background preloader

Skolstartslektion och frågor om sommaren

Skolstartslektion och frågor om sommaren
Jag skulle starta en skolvecka med frågor. Varje lektion skulle jag ge en sommarlovsfråga: Berätta om ett möte med en insekt?Berätta om en glass du ätit?Berätta om en regnig dag?Berätta om en simtur? Jag skulle låta eleverna få byta samtalspartner och diskutera frågan under en minut. När eleverna har fått prata kan man be varje elev berätta något som klasskamraten berättade. – Är det något som ska tilläggas? Jag har genomfört de här lektionerna, eller lektionsstarterna, och det blir livlig och roligt i klassrummet.

http://korlingsord.se/archives/41478

Related:  Tips och ideerDuktig lärare med praktiska ideérAtt arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer.Första dagarna

På föräldramötet: Modella högläsning och förklara varför Det är ett ypperligt tillfälle att tala om det vi gemensamt kan göra för varje barns språkutveckling – att tala om den på föräldramötet. Skolan har ett övergripande nationellt mål som säger att skolan ska ansvara för att varje elev: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” Lgr 11, s. 13. Att skolan ska berätta om hur detta språkutvecklande arbete ser ut och att språket och förmågan att berätta, lyssna, förklara, resonera och uttrycka sig finns med i varje ämnes kunskapskrav. Sommarglassar och Lgr11 Sommarglassar! Hur mycket glass har ni i gruppen ätit tillsammans under sommarlovet? Detta var skolårets första matematiklektion och är ett exempel på FETA frågor.

Värdegrundsvecka Den här veckan har vi värdegrundsvecka på vår skola. Då arbetar samtliga klasser med vår värdegrund, vår likabehandlingsplan m.m. I min etta har vi bl.a. diskuterat hur man är en bra kompis, hur man gör förlåt och skolans värdeord. Våra värdeord som är ansvar, gemenskap, glädje, hänsyn och mod har vi diskuterat på varsin lektion. Vad betyder egentligen gemenskap? Hur tar vi ansvar i skolan? Vänta inte! Var resursen! Läslyftet börjar med dig! Rörande elevers läsförmåga kan varje lärare kan göra något genast. Ett är att vi själva kan läsa och skriva. Vi kan läsa. Vi har gått grundskola, gymnasium, högskola. Det är dags för varje lärare att återföra texten till lektionens centrum, begreppen in i varje lektion. Lyfta upp, visa fram, samtala, ge.

Låt eleverna berätta om skolan: ”Tips från oss” Jag lät eleverna i årskurs fyra skrev till blivande årskurs ettor, tvåor och treor om vad de bör tänka på som elever: Tävla aldrig mot andra. Tävla bara med dig själv.Våga chansa, fråga mycket, ge aldrig upp.Försök att inte tänka på vad andra gör utan vad du själv vill och tänker.Läs mycket böcker så får du ett gott ordförråd.Skratta aldrig åt någon annan som gjort på något annat sätt än du själv har gjort.Våga göra fel, säga fel. Annas bildtips m.m.: SO I pizzakartonger har eleverna gjort skalenliga modeller av de Nordiska länderna med fakta till. Här Norge i trolldeg. Den här modellen har tillverkats av elever i Rälsen Viby åk 4-5 tillsammans med pedagogerna Therese och Jessica.

Beskriva matematiska händelser Beskriva matematiska händelser. Den här planeringsperioden övar vi på att beskriva matematiska händelser på olika sätt. Tryck på länken för att se uppgiften! Olika sätt att beskriva en matematisk händelse Hur hinner du? Något om att börja en lektion! -Jag börjar varje lektion med högläsning, berättar jag. - Va, varje lektion? Hur hinner du det? frågar lärare. ”Snöbollskrig” – en övning om förväntningar » Retorik i skolan Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Material: En klassuppsättning A4-ark Arbetsmodell: Alla elever får var sitt A4-ark. På arket ska de skriva tre förväntningar de har inför kommande läsår eller termin genom att besvara följande frågor som läraren skriver på tavlan: 1.

Att skriva ett bra svar. Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. Att bygga upp en lektion Att bygga upp en lektion handlar för mig om att inkludera innehållet för lektionerna med elevernas aktioner (tänkande och görande) och utvärdera och summera det som ägt rum, såväl inne i elevernas huvuden som utanför på pappret och i samtalet. Det betyder att jag måste bygga upp lektionen så att den kan innehålla allt detta, möjliggöra för lärandet i lektionen. Jag tänker så här: Inledande av lektionen, ingressen, kan vara ett tydligt anslag från lärarens sida, förberedd med en text, ett fotografi, en mötesplats för det som lektionen ska handla om.Elevernas tankar och reflektioner kring det fokus läraren harLärarens modell av det arbete som knyts till detta fokus. Det slutliga arbetet jag gör som lärare – jag går igenom undervisningen i efterhand. Lägger ned större omsorg om efterarbetet än om förarbetet.

Vårt välkomstbrev till ettagluttarna På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss.

Lektion att starta upp med efter sommarlovet kap 3 Den här lektionen brukar jag alltid göra. Den är rolig och den ger utrymme till elevernas berättelser om sommarlovet. Jag har gjort den för elever från årskurs tre och uppåt – det spelar inte så stor roll – huvudsaken är att eleverna kommer igång och får berätta.

Related: