background preloader

Läsning i en digital miljö

Läsning i en digital miljö
Hej! 1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. Vissa diskussioner som handlar om att läsa på papper eller skärm tenderar att enbart handla om vilket som är bäst för läsförståelsen. Hur gör jag själv när jag läser texten? Maria Rasmussons avhandling ”När det gäller digital läsning betonas de digitala redskapens multimodala karaktär. Läs rätt, lär mer! Hej!

http://strategierforlarande.se/2015/08/21/lasning-i-en-digital-miljo/

Related:  Digital läsningSpråkhistoria/språkmaktdigital läsningläsning

- SPRÅKKIOSKEN Hej. Nu ska vi börja på ett nytt område där vi ska arbeta med dialekter. Visste ni att det länge funnits ett intresse i hur folk pratar och hur det varieras i olika delar av vårt land? Läskompetens i digital läsning Fokus på läsförståelse och läsförståelseundervisning på alla nivåer i svensk skola har ökat på grund av de sjunkande läsresultaten. En läsande klass, som är ett läsprojekt i år F-6 har haft stor genomslagskraft och har bidragit till att de flesta i skolans värld pratar läsning och arbetar medvetet med läsning i någon form. Parallellt pågår det forskning om explicit läsförståselstrategiundervisning leder till en ökad läsförståelse. Det är den traditionella läsning av texter på papper som den mesta av undervisning och forskningen rör. Samtidigt pågår digitalisering av läromedel i skolan och allt fler barn och ungdomar får en egen dator eller Ipad. Hur rustar vi dagens unga för en framtid som är allt mer digitaliserad?

Borttappade ord Vi kan mäta ordmobilisering på olika sätt och här är några av de vanligaste sätten: Semantiskt flyt Att säga så många ord som möjligt i till en specifik målkategori. Till exempel att säga så många djur man kan komma på under en minut. Detta anses reflektera hur de semantiska nätverken är organiserade (alltså om böckerna är bra sorterade i olika teman).

Elevpodd om språkhistoria Den lyckliga tiden heter danske Hans Scherfigs roman Det forsømte forår (fr. 1940) på svenska. För den som läst Scherfigs klassiker tycks den svenska översättningen oerhört ironisk. Berättelsen utspelar sig i skolmiljön, och titeln - den danska titeln - anspelar på våren som en tid då mycket står på spel, och proven duggar tätt. Solen lyser därute någonstans. Det är ingen idé att hänga läpp just nu. Matteuseffekten - evidens och konsekvens — språkforskning.se Metod 485 engelskspråkiga elever deltog i studien. Avkodning av enstaka ord mättes i årskurs 4, och ordförråd mättes i årskurs 4, årskurs 8 och årskurs 10 (mellan barnen var 10 år och runt 16 år) med flera olika standardiserade tester.

Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik.

Mitt lärarliv: Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring De formuleringar som belyser A-kravet om "relevanta slutsatser om språklig förändring" är markerade med fetstil. När jag var liten åt jag frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. Varför måltiderna hette som de gjorde funderade jag överhuvudtaget inte på. Inte heller sysselsatte jag mig med tankar på om man sade likadant på andra ställen eller om det hade förändrats över tid. Det gör inte barn. Man är mer intresserad av vad som ligger på tallriken. Skriva krönika En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Viktigt i en krönika är just att den är personlig, den ska alltså innehålla krönikörens egna tankar och kommentarer. Krönikor kan skrivas ganska fritt, men vissa punkter är bra att alltid tänka på.

SprÅkhistoria språkhistoria, historisk lingvistik, studiet av språks förändringar över tiden. Talade språk förblir inte konstanta utan förändras ständigt på flera plan. Uttal av ljud förskjuts, en del ord försvinner och andra tillkommer. Även böjningsformer och satsers struktur omvandlas. I allmänhet går förändringarna inte fortare än att språket är sig ganska likt under en människas livstid. Men på några århundraden blir förändringarna stora, och efter några årtusenden är nästan allt annorlunda. Elever som kan läsa i bok och på skärm Fokus på undervisningens mål och syfte Frida Monsén, foto: Christina Fischer Godin Fjällenskolan är en F-9-skola där alla lärare och elever i årskurs 4 till 9 har varsin dator sedan 2011. De yngre eleverna har ipads och de äldre har laptops.

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Rikssvenskans rötter Det är kanske inte helt lätt att förstå att de svenska dialekterna egentligen är äldre än det svenska riksspråket. Men någon gemensam talad svenska fanns knappast på medeltiden. Först på 1600-talet hände någonting. Då kan vi se de första exemplen på talad rikssvenska som används i vissa kretsar i Stockholm. Det är ingen tillfällighet att det är just där.

Related: