Talesätt
Våga tala -öva kroppsspråk och röstläge
I årskurs fyra arbetar vi just nu med att skriva #talommiljö. Vi har på lektionerna i svenska och NO arbetat med luft och vatten under några veckor. Vi har tillsammans samlat information genom att läsa och arbeta med sakprosatexter. Vi har förutspått, rett ut ord och begrepp samt ställt frågor som texterna skapat. Vi har i svenskan arbetat med olika trygghetsövningar för att försöka avdramatisera det för några ”läskiga” med att redovisa och presentera något muntligt för andra. Ett lätt och roligt sätt att öva och träna kroppsspråk samt röstläge med elever är med hjälp av kända barnvisor/sånger. Att skriva känslor på smålappar och låta eleverna gestalta känslan endast med ansiktsmimik är också något som brukar gillas av eleverna. En bra serie att utgå ifrån, tycker jag är UR:s Tungan rätt i mun, som också har lärarhandledning med många tips och övningar.
Den dåliga lyssnaren » Retorik i skolan
Den här övningen gör vi för att uppmärksamma eleverna på skillnaden mellan en god och en dålig lyssnare. Här ligger fokus på lyssnaren. Den som berättar historien kan ställa sig framför gruppen och berätta utan att känna några krav om att behöva vara perfekt. Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen Material: Korta, roliga historier exempelvis Bellmanhistorier. Arbetsmodell: Gör två spalter på tavlan och skriv rubriker: Den goda lyssnaren och Den dåliga lyssnaren. Dela ut de roliga historierna.
Vem är jag? » Retorik i skolan
Gruppstorlek: Helklass Material: Bilder på djur att sätta fast på elevernas ryggar med klädnypor eller tejp Arbetsmodell: Eleverna går runt i klassrummet. Innan ni börjar, förklara att man får ställa endast en fråga till en annan elev och sedan besvara den elevens fråga innan man går vidare till nästa. När man har listat ut vilket djur man hade på ryggen, flyttar man fram bilden på bröstet och blir ”expert”. ”Experten”, som inte längre behöver bry sig om sin egen bild, hjälper dem som har svårt att lista ut vilken djurbild som sitter på deras rygg genom att ge ledtrådar och till exempel säga: (Bild på räv sitter exempelvis på elevens rygg.) – Vad vet du om ditt djur? Påminn om att ge ledtrådar, inte är detsamma som att tala om vilket djuret är. Variation: Bilder på sagofigurer, frukter och bär, blommor, historiska personer, kändisar etc. Se även övningen Tjugo frågor
Klassråd » Retorik i skolan
Uppmärksamma eleverna på, att vid ett klassråd tränar man på att framföra sin åsikt och argumentera för den. Det gäller att kunna argumentera för att finna gehör och få sin vilja igenom och att också få andra att respektera ens åsikter. Man röstar och följer de demokratiska spelreglerna precis som de fria männen gjorde under antiken när retoriken växte fram. Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Arbetsmodell: För att göra den här argumentationsövningen utgår man från ett påstående, till exempel Pizza till skollunch varje dag, som läraren skriver på tavlan. Plus- och minuslagen möts under lärarens ledning. Låt slutligen hela klassen rösta individuellt för vilka fyra argument de tycker är bäst.
Njut av goda ord » Retorik i skolan
Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen och par Material: Tidtagarur Arbetsmodell: Placera ut lika många stolar som elever i två rader mitt emot varandra. Se till att det finns ett tomutrymme mellan stolarna i varje rad (rad A och rad B). Stolarna mitt emot varandra ska stå på så bekvämt ”pratavstånd” att elev A och elev B nästan nuddar varandras knän. Om eleverna inte bildar jämna par, får läraren själv hoppa in och delta i övningen. a) Varje elev i rad A tar ögonkontakt med eleven mitt emot i rad B och säger tre bra, positiva saker om och till honom/henne. Eleverna i rad A flyttar ett steg till vänster och den elev som sitter längst ut till vänster flyttar och sätter sig längst ut till höger.
Retorik i skolan - 12 steg
Så här riggar du för diskussioner
Jag själv har tyckt att det har varit svårt att rigga för diskussioner . Det är inte helt lätt att få till bra, konstruktiva och utvecklande, diskussionsgrupper, särskilt med yngre elever. Det är lätt hänt att några tar mycket plats och några inte tar plats alls. utveckla en positiv syn på läsandeförstå att meningen med läsning är att förstå det lästalära sig att självständigt använda och reflektera kring förståelsestrategier i olika texterengagera sig i meningsfulla diskussioner kring texter med tolkande uttalanden och svar Mål som vi känner igen från våra svenska kursplanemål. Diskussionsgrupperna är tänkta att utmana eleverna till ett higher order thinking (HOT). Hur känner vi igen ett bra lyssnande? Lärarna lärde ut hur man gör när man diskuterar. För att komma in i diskussionen fick eleverna använda uppstartsmeningar. För att utveckla diskussionerna användes post-it lappar för att märka ut favoritavsnitt i böckerna de läste. Nästa steg var att starta upp diskussioner i smågrupper.
Skrivmall till sommarpratare
När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Det känns speciellt att få berätta om… Jag är stolt över… Viktiga personer för mig har varit… Nu förstår jag…
Från idé till ett förslag – demokratiarbete – ThereseLinnér
Från idé till ett färdigt förslag. Det har vi jobbat med i år 5 under en en period. Det var en idé från eleverna som blev inspiration till hur vi skulle jobba med demokrati den här gången. Idén var: Vi vill inte ha läxor! Vi jobbade så här: Fördjupa sina kunskaper: Alla fick i uppdrag att ta del av artiklar i ämnet. Formulera sin åsikt. Inventio: Tänk ut vad talet ska handla omDispositio: Tänk på hur du ska disponera ditt tal. Debatt: De som önskade framförde sina tal och andra spelade in dem. Beslut om förslag att framföra: Det fanns en idé från början som efter hand växte till fyra förslag. Förslaget formuleras: När det var dags att formulera ett förslag hade röstningen visat att klassen var nöjda som det var. Förslaget lämnas till rektor: Den här gången blev det inget förslag. Det som från början var en ingivelse och idé från några i klassen slutade med att alla fick fundera över sina åsikter. Vi har jobbat med väldigt många kunskapskrav i det här arbetet.
