20 Wonderful Effects Exercise Has on the Mind Studies find exercise increases stress resilience, fights anxiety, speeds up the mind, protects against dementia, is more fun than we predict, and more… If everyone got a little exercise, we could put half the doctors in the world out of a job. But it’s not just doctors who’d be out of a job if people could take the stairs every now and then, it’s also psychologists. Here are 20 wonderful psychological effects that exercise has on the mind. 1. Studies on mice have shown that exercise reorganises the brain so that it is more resistant to stress (Schoenfeld et al., 2013). It does this by stopping the neurons firing in the regions of the brain thought to be important in the stress response (the ventral hippocampus). This may be part of the reason that exercise… 2. Exercise has a relatively long-lasting protective effect against anxiety (Smith, 2013). Both low and medium intensity exercise has been shown to reduce anxiety. 3. Not only this, but participants who exercised had better spatial memory.
Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression Med depression avses här egentlig depression med avgränsade episoder som varar minst 2 veckor med tydliga förändringar i tankar (tänker negativt om sig själv, andra människor och om framtiden; i värsta fall självmordstankar), känslor (bedrövelse och missmod), kroppsliga funktioner (sömn, matlust och energinivå) och beteende (tillbakadragenhet och inaktivitet) och med förbättringar av individens tillstånd mellan perioderna. En depression kan graderas som lindrig, måttlig eller allvarlig. Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden [1] och är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. I Sverige och Norge drabbas 20 procent av befolkningen av depression någon gång under livet, och prevalensen hos vuxna är 4–10 procent [2]. Någon enkel orsak till depression finns inte. Negativ stress ökar risken. Sjukdomsförlopp och prognos Under de senaste åren har sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, där depression ingår, ökat [7]. Prevention.
Energy and Calm: Brain Breaks and Focused-Attention Practices When presented with new material, standards, and complicated topics, we need to be focused and calm as we approach our assignments. We can use brain breaks and focused-attention practices to positively impact our emotional states and learning. They refocus our neural circuitry with either stimulating or quieting practices that generate increased activity in the prefrontal cortex, where problem solving and emotional regulation occur. Brain Breaks A brain break is a short period of time when we change up the dull routine of incoming information that arrives via predictable, tedious, well-worn roadways. Our brains are wired for novelty. When we take a brain break, it refreshes our thinking and helps us discover another solution to a problem or see a situation through a different lens. 1. I always carry a bag of household objects containing markers, scrap paper, and anything that one would find in a junk drawer -- for example, a can opener or a pair of shoelaces. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1.
En kalori är en kalori men.... Det finns få saker som jag är så trött på att läsa eller höra som påståendet att ”en kalori inte är en kalori”. Detta är i precis lika intelligent som att säga att 100 kilo inte är 100 kilo eller att 10 kilometer inte är 10 kilometer. En kalori är nämligen ett mått på energi. För att vara mer precis så är en kalori precis den mängden energi som det krävs för att värma en kubikcentimeter vatten från 14,5 grader Celsius till 15,5 grader Celsius under det tryck som vi normalt lever under. Normalt när man pratar om kalorier pratar man dock om kilokalorier och det förkortas kcal. Så att säga att ”en kalori inte är en kalori” är tämligen korkat, eller i alla fall väldigt dåligt genomtänkt. En kalori har inte alltid samma effekt som en annan kalori Det är dock inte bara de som försöker sälja något till dig som uttrycker sig felaktigt när det gäller kalorier. När det gäller att äta kalorier så är det en liknande process du behöver tänka på. Det finns ingen orsak att välja en onödigt jobbig väg
Funktionell träning | Träningsguide | Styrkeprogrammet Funktionell träning Funktionell träning har de senaste åren blivit en mycket populär träningsform, såväl bland motionärer som bland elitidrottare. Funktionell styrketräning innebär att man, förutom styrka, utvecklar rörlighet, balans och koordinationsförmåga med övningar som aktiverar många olika muskler samtidigt, till skillnad från klassiska bodybuildningsövningar som t.ex. bicepcurls, där man är ute efter att isolera en eller två muskelgrupper vid varje övning. Kommer från naturliga rörelser Funktionell träning syftar till att i största mån likna vardagsrörelser eller rörelser inom den specifika idrotten för elitidrottaren. Viktigt för att motverka åldersrelaterade krämpor och skador Ju äldre man blir, desto stelare och svagare blir man. Svårmotiverad träning Trots att funktionell träning är en otroligt effektiv träningsmetod, så kan det i många fall vara svårt att som tränare motivera sina tonårsadepter att träna på detta viset. Referenser
Nybörjarens ABC – det som är viktigt med kosten Det här är den andra delen i mina, enligt mig, väldigt enkla artiklar ämnade att ge en total nybörjare en introduktion kring vad som verkligen är viktigt om du vill komma igång med det som tyngre mest representerar, nämligen styrketräning och att forma din kropp rent estetiskt eller för att öka i styrka och prestation. Precis som inför den förra delen kring styrketräning så vill jag först och främst påpeka att det här är väldigt enkla artiklar. Det innebär att jag kommer att skarva på kanterna. Det kommer helt enkelt att bli en förenkling av verkligheten och börjar du gå djupare in på ämnet senare så kommer du märka att det inte är så svart och vitt som jag här kommer måla upp det. Ät tillräckligt med protein Det spelar ingen roll vad du har för mål med din styrketräning, det blir alltid bättre om du äter tillräckligt med protein. Den genomsnittliga svensken äter idag ungefär 1,1-1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Några exempel på bra och dålig mat
Nybörjarens ABC – det som är viktigt om du vill börja styrketräna Under förra året skrev jag omkring 100 artiklar för rörande främst träning och kost här på Tyngre. De flesta av dessa är större djupdykningar inom ett eller några få ämne och för någon som inte tidigare är insatta kring grunderna så är det troligen svårt att få en helhetsbild. Så därför tänkte jag att det kunde vara bra med en kortare introduktion till styrketräning med de allra enklaste principerna. Då det här blir de enklaste principerna så innebär det att jag kommer att skarva på kanterna. Det kommer helt enkelt att bli en förenkling av verkligheten och börjar du gå djupare in på ämnet senare så kommer du märka att det inte är så svart och vitt som jag kommer måla upp det. Du måste ta i när du väl tränar Det finns i princip två sätt att öka i styrka och bygga muskler. En tillräckligt tung vikt är en vikt som du inte klarar av att lyfta mer än maximalt 15 gånger. I tabellen här under kan du se en grov indelning över vilken effekt du främst troligen kommer att få med olika vikter.
Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft För två år sedan hade Emilia Franzén Müller och hennes klass en halvtimmes pulsträning tre dagar i veckan. Och detta utöver de vanliga idrottslektionerna. – Jag är mycket mer koncentrerad och lugnare i skolan. Jag tycker det hjälper jättemycket, berättade Emilia Franzén Müller då. Målet var att få en effektivare inlärning under lektionerna och på det sättet förbättra elevernas studieresultat. – Genom att syresätta hjärnan innan lektionerna så lär sig eleverna lättare. Men hur gick det då? Två år senare är vi tillbaka på Vammarskolan i Valdemarsvik och Emilia går nu i nionde klass. – Ja, det är jag faktiskt. Och matematik/NO-läraren Mats Nahlbom är mycket nöjd över hela klassens studiresultat. – Som det ser ut just nu så går den här testklassen ut med godkända betyg i samtliga ämnen. (Se en längre intervju med Mats Nahlbom här) Upp till bevis Och nu är det upp till bevis. – Usch! – Det är en tuff period för eleverna. Stor uppmärksamhet – Vi har haft besök från många skolor från hela Sverige.
Hur du gör en storsäljande (men usel) dokumentär om kost Här har du receptet på hur du skapar en dokumentär kring kost som är garanterad att bli en succé. Först inkluderar du en hel del självklara faktapåståenden tillsammans med en gnutta nya möjliga hypoteser. Det här har du med för att skapa trovärdighet till din film. Efter det här så påstår du en massa saker som inte stämmer eller helt saknar någon form av grund. Det spelar inte ens någon roll om det du säger redan är motbevisat eller om den forskningen som finns på området talar för raka motsatsen mot det du påstår. Du behöver inte bry dig. Så enkelt är det. Om du bara lär dig det här mönstret så kommer du snabbt att hitta en väldig massa trams på internet. Exempel: Dokumentären sockerfilmen (That sugar film) Igår kväll visade SVT Dox dokumentären Sockerfilmen som, eftersom den nu är väldigt aktuell, får figurera som ett lysande exempel på formeln här ovanför. Filmen börjar med att berätta om hur mycket socker som folk äter idag. Var siffran 6 kg kommer ifrån har jag ingen aning.
Musik förbättrar din prestation | Aktiv Träning Musik Om du har på dig ett par hörlurar och lyssnar på bra musik under löprundan så är sannolikheten stor att du löper både snabbare och längre än du brukar. Forskning från Brunel University i London visar att musik under löprundan kan förbättra prestationsförmågan med hela 15 procent. I studien fick 30 testpersoner träna på löpband medan de lyssnade till allt från ABBA och Madonna till Red Hot Chili Peppers. Försökspersonerna förbättrade sig i genomsnitt med 15 procent och dessutom rapporterade de att träningen kändes mindre ansträngande trots att de tränade hårdare än normalt. Träning i takt til musik En annan studie med cyklister visar att syreförbrukningen minskar med 7 procent om man cyklar i takt till musiken i stället för att bara lyssna sporadiskt på musik. Rytmen i musiken är också avgörande för ditt tempo.
Musikteori.se För att man som lyssnare och utförare ska kunna navigera och förstå musik så krävs det att musiken innehåller någon form av struktur. En av dessa strukturer handlar om att dela in musikens flöde i "små portioner". Dessa små protioner kallas för takter. Puls och tempo Den så kallade pulsen är motorn i musiken, musikens hjärtslag. I populärmusik använder man sig av förkortningen BPM, vilket står för Beat Per Minute (pulsslag per minut). En metronom är en maskin som genererar exakta tempon utifrån BPM. I klassisk musik talar man istället om mer övergripande tempobeteckningar. Exempel på tempobeteckningar är Andante (långsamt, 76 - 108 bpm) och Allegro (snabbt, 120 - 168 bpm). Indelning av pulsslag blir takter För att skapa ordning och struktur i alla dessa pulsslag som musiken innehåller, så delar man in dem i grupper med ett antal pulsslag i varje grupp. Hur vet man då hur många pulsslag varje takt innehåller? När vi delar in pulsslagen efter betoning så bestämmer vi taktarten. Taktarter
Så här gör du hjärt-lungräddning - HLR - HLR-Rådet Vid ett hjärtstopp kan hjärtat inte längre pumpa blodet ut i kroppen. Med start av HLR, hjärt-lungräddning kan blodet pumpas runt manuellt. Kraftiga bröstkompressioner i högt tempo samt inblåsningar kan ge tillräcklig blodcirkulation tills professionell hjälp kommer. Ju tidigare HLR, bröstkompressioner och inblåsningar startas, desto större blir chansen att överleva vid ett hjärtstopp. Se film om HLR Se hur du gör hjärt-lungräddning genom att klicka på länk nedan: Film om HLR. Läs om hur du gör HLR Innan du startar hjärt-lungräddning, HLR, måste du kontrollera medvetande och andning. Kontroll av medvetande Ta ett tag i axlarna, skaka försiktigt i personen och försök väcka henne/honom Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen. Kontroll av andning Öppna luftvägen genom att lägga en hand på pannan, böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med din andra hands pek -och långfinger. HLR görs genom bröstkompressioner(tryck på bröstkorgen) och inblåsningar.
Lathund MeOs Lathund för MeOs Specialgjord för högstadie orientering i Hässleholms kommun. MeOs "Ett mycket enkelt orienterings system" Denna lathund förklarar hur du i MeOs lägger till banor, klasser & deltagare och hur du knyter deltagare till en bricka. Innan du börjar behöver du: laddat ner senaste verisionen av MeOs (lathund gjord på version 3.2.491 Update 1a). Börja med att öppna MeOs. I rutan "Tävlingens namn" så fyller du i ett valfritt namn för tävlingen. Exempel: Första person kommer starta ungefär klockan 08.40. Klicka sedan på "anmäl inga deltagare nu" När du klickat på det dyker ännu en ruta upp där du väljer funktioner. Grattis! Du har nu kvar att lägga till banor, klasser och deltagare. Nästa steg är att lägga in banor. Klicka på "Banor" i menyn högst upp. För att skapa en ny bana klicka på "Ny bana" knappen längst ner till höger. Exempel: Flickor årskurs 8 heter P8 Du kan också döpa banan till något valfritt namn men det är inget jag kommer ta med längre fram i lathunden. Tävlingsdagen