background preloader

Att gestalta (använda verb)

Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? På engelska heter det Show, don´t tell! Related:  skrivning

Pre-Cursive Handwriting Practice Practice writing words in slanted print (pre-cursive) This page allows you to create a worksheet of text for pre-cursive lettering practice. Enter the text you want to be on the page in the large box below, and it will be rendered using slanted, slightly stylized print lettering. This worksheet is still under development.

Grammtiska metaforer Att använda grammatiska metaforer är ett sätt att föra komplexa resonemang. Istället för att uttrycka meningen enkelt stöper man om den så den blir mer komplex och inte så lätt att tolka. Det finns lite olika sätt att se på hur bra och enkel texten blir med grammatiska metaforer, vi har i många fall gått i från substantiv sjukan för att uttrycka oss på ett enklare sätt, men om vi istället lär oss att man kan formulera sig på olika sätt hjälper vi också till att bli mer kritiska läsare menar en del. Det ingår idag i ett språkutvecklande synsätt där vi istället ger verktyg för hur vi kan läsa och tolka samt förenkla språket, men även åt andra hållet. Vad är då en grammatisk metafor? Först måste man veta skillnaden mellan ett verb, ett substantiv och adjektiv. Substantiv är namn på ting. Adjektiviseringar Där verbet byts ut mot ett adjektiv istället som De såg en hoppande kanin istället för De såg en kanin hoppa. Nominaliseringar

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.

Djurboken – och tankarna kring den. | Tangentdansen I kursplanen för åk 1-3 kan vi läsa att eleverna ska bekanta sig med beskrivande och förklarande texter, faktatexter för barn. Arbetet med djurboken är en start på att lära sig läsa och skriva små korta faktatexter. Först har vi pratat om skogen och de svenska djuren och gjort en liten mindmap om vilka djur vi vet som smyger omkring i våra svenska skogar. Det finns faktiskt ingen Anakonda där ute. Uppdrag 1 är att göra en fin framsida till våra personliga djurböcker innan vi fyller böckerna med djurfakta. Variationen är härlig att se. Nästa steg är att tillsammans bestämma vilka djur vi ska arbeta med. Sista punkten (lärt oss) vet vi ju förstås inte än, men det greppade ni nog. Tillsammans valde vi ut fem djur som vi alla ska undersöka och forska om och sen får alla elever välja minst två egna djur av alla de som finns i de svenska skogarna och skriva och rita om. Vi bestämde att vi skulle skriva lite fakta om varje djur, göra en bild på djuret och på djurets spår. Vi började med – Vargen

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat

Gestaltning | SPRÅKGLÄNTAN Litterär gestaltning VAD ÄR GESTALTNING? Gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det”. Enkelt förklarat så är det motsatsen till att berätta vad en person känner, tycker, hur hon/han reagerar osv. Att gestalta är att inte berätta att någon är tex arg eller lycklig, utan istället visa hur människor gör när de är arga eller lyckliga. ”Show, don´t tell” Beskrivning: Pelle var väldigt arg Gestaltning: Pelle smällde igen dörren efter sig, så det ekade i hela huset. Svordomarna haglade från munnen. Gestalta! Att gestalta är att inte berätta att någon är energisk, nervös, irriterad, glad, lycklig, förälskad, förvånad, arg, chockad eller ledsen, utan i stället visa hur någon uppträder – tänker, talar eller rör sig. Gör om följande beskrivande meningar så att de blir gestaltningar! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Gestaltning handlar kort och gott om att tillåta läsaren att uppleva berättelsen genom en människas handlingar, ord, tankar, upplevelser och känslor. Lycka till.

Makete.se - dramaturgi i lärande Gestaltning – Anna Gable Gestalta känslor Det enklaste sättet att visa gestaltning är att göra exempel. Om jag skriver: ”Lasse var jättearg.” så säger detta egentligen inte speciellt mycket. ”Lasse sparkade undan stolen, slog klackarna i golvet när han gick genom rummet och drämde igen dörren med en smäll.” Nu vet läsaren både att Lasse faktiskt är arg, utan att ordet har nämnts. ”Det kom en hård glimt i Lisas ögon samtidigt som hon sänkte rösten mer än vanligt.” Lisa är också jättearg, men hon har ett helt annat beteendemönster. Gestalta ett rum Även rum kan gestaltas. ”Pelle kom in i en lång korridor. ”Pelle stannade som vanligt vid den tredje dörren. Den första låter mer som en beskrivning av en miljö i ett rollspel och faktum är att många som har spelat mycket rollspel och börjar skriva fastnar i beskrivningar istället för att låta rummet leva tillsammans med karaktärerna, men givetvis finns det även andra författare som gör samma misstag. Gestalta genom dialog Lycka till!

Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Det enda kriteriet är att den ska vara kort. Så här gör vi: Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem!

Related: