Barn berättar: Så hatas och kränks vi på nätet ○ Barn hatar barn på nätet, varje dag. Tusentals kränkningar, hat och hot cirkulerar på anonyma forum. ○ Utsatta barn och unga som DN talat med känner sig svikna av både skolan och polisen. ”Vissa rektorer undviker att göra polisanmälan, de inte vill att skolan ska få dåligt rykte”, säger polisen Andreas Glingfors, som arbetar med näthat. ○ Just nu undersöker regeringens utredare möjligheten att göra forumen ansvariga för spridningen av nätmobbens hat. ”Döö ditt fula svin!!! Du är så ful så att ja vill spy!!”. Evelina Rova var tolv år när nätmobben nådde hennes chatt-app Kik. ”Hora HORA du ska dö av att jag slår ihjäl dig. ”Du ska gå och dö fuling”, skrev en okänd användare på fjortonåriga Angelina Berges konto på samma forum. De tre flickorna känner inte varandra. Stiftelsen Friends nätrapport 2015, gjord av Sifo, visar att var tredje ungdom mellan 10 och 16 år har blivit utsatt för kränkningar i sociala medier. På sin hemsida förklarar de varför anonymitet genomsyrar hela affärsidén:
Läsförståelsestrategier Här har du de 10 mest högfrekventa orden från 28 ämnesområden och omkring totalt 3,5 miljoner ord: Analysis (analys), benefit (fördel), concept (begrepp), derived (härleda), established (faställd), factors (faktorer), indicate (indikera, tyda på), legal (laglig, rättslig), method (metod), and occur (inträffa). Högfrekventa ord är sällan något problem. Det är däremot lågfrekventa ord samt ord och begrepp som tillhör skolspråket. RAVE, Robust Academic Vocabulary Encounters, är en del i en större amerikansk undervisningssatsning, instructional intervention, med fokus på att utvidga studenters ordförråd av så kallade akademiska ord och förbättra deras förståelse av akademiska texter; när det gäller yngre elever talar vi om skolspråk. Forskning (Perfetti 2007; Reichel & Perfetti 2003; Perfetti & Hart 2002) pekar på att allteftersom jag möter och erfar ord så ackumuleras mängden ord hos mig och jag bygger nya representationer av orden och vad de står för.
Digital läsförståelse: Ny analys av PISA-studien Vad betyder tillgången till och användandet av datorer i undervisningen för elevernas läsförståelse? Att det första inte automatiskt gynnar det andra blev tydligt idag när OECD presenterade sin analys av 2012 års PISA-resultat (där 4700 svenska 15-åringar deltog). Läs gärna Skolverkets pressmeddelande här om du inte har hunnit göra det än! Eleverna får alltså inte bättre digital läsförståelse bara för att vi plockar in datorerna i klassrummet och börjar läsa på skärm. Att bli en 1:1-skola handlar alltså inte enbart om inköp av teknik, utan i allra högsta grad om att utveckla pedagogiken så att de möjligheter som datorn erbjuder kan tas tillvara. Jag rekommenderar alla att läsa Stefan Pålssons tydliga sammanfattning av OECD-rapporten på Omvärldsbloggen. ”Schleicher pekar på två möjliga tolkningar av resultaten. Med ovanstående i åtanke kommer jag att fortsätta driva detta arbete på skolan och i ämnesgruppen. (Maria Rasmusson, Det digitala läsandet). Åsa Edenfeldt Relaterat I "Adrienne Gear"
"Läxor är meningslösa" – What we should be looking at is the progress students are making, säger han apropå betygsdebatten. James Nottingham från Storbritannien är en väl anlitad föresläsare och skolutvecklare. Han har en bakgrund som lärare och skolledare och har skrivit ett flertal böcker om undervisning. I veckan besökte han Ånge där 200 lärare från Sollefteå, Härnösand, Bräcke och Ånge fick lyssna till hans råd och exempel från olika delar av världen. – Han har mycket positiva tankar, konkreta tips och idéer. Föreläser i många länder Häromdagen var han i Bahrain, nu i Ånge och nästa vecka Mellanöstern. – När jag själv jobbat i skolan har jag varit frustrerad över hur många människor som gjorde saker utifrån instinkt eller tradition. Tveksam till betyg Mer av undervisningen borde baseras på vad erfarenheten och vetenskapen säger, menar han. – Inlärning handlar om att göra framsteg, inte bara visa upp vad du kan. "Läs varje kväll" Viktigt med feedback De som var på föreläsningen fick lyssna till fler råd.
Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Här kommer några exempel från artikeln. Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Referenser:
Det digitala läsandet I somras läste vi i det pedagogiska läslyftet avhandlingen Det digitala läsandet av Maria Rasmusson. Det är en avhandling som är väl värd att läsa. Genom det prdagogiska läslyftet lästes det, diskuterades i facebookgruppen och via en hangout samtalade vi om den. Det fanns många saker jag tog med mig från avhandlingen men det som jag tycker är intresant är vad fördjupad kunskap direkt leder till i klassrummet. Mina elever skull skapa inloggningar på vår fantastiska resurs avmkr.se. Det var intressant. Det blev ett bra tillfälle att prata om olika typer av sidor. För att kunna hantera de digitala texterna behöver vi även undervisa så att eleverna utvecklar ” […] färdigheter som att söka, sammanföra och tolka information och skapa sammanhang mellan löpande text, icke löpande text, visuell och verbal information.” Den viktigta frågan till mig som pedagog är; hur utvecklar jag min undervisning så att eleverna ges möjlighet till detta?
untitled Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Textsamtalen kan ske i par, smågrupper eller helklass. Referenser:
Sätt digital läsning på schemat Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet. – Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Maria Rasmusson har gjort egna studier på ca 200 elever samt gått igenom resultat från PISA i Sverige och Norge. Lättare med papper och pennaTestet gjordes både på papper och på skärm för att undersöka om det påverkade vad eleverna förstod av innehållet. – Min hypotes är att pappret kan hjälpa till att strukturera läsandet. Generellt sett är alltid flickor bättre på att läsa än pojkar, inte bara i Sverige utan över hela världen. – Vi vet att pojkar spelar mycket mer datorspel än flickor och min hypotes är att det gör dem bättre på att navigera i den digitala miljön och därigenom lättare tar till sig innehållet.
Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! Forskning visar att om vi har höga förväntningar på våra elever och tror att de kan lära sig kommer våra elever att prestera bättre. 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad
Läskompetens i digital läsning | Pedagog Värmland Fokus på läsförståelse och läsförståelseundervisning på alla nivåer i svensk skola har ökat på grund av de sjunkande läsresultaten. En läsande klass, som är ett läsprojekt i år F-6 har haft stor genomslagskraft och har bidragit till att de flesta i skolans värld pratar läsning och arbetar medvetet med läsning i någon form. Parallellt pågår det forskning om explicit läsförståselstrategiundervisning leder till en ökad läsförståelse. Det är den traditionella läsning av texter på papper som den mesta av undervisning och forskningen rör. Samtidigt pågår digitalisering av läromedel i skolan och allt fler barn och ungdomar får en egen dator eller Ipad. Hur rustar vi dagens unga för en framtid som är allt mer digitaliserad? Maria Rasmusson har forskat och jämfört det traditionella läsandet på papper med läsning av texter på skärm. Rasmussons forskning visar att digital läsning ställer högre krav på arbetsminne. // Ingegerd Norder
untitled Everything Science Knows About Reading On Screens Thanks to technology, we’re reading more than ever—our brains process thousands of words via text messages, email, games, social media, and web stories. According to one report, the amount people that read tripled from 1980 to the late 2000s, and it’s probably safe to say that trend continues today. But as we jam more and more words into our heads, how we read those words has changed in a fundamental way: we’ve moved from paper to screens. Of course, there’s no clear-cut answer to the paper vs. screen question—it’s tangled with variables, like what kind of medium we’re talking about (paper, e-book, laptop, iPhone), the type of text (Fifty Shades of Grey or War and Peace), who’s reading and their preference, whether they’re a digital native, and many other factors. But this style of reading may come at a cost—Liu noted in his study that sustained attention seems to decline when people read onscreen rather than on paper, and that people also spend less time on in-depth reading.