriva klart och tydligt.” Så hur tränar man källkritik? Själv arbetade jag i många år efter devisen att det var eleverna som skulle jobba medan kollegorna och jag gick runt och ”coachade” och ”handledde”. Tänkte vi. Och lade således upp en modell för gymnasiestudierna som innebar att våra elever fick författa ett stort antal vetenskapliga rapporter i återkommande ämnesövergripande projekt mellan olika ämnen, under sina tre år hos oss. Vi lärare gjorde verkligen så gott vi kunde. Men trots allt vårt ”stöd” var det svårt att få eleverna att formulera analytiska frågor som ledde till egenproducerad text. /Filippa Mannerheim
Elevinflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra. Ett barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Inflytande över utbildningen Elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter. Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om: Din rätt i skolan Olika forum för inflytande Elevskyddsombud Om rollen som elevskyddsombud
untitled Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2. Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Att tänka på vid bedömning - en föreläsning med Gudrun Erickson Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning Forskning för klassrummet Skolvärlden
6 ways to teach growth mindset from day one of school Imagine if your new class this fall was full of students who would: Be willing to try new thingsStick with hard tasks and not give upPush themselves to do their best work, not just what’s “good enough”Believe in themselves and their own ability to learn Here’s the great news–these are traits that we can help develop in our students by teaching them about how their brains work. Many students enter our classrooms believing they’re either smart or not smart, good at reading or math, or not good in those areas. This belief that our basic qualities like intelligence and talents can’t be changed is called a fixed mindset. Often our students figure: Why bother trying at something that’s hard for me? Our students may not realize that their brains have the ability to change and grow through their experiences (neuroplasticity). And once they have a growth mindset, they can learn anything. 1. 2. 3. 4. 5. Show students how to respond constructively to setbacks and failures. 6.
untitled Vad är framgång och hur når vi det? Dagarna innan terminsstart skrollade jag igenom twitter och såg en länk till Johan Lindströms hemsida JLskolutveckling (www.jlsu.se) där han presenterade sin omarbetning av Sylvia Duckworths illustration till den sk isbergsillusionen. Isbergsillusionen illustrerar vad som krävs för att nå framgång. Det arbete som sällan syns när vi ser någon som är riktigt skicklig inom ett visst område. Allt är ju lätt när man kan det och framgång eller skicklighet kan lätt misstas för att vara en medfödd talang. Det är viktigt att visa för eleverna att framgång snarare handlar om hårt arbete, planering, goda vanor, uppoffringar, misslyckande och uthållighet. När eleverna kommer in i klassrummet står ordet framgång på tavlan. Mycket av det som står i bilden har eleverna redan sagt och bilden blir därmed en bekräftelse på att de ”tänker rätt”. ”Jag kan lätt bli bättre på svenska om jag börjar plugga i tid och inte väntar till sista sekunden, en bra vana är att börja i tid.” Att diskutera
jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Den som vill ha isbergsillusionen som pdf kan ladda ner den här: Isbergsillusionen
Rättssäker betygssättning | Johan Kants blogg I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Bakgrunden var att jag tyckte att Bo Sundblads och Per Måhls föreläsning om Rättssäker betygssättning borde vara en föreläsning som alla lärare borde se, egentligen borde ha sett, inte minst med tanke på mediadebatten. Film 1: Rättssäker betygssättning Film 2: Planering Film 3: Allmänna råd Film 4: Mättraditioner Film 5: Bedömningsprocessen Film 6: Matriser Arbetsmaterial till filmerna: Arbetsmaterial till filmerna om rättssäker bedömning
Excel – ett digitalt verktyg som håller ännu | Gränslöst digitalt lärande Perso nligen har jag aldrig varit någon stor anhängare av Excel. Det mesta jag har velat göra, har gått att göra i Word. Elevvården sker efter ett rullande schema och en lärare i varje arbetslag påminner alla lärare som undervisar i den årskursen att det är dags att fylla i dokumentet. m eleven förväntas nå målen i ämnet så kan läraren markera eleven som grön. En kommentar kan man skapa genom att hålla markören över rutan och högerklicka, då kommer menyfältet upp och man kan välja att skapa en ny kommentar. Det är lätt att berätta om nya appar och molntjänster men det får inte innebära att vi glömmer bort våra gamla trotjänare.
untitled ”Snöbollskrig” – en övning om förväntningar » Retorik i skolan Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Material: En klassuppsättning A4-ark Arbetsmodell: Alla elever får var sitt A4-ark. För att hjälpa eleverna förstå uppgiften, förklara och ge exempel på tavlan, men tänk på att balansgången mellan att inspirera och lägga åsikter i munnen på eleverna är hårfin. 1. När alla har skrivit ner sina förväntningar, knycklar de ihop sina papper till bollar. Efter att lugnet har lagt sig vecklar eleverna ut papperen och var och en läser upp vad som står på hans/hennes papper. Sammanställ förväntningarna och återvänd till dem då och då under läsåret. Situationen är även lämpad för att prata matematik, till exempel procenträkning.