background preloader

Bloggar.ur

Bloggar.ur
Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Martin och Per menar att forumet är ett sätt att långsiktigt och kontinuerlig arbeta med värdegrundsfrågor. Medverkar gör lärarna Terese Cannehag Berglund och Ola Lindgren samt Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. Samtal även med Jannike Grut, konstnärlig ledare på Moderna teatern. Programmet ser du i sin helhet på URskola.se När live-iscensättningar är som bäst uppstår omvälvande möten mellan människor i samma rum (!) Parallellt med detta upplever jag att det uppstått en brist på etik och empati i samhälle och skola. Workshopen bygger på teater och textarbete men vi funderade från start på hur vi skulle nå de ungdomarna som inte gillar teater. Jannike Grut Läs mer

http://bloggar.ur.se/larlabbet/

Related:  pedagogikosorteratmina studier

Klassråd » Retorik i skolan Uppmärksamma eleverna på, att vid ett klassråd tränar man på att framföra sin åsikt och argumentera för den. Det gäller att kunna argumentera för att finna gehör och få sin vilja igenom och att också få andra att respektera ens åsikter. Man röstar och följer de demokratiska spelreglerna precis som de fria männen gjorde under antiken när retoriken växte fram. Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Arbetsmodell: För att göra den här argumentationsövningen utgår man från ett påstående, till exempel Pizza till skollunch varje dag, som läraren skriver på tavlan. Dela in klassen i två lag, A som är för och B som är mot pizza till skollunch varje dag .

Världens bästa pedagoger till Sverige: Så lyckas vi i Pisa-studien Samarbetsorganisationen OECD, som ligger bakom PISA-undersökningen, menar att det viktigaste är att utveckla långsiktiga strategier för att både stödja hög kvalitet och utvecklingen av lärarnas undervisning. (Foto: stock.adobe.com) Några av världens mest erfarna pedagogiska forskare, som själva har varit med och byggt upp skolsystemen i de länder som lyckats bäst i Pisa-undersökningen, kommer nu till Sverige för att dela med sig av sina erfarenheter med svenska förvaltningschefer, rektorer, förskolechefer och förstelärare. De inbjudna är från Kina, Singapore, Sydkorea och Sverige, och är ledande inom forskningsvärlden. Det berättar Helena Moreau som är en av arrangörerna till konferensen ”Världens bästa undervisning”. Hon har själv tidigare varit chefredaktör för Grundskoletidningen och är en erfaren kompetensutvecklare.

”Snöbollskrig” – en övning om förväntningar » Retorik i skolan Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Material: En klassuppsättning A4-ark Arbetsmodell: Alla elever får var sitt A4-ark. På arket ska de skriva tre förväntningar de har inför kommande läsår eller termin genom att besvara följande frågor som läraren skriver på tavlan: 1. Metodik så mycket mer än pedagogiska metoder Jag har de senaste dygnen funderat en hel del kring metodik. Hur närmar man sig exempelvis makroekonomiska frågor så att elever med mycket varierande förförståelse kan göra kunskapen till sin egen, själva ta ställning till olika ekonomiska avvägningar och annat utifrån sin egen ekonomi och utifrån ett mikroekonomiskt perspektiv? Hur gör man detta på bäst tänkbara sätt? En självklar fråga kan tyckas och något som alla lärare säkerligen funderar kring. Härom dagen träffade jag en kollega och före detta lärare till mig, en riktig mentor för mig och en person som jag verkligen ser upp till på flera sätt.

Tips för en inkluderande skolstart. Till lärare och föräldrar till elever med Asperger, andra NPF diagnoser eller släng av. Kanske bara lite pirrig.. Nu börjar det det dra ihop sig, man kan föreställa sig slutet på lovet. Nu är det några veckor kvar till skolstart och upprop. Datumet närmar sig. En del barn, ungdomar och familjer ser fram emot det. ”Nyfiken och kritisk hållning till Hattie ingen motsättning” För tre år sedan översatte SKL John Hatties Visible Learning. Syftet var att göra hans forskningsresultat lättillgängliga. Suget efter skriften var – och är fortfarande – enormt. Vi är glada över att ha bidragit till intresset att utveckla skolans verksamhet utifrån forskning.

Kunskapsmatrisen Under sommaren har vi på Kunskapsmatrisen arbetat intensivt med att förbättra verktyget. Det handlar både om nya uppgifter och ny funktionalitet - och om stöd för att använda Kunskapsmatrisen i arbetet med förkunskapsdiagnos och repetition. Använd Kunskapsmatrisen i arbetet med förkunskapsdiagnos Vi rekommenderar starkt att börja använda Kunskapsmatrisen med dina elever direkt från dag ett. Verktyget skapades just för att identifiera och hantera skillnader i förkunskaper. Det är ett väldigt kraftfullt stöd i att identifiera och tydliggöra kunskapsnivåer (både på klass- och individnivå), men det ger också eleven verktyg att fylla kunskapsluckorna.

Svenskarna och internet 2016 Vi har frågat föräldrar om deras barn råkat ut för något på internet som upprört eller oroat dem. Ju äldre barn blir desto vanligare är det att de någon gång råkar ut för något på internet som upprör eller oroar dem. I åldern två till elva år har en av fyra (26 %) råkat ut för något sådant. En liten ökning har skett sedan 2015 då 21 procent uppgav att deras barn upprörts. I tonåren har mer än var tredje (39 %) blivit oroad eller upprörd av något på internet. FAT-diagnoserna ett verktyg för analys och bedömning. I Ängelholms kommun använder vi oss av diagnoserna ur Förstå och använda tal – en handbok som NCM (Nationellt Centrum för Matematikutbildning) gav ut 2010 efter ett samarbete med Alistair McIntosh, Professor på universitetet i Tasmanien och deras norska motsvarighet NSMO (Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaeringen). FAT-diagnoserna finns för F-klass till åk 9 och har inriktning mot förståelse och användning av tal. Det finns en lärarhandledning kopplad till diagnosernas uppgifter där man som lärare kan få stöd för hur man kan arbeta vidare för att stärka kunskaperna hos eleverna. Vilket stöd läraren kan ge eleven grundar sig på de resultat eleverna visat på diagnosen.

Små barn, digitala medier och lärande – Omvärldsbloggen I vår del av världen lever allt fler ungdomar och vuxna i en tillvaro präglad av ständig uppkoppling och interaktion med digitala medier via dator, mobil, platta, spelkonsol och andra redskap och gränsnitt. Detta gäller även för många barn, och användningen går allt längre ner i åldrarna. Rapporten Svenskarna och Internet 2011 konstaterar att en tredjedel av de svenska treåringarna använder Internet hemma och att en femtedel av 4- till 5-åringarna gör det dagligen. Medierådets undersökning Småungar & Medier, som kom i oktober 2010, visar att nästan alla 5- till 9-åringar brukar använda dator hemma och att två tredjedelar av 2- till 5-åringarna gör det. Vad betyder detta för små barns lärande och kunskapsutveckling? Använder barnen de tekniska möjligheterna på sätt som utvecklar deras reflekterande, kritiska och kreativa förmågor?

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss.

Provfri matematik – bedömning i praktiken En metod för kollegial bedömningsträning Vad är skillnaden mellan att ”föra ett resonemang” och att ”föra ett resonemang framåt”? Kan du svara på den frågan? Det kan du testa dig själv på i slutet av detta blogginlägg. Det står nämligen på två olika ställen i kunskapskraven i matematik. Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning.

Konkret exempel på formativ bedömning På facebook-sidan för nätverket Dela! hittade jag ett tips från Johan Lindström på ett tydligt och bra exempel om en formativ bedömning: Jag skriver "formativ bedömning" här i inlägget, eftersom det känns som det blivit en allmänt vedertagen term för den här typen av pedagogik, men egentligen tycket jag det passar bättre med "formativ feedback" eller "formativ respons". Vad tycker du?

Related: