specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet The Concept of UDL Universal Design for Learning (UDL) is a framework that addresses the primary barrier to fostering expert learners within instructional environments: inflexible, “one-size-fits-all” curricula. It is inflexible curricula that raise unintentional barriers to learning. Learners who are “in the margins”, such as learners who are gifted and talented or have disabilities, are particularly vulnerable. In learning environments, such as schools and universities, individual variability is the norm, not the exception. UDL helps address learner variability by suggesting flexible goals, methods, materials, and assessments that empower educators to meet these varied needs. Learn more about the concept of UDL:
20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror! De flesta lektionerna jag var med på satt eleverna stilla i stort sett hela tiden.
Hur man leder ett impropass | Dramaövningar Så du ska hålla ett impro? Utifrån mina erfarenheter så har nedanstående recept visat sig vara väl fungerande: Ta reda på varför din grupp vill spela impro Försök att gissa vilka skäl de enskilda medlemmarna i din grupp har att vara med på ditt impro-pass. Exempel på skäl är ”Jag vill ha kul””Jag vill underhålla andra””Jag vill bekämpa min sociala rädsla””Jag vill lära mig bättre speltekniker för att senare spela i en pjäs””Jag vill bli bättre på teater””Jag ska träna inför nästa veckas teatersport/uppträdande””Jag vill träffa andra människor” Hitta en take-home-message Att försöka klämma in alla aspekter av improvisationsteater i ett enda pass är omöjligt. Exempel på take-home-messages Det är inte farligt att göra felDin hjärna kan vara oväntad spontan om du använder rätt teknikBra scener har en struktur Hitta passande övningar Gå igenom övningssamlingen och hitta dina favoritövningar. Se till att hitta en bra struktur som består av huvudsakligen tre faser: Uppvärmning Huvudfas Avrundning
Du sökte efter Nottingham - Pedagogsajten Familjen Helsingborg James Nottingham fokuserar under sin föreläsning – Developing students resilience and perseverance på hur vi kan öka och stärka elevernas uthållighet (perseverance) och motståndskraft (resilience). Egenskaper som enligt Nottingham är avgörande för att eleverna ska kunna prestera bättre och nå sin optimala utvecklingszon. Nottingham presenterar ett diagram som visar att Sverige ligger lågt, jämfört med andra länder, … Fortsätt läsa Öka och stärka elevers uthållighet och motståndskraft – James Nottingham BETT 2016 – Höga förväntningar ökar motivationen! Misslyckanden- en möjlighet Vilken härlig tanke och insikt om lärandets konst, att misslyckanden är bevis på att jag gett dig en tillräckligt svår uppgift. Alla dessa utmaningar. Vi är många i Helsingborg som lyssnat på James Nottinghams inspirerande föreläsning, James samarbetar med professor Carol Dweck som forskar om growth mindset. “Det är viktigt att börja med grunderna redan på lågstadiet.
En lärare vars elever lär sig mycket För en dryg vecka sedan frågade jag mina elever Hur gör en elev som lär sig mycket? Jag fick tipset i en FB-grupp att fråga samma elever vad som kännetecknar en lärare som undervisar så att många elever lär sig mycket. Sagt och gjort. Eleverna funderade en stund och skrev sina svar. Dessa har jag kategoriserat under passande rubriker. Det blev tydligt vad mina elever tycker är viktigt, men det betyder inte att den ena är viktigare än det andra. Alla elever svarade att läraren… Läraren har genomgångar nästan varje lektion. Göra något roligt så att man har ett roligt minne sammankopplat till det man har lärt sig. Hälften svarade att läraren… Läraren har många genomgångar och förklarar saker muntligt för eleverna. Läraren är väldigt tydlig och bra på att förklara. Enstaka svarade att läraren… Får man bestämma själv hur man ska arbeta tror jag att man blir mer motiverad och jobbar så gott man kan eftersom man är nöjd med arbetssättet. Kunnig och ambitiös.
För dig som pedagog - Pedagogsajten Familjen Helsingborg Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.
Lärandematriser; synliggör lärandet i handling Struktur och delmål för att minska stress Att utsättas för stress under lång tid kan påverka både kroppen och mentala funktioner negativt, och de exekutiva kognitiva förmågorna är speciellt känsliga. Det är förmågor som är av yttersta vikt för att klara av en skoldag. – Ungdomar är inte fullt utvecklade i de främre delarna av hjärnan – de delar som reglerar vår förmåga att styra vår uppmärksamhet och beteenden, inklusive själv-reglering, att se konsekvenser, planera och se helheter, säger Cecilia Stenfors, forskare inom psykologi, neuropsykologi och stress på Karolinska Institutet i Stockholm. De exekutiva förmågorna utvecklas successivt och först i tjugoårsåldern är de fullt utvecklade. – För att funktionerna i hjärnan som styr och planerar ska fungera optimalt krävs det att vi medvetet skapar förutsättningarna för detta. Måste göra urval Vi måste också ha en uppfattning om vad vi ska välja bort. Även verklig inkänning och social interaktion med andra personer hämmas av detta. – Enbart långsiktiga mål kan man inte leva på.
Metodik så mycket mer än pedagogiska metoder Jag har de senaste dygnen funderat en hel del kring metodik. Hur närmar man sig exempelvis makroekonomiska frågor så att elever med mycket varierande förförståelse kan göra kunskapen till sin egen, själva ta ställning till olika ekonomiska avvägningar och annat utifrån sin egen ekonomi och utifrån ett mikroekonomiskt perspektiv? Hur gör man detta på bäst tänkbara sätt? En självklar fråga kan tyckas och något som alla lärare säkerligen funderar kring. Härom dagen träffade jag en kollega och före detta lärare till mig, en riktig mentor för mig och en person som jag verkligen ser upp till på flera sätt. Den didaktiska frågan hur handlar om så mycket mer än enbart pedagogiska metoder i sig. Flera av de senaste blogginläggen har direkt eller indirekt berört den här frågan. Plura öppnar upp frågan om de utmaningar som skolan ställs inför med tanke på de snabba och genomgripande förändringar som samhället genomgår.
"För motivation krävs bekräftelse i stunden" – Feedback är viktigt. Men feedback är inte betyg eller en kommentar på ett papper som kommer två veckor senare. Ur motivationssynpunkt är det helt bortkastat. Anna Tebelius Bodin är utbildad i inlärningspsykologi och expert på hur vi lär. – Rent forskningsmässigt vet vi att man blir sämre på att lösa problem om man får betalt än om att får äran av att själv komma på lösningen. Anna Tebelius Bodin menar att vi därför måste arbeta för att motivationen ska drivas av något annat än yttre belöningar. – Självständighet – att eleven känner sig delaktig i uppgiften. Delaktighet motiverar Anna Tebelius Bodin är övertygad om att elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan lyckas bra i det inkluderande klassrummet. – Inkludering måste ske helhjärtat, engagerat och du som lärare måste veta hur du gör. Anna Tebelius Bodin menar att det är viktigt att eleven känner att hen är välkommen i klassen. – Vi måste ha en plattform i skolan som gör att vi kan få det att fungera för alla elever.
Teacher Lesson Plans, Printables & Worksheets by Grade or Subject Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Bakgrunden var att jag tyckte att Bo Sundblads och Per Måhls föreläsning om Rättssäker betygssättning borde vara en föreläsning som alla lärare borde se, egentligen borde ha sett, inte minst med tanke på mediadebatten. För vara riktigt ärlig borde Skolverket ha spelat in detta för länge sedan. Film 1: Rättssäker betygssättning Film 2: Planering Film 3: Allmänna råd Film 4: Mättraditioner Film 5: Bedömningsprocessen Film 6: Matriser Arbetsmaterial till filmerna: Arbetsmaterial till filmerna om rättssäker bedömning