background preloader

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset
Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för lärande och vad vi som arbetar i skolan kan få ut av tankesättet. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset.

https://annikasjodahl.wordpress.com/2015/07/26/egna-lararreflektioner-kring-statiskt-och-dynamiskt-tankesatt-efter-lasningen-av-dwecks-mindset/

Related:  Growth MindsetSka tas upp med eleverna

jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom.

Löjligt enkelt! Det händer att jag i min lärarroll blir ifrågasatt, som t ex i slutet av förra terminen i sexan, när klassen jobbade med ett arbetsområde som vi kallade för ”Gott och blandat”. Loggan till temat fick bli påsen med godis från Malaco. Du vet säkert precis vilken. Främlingsfientlighet och rasism Detta webbmaterial är främst tänkt att vara ett stöd för lärare och rektorer i gymnasieskolan och i grundskolans senare årskurser, men här finns också mycket som är relevant för personal och ledning i förskolan, fritidshemmet och grundskolans tidigare årskurser. Arbetet med öppna diskussioner, kunskap och aktiva insatser gäller oavsett var i skolsystemet man som personal befinner sig. Skolan är en del av samhället och ska analysera och förhålla sig till de politiska fenomen som finns i samhället, däribland främlingsfientlighet och diskriminering. Skolan måste vara öppen för samtal även när elever uttrycker uppfattningar som strider mot skolans värdegrund. Dialogen i klassrum och förskola måste inkludera alla barn och elever utan att ge avkall på det som ska förmedlas i enlighet med skolans värdegrund. Främlingsfientlighet och rasism är också ett kunskapsområde för lärande i flera ämnen.

Hur kan vi arbeta för att elever ska bli ägare av sitt lärande? – utveckla ansvar Ger min undervisning elever möjlighet att utveckla ansvar över sin egen arbetsmiljö och sitt eget lärande? Vad som fick mig att börja fundera i de banorna var en händelse som uppstått i klassrummet och som handlade om hur eleverna behandlade varandra. Efter situationen gav jag dem i uppdrag att analysera situationen och reflektera över vad de kunde gjort annorlunda. Den spontana reaktionen hos flera av eleverna var: “Ska vi skriva om vad du som lärare kunde gjort annorlunda?” Lata elever utan motor? Både som mamma och som yrkesverksam arbetsterapeut har jag stött på förklaringen att en elev "underpresterar" på grund av bristande motivation. Punkt. Ingen bakomliggande orsak presenteras utan "bristande motivation" eller "dålig motor" får stå som ensam förklaring till problemet.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt.

Är du systematisk när du planerar? Det slog mig för ett par år sedan att vi lärare planerar oerhört olika. Några utgår från läromedlets struktur, andra utgår ifrån läroplanens struktur. Några börjar med att kolla i det centrala innehållet, andra börjar med kunskapskraven. Några planerar in många bedömningsmoment, andra glömmer att planera in bedömningsmoment. Många utgår från själva lärande aktiviteten; hur kan undervisningen bli så lustfylld och individanpassad som möjligt? Och min erfarenhet är att vi då lätt står med skägget i brevlådan när det är dags att göra någon typ av dokumenterad och kvalitétssäkrad bedömning.

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin

Related: