background preloader

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset
Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för lärande och vad vi som arbetar i skolan kan få ut av tankesättet. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset.

https://annikasjodahl.wordpress.com/2015/07/26/egna-lararreflektioner-kring-statiskt-och-dynamiskt-tankesatt-efter-lasningen-av-dwecks-mindset/

Related:  Growth MindsetskollänkarpedagogikTankar kring lärandeLäsvärt

jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom.

Tips för en inkluderande skolstart. Till lärare och föräldrar till elever med Asperger, andra NPF diagnoser eller släng av. Kanske bara lite pirrig.. Nu börjar det det dra ihop sig, man kan föreställa sig slutet på lovet. Nu är det några veckor kvar till skolstart och upprop. Datumet närmar sig. En del barn, ungdomar och familjer ser fram emot det. Då återkommer en struktur och ordning med rutiner och förutsägbarhet som kan vara svår att få till under lovet.

FAT-diagnoserna ett verktyg för analys och bedömning. I Ängelholms kommun använder vi oss av diagnoserna ur Förstå och använda tal – en handbok som NCM (Nationellt Centrum för Matematikutbildning) gav ut 2010 efter ett samarbete med Alistair McIntosh, Professor på universitetet i Tasmanien och deras norska motsvarighet NSMO (Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaeringen). FAT-diagnoserna finns för F-klass till åk 9 och har inriktning mot förståelse och användning av tal. Det finns en lärarhandledning kopplad till diagnosernas uppgifter där man som lärare kan få stöd för hur man kan arbeta vidare för att stärka kunskaperna hos eleverna. Vilket stöd läraren kan ge eleven grundar sig på de resultat eleverna visat på diagnosen. Syftet är att man som lärare genom diagnoserna ska kunna få möjlighet att diagnostisera missuppfattningar och svårigheter inom taluppfattning.

Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg). Seminarium med specialpedagog Ulrika Burman Ulrika är specialpedagog på Pedagogisk Inspiration Malmö med inriktning mot IKT. Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare För sex år sedan, 2008, deltog jag i en så kallad rekryteringsutbildning för blivande skolledare. En av uppgifterna som jag fick var att skriva en Lärardeklaration och jag passade på att få ner alla de tankar om undervisning och lärande som jag hade då. Den tänkta mottagaren var mina elevers föräldrar. Jag var mycket inspirerad av Vygotskij och hade tillsammans med mina kollegor både i skolan och kommunen arbetat och fördjupat mina kunskaper om kunskapssyn och elevsyn i läroplanen, Lpo94. Min deklaration har egentligen aldrig publicerats och då jag i stora drag tycker att den forfarande kan vara intressant att läsa så väljer jag därför att publicera den här.

Tre år som lärare: En tillbakablick Det är augusti, och om några dagar börjar jag mitt nya jobb på Skolverket. Helst skulle jag vilja skriva något långt, riktigt långt, för att fundera igenom och försöka sammanfatta mina erfarenheter som lärare. Men det hinner jag inte. Dagarna går fort och det finns inte mycket tid över (bland annat för att vi har ett spädbarn i hushållet nu). Men jag vill skriva några rader ändå, för att göra någon form av avslutning. Kunskapsmatrisen Under sommaren har vi på Kunskapsmatrisen arbetat intensivt med att förbättra verktyget. Det handlar både om nya uppgifter och ny funktionalitet - och om stöd för att använda Kunskapsmatrisen i arbetet med förkunskapsdiagnos och repetition. Använd Kunskapsmatrisen i arbetet med förkunskapsdiagnos

Kollegialt lärande för elever och lärare Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs inNoteringar och observationer av praktiken, och slutligenUppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras. ”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” Individuell förberedelse NO-lektionsobservationsschema, KlassrumsobservationsschemaKollegialt arbete (ex arbetslag, lärande samtal, klassrumsobservationer)Aktivitet ( ex. pedagogiska caféer, pärlor i undervisning, lärmässa, ”Fluga på väggen”, förstelärare)Uppföljning i arbetslagetI utvärderingen ska både process och resultat beaktas.- Hur har samtalen fungerat? – Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med lärmoduler? – Vad ser ni för framgångsfaktorer i arbetet med kollegialt lärande?

Related: