Fler elever obehöriga till gymnasieskolan – Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Högre snittbetyg men ökade skillnader Beräknat på elevernas 16 bästa betyg har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 2,3 poäng till 217,1. Nyinvandrade – antal år i svensk skola påverkar Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. – Det är glädjande att behörigheten ökar för invandrade elever som börjat tidigt i den svenska skolan. Satsningen kommer att innehålla råd, stöd och kompetensutveckling för lärare, rektorer, fritidsledare och personal inom elevhälsan. Skillnader mellan skolor I 34 procent av grundskolorna ökade behörigheten till gymnasieskolan och i 16 procent var den i nivå med 2014. Mer om betyg och meritvärde
Skillnaden mellan att göra och att träna | Skrivateljén Gymnasieelever tränas för lite i källkritik kan vi läsa i ett inlägg från Skolinspektionen som gjort en granskning av drygt 400 400 rapporter som gymnasieelever skrivit. Här framgår det att lärarna behöver ge eleverna mer träning i att ”avgränsa frågeställningarna, självständigt tillämpa metod och analys, tillämpa kritisk värderingsförmåga, disponera texten samt skriva klart och tydligt.” Så hur tränar man källkritik? Själv arbetade jag i många år efter devisen att det var eleverna som skulle jobba medan kollegorna och jag gick runt och ”coachade” och ”handledde”. Tänkte vi. Och lade således upp en modell för gymnasiestudierna som innebar att våra elever fick författa ett stort antal vetenskapliga rapporter i återkommande ämnesövergripande projekt mellan olika ämnen, under sina tre år hos oss. Vi lärare gjorde verkligen så gott vi kunde. Men trots allt vårt ”stöd” var det svårt att få eleverna att formulera analytiska frågor som ledde till egenproducerad text. /Filippa Mannerheim
Elevinflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra. Ett barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Inflytande över utbildningen Elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter. Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om: Din rätt i skolan Olika forum för inflytande Elevskyddsombud Om rollen som elevskyddsombud
Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2. Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Att tänka på vid bedömning - en föreläsning med Gudrun Erickson Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning Forskning för klassrummet Skolvärlden
6 ways to teach growth mindset from day one of school Imagine if your new class this fall was full of students who would: Be willing to try new thingsStick with hard tasks and not give upPush themselves to do their best work, not just what’s “good enough”Believe in themselves and their own ability to learn Here’s the great news–these are traits that we can help develop in our students by teaching them about how their brains work. Many students enter our classrooms believing they’re either smart or not smart, good at reading or math, or not good in those areas. This belief that our basic qualities like intelligence and talents can’t be changed is called a fixed mindset. Often our students figure: Why bother trying at something that’s hard for me? Our students may not realize that their brains have the ability to change and grow through their experiences (neuroplasticity). And once they have a growth mindset, they can learn anything. 1. 2. 3. 4. 5. Show students how to respond constructively to setbacks and failures. 6.
Vad är framgång och hur når vi det? Dagarna innan terminsstart skrollade jag igenom twitter och såg en länk till Johan Lindströms hemsida JLskolutveckling (www.jlsu.se) där han presenterade sin omarbetning av Sylvia Duckworths illustration till den sk isbergsillusionen. Isbergsillusionen illustrerar vad som krävs för att nå framgång. Det arbete som sällan syns när vi ser någon som är riktigt skicklig inom ett visst område. Allt är ju lätt när man kan det och framgång eller skicklighet kan lätt misstas för att vara en medfödd talang. Det är viktigt att visa för eleverna att framgång snarare handlar om hårt arbete, planering, goda vanor, uppoffringar, misslyckande och uthållighet. När eleverna kommer in i klassrummet står ordet framgång på tavlan. Mycket av det som står i bilden har eleverna redan sagt och bilden blir därmed en bekräftelse på att de ”tänker rätt”. ”Jag kan lätt bli bättre på svenska om jag börjar plugga i tid och inte väntar till sista sekunden, en bra vana är att börja i tid.” Att diskutera
jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Den som vill ha isbergsillusionen som pdf kan ladda ner den här: Isbergsillusionen
Excel – ett digitalt verktyg som håller ännu | Gränslöst digitalt lärande Perso nligen har jag aldrig varit någon stor anhängare av Excel. Det mesta jag har velat göra, har gått att göra i Word. Elevvården sker efter ett rullande schema och en lärare i varje arbetslag påminner alla lärare som undervisar i den årskursen att det är dags att fylla i dokumentet. m eleven förväntas nå målen i ämnet så kan läraren markera eleven som grön. En kommentar kan man skapa genom att hålla markören över rutan och högerklicka, då kommer menyfältet upp och man kan välja att skapa en ny kommentar. Det är lätt att berätta om nya appar och molntjänster men det får inte innebära att vi glömmer bort våra gamla trotjänare.
untitled Vilket mindset har du när du möter dina elever? Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.” Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:”Du har en talang för matematik.” Eller:”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.” Utveckla ett growth mindset med processfeedback Vårt bemötande kan hjälpa eleven att utveckla ett growth mindset, skriver Dweck, eftersom mindsets är baserade på signaler vi skickar om vad som är viktigt. I stället bör vi inrikta oss på att ge processfeedback:“Det här var ett bra resultat.
35 More Ways to Use Google Classroom Back when I had only had a list of 35 ways to use Google Classroom I submitted a poster session proposal to ISTE. Since then the list has grown and you can now purchase “50 Things You Can Do With Google Classroom” on Amazon. For my poster session I have come up with an additional 35 ways you can use Google Classroom. (I guess that brings me up to 85). Copyright secured by Digiprove © 2015 Like this: Like Loading... jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.
Behov för IKT i skolan! Denna text är publicerad i tidningen Datorn i Utbildningen för vilka jag skriver krönikor.Tåget går när det gäller skolans digitalisering och alla måste hoppa på NU. Fortfarande är det inte helt ovanligt att det på skolor saknas både fundament för att bygga sin digitala verksamhet på och insikter om vad som måste vara på plats för att de ska börja röra sig framåt. Jag har valt att göra en mycket förenklad bild som kan illustrera vad som bör göras, vad som behöver vara på plats, för att hinna med avgången. En behovspyramid för att IT i skolan helt enkelt. Skolan ska inte digitaliseras för att några av oss tycket att det vore kul eller att få utlopp för ett teknikintresse. Wi-Fi/Trådlöst nät De flesta skolor har ett trådlöst nät. Digital infrastruktur För att undervisningen ska fungera i ett digitalt sammanhang måste skolorna utrustas. Digitala verktyg Om infrastrukturen är rätt uppbyggd ska det inte spela någon roll vilka digitala verktyg som används däri. Fortbildning Rektors ledarskap
Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Bakgrunden var att jag tyckte att Bo Sundblads och Per Måhls föreläsning om Rättssäker betygssättning borde vara en föreläsning som alla lärare borde se, egentligen borde ha sett, inte minst med tanke på mediadebatten. Film 1: Rättssäker betygssättning Film 2: Planering Film 3: Allmänna råd Film 4: Mättraditioner Film 5: Bedömningsprocessen Film 6: Matriser Arbetsmaterial till filmerna: Arbetsmaterial till filmerna om rättssäker bedömning