Pre-Cursive Handwriting Practice
Practice writing words in slanted print (pre-cursive) This page allows you to create a worksheet of text for pre-cursive lettering practice. Enter the text you want to be on the page in the large box below, and it will be rendered using slanted, slightly stylized print lettering. This worksheet is still under development.
Grammtiska metaforer
Att använda grammatiska metaforer är ett sätt att föra komplexa resonemang. Istället för att uttrycka meningen enkelt stöper man om den så den blir mer komplex och inte så lätt att tolka. Det finns lite olika sätt att se på hur bra och enkel texten blir med grammatiska metaforer, vi har i många fall gått i från substantiv sjukan för att uttrycka oss på ett enklare sätt, men om vi istället lär oss att man kan formulera sig på olika sätt hjälper vi också till att bli mer kritiska läsare menar en del. Det ingår idag i ett språkutvecklande synsätt där vi istället ger verktyg för hur vi kan läsa och tolka samt förenkla språket, men även åt andra hållet. Vad är då en grammatisk metafor? Först måste man veta skillnaden mellan ett verb, ett substantiv och adjektiv. Substantiv är namn på ting. Adjektiviseringar Där verbet byts ut mot ett adjektiv istället som De såg en hoppande kanin istället för De såg en kanin hoppa. Nominaliseringar
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida
Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Djurboken – och tankarna kring den. | Tangentdansen
I kursplanen för åk 1-3 kan vi läsa att eleverna ska bekanta sig med beskrivande och förklarande texter, faktatexter för barn. Arbetet med djurboken är en start på att lära sig läsa och skriva små korta faktatexter. Först har vi pratat om skogen och de svenska djuren och gjort en liten mindmap om vilka djur vi vet som smyger omkring i våra svenska skogar. Det finns faktiskt ingen Anakonda där ute. Uppdrag 1 är att göra en fin framsida till våra personliga djurböcker innan vi fyller böckerna med djurfakta. Variationen är härlig att se. Nästa steg är att tillsammans bestämma vilka djur vi ska arbeta med. Sista punkten (lärt oss) vet vi ju förstås inte än, men det greppade ni nog. Tillsammans valde vi ut fem djur som vi alla ska undersöka och forska om och sen får alla elever välja minst två egna djur av alla de som finns i de svenska skogarna och skriva och rita om. Vi bestämde att vi skulle skriva lite fakta om varje djur, göra en bild på djuret och på djurets spår. Vi började med – Vargen
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset
Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat
6 sätt att gestalta i din text | Element X
En sån här stol kan lära dig massor om gestaltning. Ett av de allra vanligaste skrivtipsen är ”show, don’t tell”. På svenska brukar det här kallas gestaltning. Så här beskriver Jack M Bickham det hela: Frasen ”show, don’t tell” är egentligen en sammanfattning av följande råd: ”Föreläs inte för din läsare; hon kommer inte att tro dig. Ge henne händelserna, rollfigurens tankar, känslorna och sinnesintrycken så som rollfiguren skulle uppleva dem i verkliga livet.” Men hur gör man då? Sinnen – utgå ifrån dina sinnen. Efter den scenen behöver vi inte säga något om att Will Smiths rollfigur är tänkt att se annorlunda på världen. Publicerad i Gestaltning Taggar: beskriva, complete handbook of novel writing, egg chair, författare, gestalta, gestaltning, jack bickham, Lennart Guldbrandsson, men in black, metoder, miljöbeskrivning, ovalia egg chair, personbeskrivning, show don't tell, skriva, skrivtips, writer's digest
Makete.se - dramaturgi i lärande
Konsten att gestalta - Ordräknare.se
Gestaltning handlar om att ge någonting form och uttryck utan att direkt "berätta" det, men ändå utförligt förmedla hur någonting ser ut eller är. Syftet är att läsaren skall kunna måla upp en bild i huvudet över det som beskrivs, eller själv känna hur det känns i situationen. Att gestalta är faktiskt ett av de viktigaste knepen som författare använder sig av, utan gestaltning blir texter livlösa och ointressanta. Gestaltning gör så att läsaren rycks med i berättelsen och föreställer sig att denne är med om just det som beskrivs i berättelsen. Vi illustrerar med ett enkelt exempel på hur en beskrivning kan transformeras från att vara en vanlig ogestaltande beskrivning till en gestaltande beskrivning, vi utgår från den ogestaltade/berättande meningen: - Kristoffer var jättearg ... En gestaltande omformulering kan sedan bli: - Kristoffers tinningar bultade och ansiktet glödde av ilska ... Ett vanligt uttryck som brukar dyka upp när man talar om gestaltning är Show, don't tell!
Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större
Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Det enda kriteriet är att den ska vara kort. Så här gör vi: Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem!
