background preloader

Att bygga ett ordförråd

Att bygga ett ordförråd
Här är deras evidensbaserade förslag och grund till gemensamma mål och metoder: 1. Vad innebär det att kunna ett ord? Precis som jag beskrev i ett tidigare inlägg så kan man kunna ord olika “djupt”. 2. De ord som vi väljer att arbeta med måste såklart vara funktionella för eleven. 3. Evidensen för vad som hjälper bäst för elever med språkstörning är något begränsad men studier har visat att barn med språkstörning lär sig nya ord betydligt bättre när de får explicit undervisning och (elev-vänliga) definitioner, jämfört med om de bara har hört det nya ordet t.ex. i en berättelse de fått lyssna till. Gör detta: Diskutera ords betydelse och ge “elev-vänliga” definitioner (McKeown, 1993) - använd vardagsspråk och flera olika exempel på när och hur man använder ordet.Involvera eleverna aktivt i diskussionen och bygg en “djup” betydelse av ordet. Gör INTE detta: Ge orden utan kontext och/eller låt studenterna slå upp betydelsen i ordböcker. Klassrumsbaserat exempel Graves MF (2006). Steele, S. Related:  Svenska

Jenny på Wendes: Läsning på padda, i faktabok och i serietidning Har du koll på att du via de allmänna inställningarna i din iPad kan få fram en helt okej talsyntes som läser upp den text du markerar? Och har du koll på att den också kan läsa upp texter på andra språk? Det enda du behöver göra är att aktivera den i inställningarna. Du ska alltså se till att "Läs upp markering" är grön. Denna talsyntes kan vara en hjälp när man undervisar i språk och eleverna behöver få höra hur olika ord uttalas. När jag nu ändå är inne på det här med text och läsning måste jag också nämna en av Natur och Kulturs Lärpocket nämligen Konsten att läsa faktatexter av Ingvar Lundberg. Lundsberg diskuterar hur man kan arbeta med faktatexter före, under och efter sin läsning och ger några konkreta tips. Under sin läsning skriver Lundsberg att det är viktigt att eleverna får träna sig i att ställa egna frågor till texten och då inte bara frågor där svaret finns direkt i texten. Vi lämnar faktatexter och går till en annan typ av text nämligen serien.

untitled Less is more… En skrivmall ska fungera som ett stöd och det är ju inte förbjudet om den samtidigt inspirerar lite. Den enklaste av alla skrivmallar jag använt mig av under de senaste fem åren är samtidigt den som har gett bäst resultat. För att ge eleverna underlag och inspiration tittar vi på avsnittet Förbjuden kärlek av Korrespondenterna. Det handlar om tre par som alla utsätts för omgivningens fördomar och förtryck på grund av hudfärg, sexuell läggning och religion. Här är ett av paren, Amy och Marvin: Att skriva en novell (den instruktion eleverna får) En novell är en kortare berättelse. Förbjuden kärlek (skrivstödet) Kort och koncist, men det funkar. Skrivmallar kan vara ett alldeles utomordentligt bra stöd för våra elever och om jag skulle välja mellan mer eller mindre stöd till eleverna så är svaret självklart mer mallar till folket! En del mallar består av instruktioner som blir alldeles för omfattande. … Less is more…

tipsbank Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.

Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.

Definition av standardiserade test Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder Övning - nyckelord Övning - modella en genre Övning - sammanfatta

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014. Vad krävs för att barn och elever med funktionsnedsättning ska känna sig inkluderade i skolan? Varför minskar antalet elever i särskolan och specialskolan? Hur ska specialskolans resultat förbättras? Vilka för- och nackdelar finns med särskilda skolor för elever i behov av särskilt stöd? LyssnaLadda ner som PDF (496 KB) Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa

Related: