background preloader

Att gestalta (använda verb)

Gestaltning – Vad är det? Ordet Gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det”. Dvs att gestalta handlar om att visa så läsaren kan måla upp blir i huvudet. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Skriver man tex ”Olle var arg”, så berättar man. Men om man istället skriver – ”Olle höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg”- så gestaltar man. Här kommer ett exempel på en ogestaltad mening: ”Han blev ledsen.” Och här kommer en ”gestaltad” variant på samma mening: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till! Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. I de ”ogestaltade” meningarna använder skribenten ett adjektiv för att berätta för läsaren om hur personen känner sig, nämligen adjektivet ”ledsen”.

https://oppetklassrum.wordpress.com/att-gestalta-anvanda-verb/

Related:  GestaltningarGestaltaskrivningSvenska lektionstips

Att gestalta en upplevelse Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer I ett tidigare blogginlägg om berättarteknik tog jag upp dramaturgin – hur du kan bygga berättelsen och vad du kan tänka på när du börjar skriva din berättelse. Med hjälp av dramaturgin skapar du en spännande story, men för att verkligen fånga läsaren behöver du levande karaktärer och miljöer. Och det tänkte jag att vi skulle titta på nu. När du bygger upp scenerna målar du med hjälp av miljöskildringar och med hjälp av dina karaktärer – det är det som ger scenerna liv. Om vi inte kan se miljön och karaktärerna framför oss är det svårt för oss att leva oss in i det som händer.

Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet Vi inledde terminen med att få Chromebooks i betydligt större mängd än tidigare. Det har lett till att jag den här terminen återupptagit mitt intresse för att använda digitala verktyg i min undervisning. Jag har bland annat använt mig av webbresursen Padlet. Padlet är en digital anslagstavla. Språkläraren och författaren Patricia Diaz beskriver padlet här. Du kan också se UR:s filmklipp om hur man kan arbeta med Padlet och språkutveckling.Hur har jag använt mig av Padlet med min årskurs två?

Grammtiska metaforer Att använda grammatiska metaforer är ett sätt att föra komplexa resonemang. Istället för att uttrycka meningen enkelt stöper man om den så den blir mer komplex och inte så lätt att tolka. Det finns lite olika sätt att se på hur bra och enkel texten blir med grammatiska metaforer, vi har i många fall gått i från substantiv sjukan för att uttrycka oss på ett enklare sätt, men om vi istället lär oss att man kan formulera sig på olika sätt hjälper vi också till att bli mer kritiska läsare menar en del. Det ingår idag i ett språkutvecklande synsätt där vi istället ger verktyg för hur vi kan läsa och tolka samt förenkla språket, men även åt andra hållet. Vad är då en grammatisk metafor?

Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer Som en brygga mellan två platser i verkligheten är metaforen när den är som bäst. Plötsligt får man syn på något som aldrig tidigare varit i världen, det är ingen bild och det är inte kunskap – det är, i ordets mest bokstavliga mening, skapande. Något nytt träder fram i det verkliga, vidgar tanken, säger: det ryms mer.

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Planering – Förbjuden kärlek Hur kan en planering se ut? Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv. Den bör fungera som ett stöd och enkelt förklara syftet med den aktuella undervisningen.

Upphovsmän och deras uppsåt. All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Senast jag arbetade med detta var precis före jul.

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv.

Related: