Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Läsa och skriva Att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela livet. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer höga krav på förmågan att kunna läsa, skriva och värdera olika texter. Det är viktigt att skolan skapar goda förutsättningar och möjligheter för alla elevers läs- och skrivutveckling. Ett systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande för barns och elevers möjligheter att lyckas. Förutsättningar och lärarnas kompetens är avgörande Den viktigaste faktorn för hur elevers läsande och skrivande utvecklas är lärares kompetens, förhållningssätt och kunskap om olika metoder. Skolverket har gjort ett observationsschema för språk-, läs- och skrivutveckling som ger ett bra stöd för dig som lärare i att följa elevers utveckling. Nya språket lyfter! Delaktighet och gemenskap Alla elever ska naturligt ingå i klassens gemenskap där alla är delaktiga utifrån sina förutsättningar. Hjälp att välja läromedel Enkla förändringar är ofta effektiva Skoldatatek
Inläsningstjänst The Minnits The Minnits är ett lärande äventyrsspel med fokus på kommunikation för inlärning av engelska. Eleverna lär sig att utveckla en strategi för att ta sig fram i en helt engelsktalande miljö och tränar på hur man inleder och avslutar samtal. Genom att lyssna lär de sig språket, precis som de lärt sig sitt modersmål. Tips! Spela video Tiki Med Tiki Reader kan elever i grundskolan och grundsärskolan träna svensk läsförståelse på webben. Glosboken Glosboken är den mest använda glostjänsten bland svenska elever. Tips! TextIt Premium med OCR TextIt Premium, talsyntes med OCR, är en en unik molntjänst där du kan få en valfri text uppläst direkt i din PC, Mac, Chromebook, läsplatta eller smartphone.
Recension av Bitsboard - Skapa flashcards med bilder och ljud Användningsområden I Bitsboard kan du skapa egna flashcards med foto som du tar själv eller från bildgalleriet. Du kan också spela in ljud till bilderna. Bitsboard Flashcards på svenska Sökträffar När du har skapat eller laddat ner ett set med flashcards så kan de användas på flera sätt, t ex bygga meningar, rätt eller fel tryck på bilden mm. Det finns en liten guide inbyggd i appen. Dina egna flashcards kan du dela till alla som har appen. Bitsboard är en enkel, rolig och mångsidig app som får fyra i betyg. Funktioner Skapa egna set med flashcards med bild, text och ljud.Bilder kan läggas till genom galleri eller genom att fotografera direkt.Ladda ner färdiga set med flashcards på flera språk.Redigera befintliga set på många sätt.Dela sina flashcards via appens katalog. Inställningar för användande av flashcards är: Tänk utanför appen Använd appen som formativ bedömning. Låt elevernas set med flashcards lösas av kompisarna på flera olika sätt. Undervisningens syfte
Bli en läsare: Grundpaket, Läsinlärning i 7 steg - Bokverksta'n - Specialpedagogiska läromedel ”Bli en läsare – med läsinlärning i 7 steg”, är ett nytt heltäckande läsinlärningsmaterial riktat till äldre elever tex: • Elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och andra i inlärningssvårigheter. • Elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux. • Sfi- undervisning Det är ett redskap för att utveckla läsförmågan till läsning med bra flyt och god läsförståelse. Arbetsgången i Bli en läsare stämmer väl överens med slutsatser i SBU: s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapport ”Dyslexi hos barn och ungdomar”. Skollicens, obegränsat antal användare.
Beskrivning Programinformation MG-programmen är datoriserade träningsprogram i läsning och stavning för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen De har utvecklats från 1988 och har forskningsbakgrund. Pedagogisk utvecklare är Maj-Gun Johansson, fil.dr. med speciallärarbakgrund. Den senaste versionen MG Program 2015 har databas i molntjänst, vilket tillåter att programmet kan köras på valfritt antal datorer -. på skolan, hemma eller någon annanstans. Tidigare versioner av programmen bestod av fyra program: Läs-Skriv - Hitta Ord - Läsning Ord - Vilket Ord I MG Program 2015 har programmen Läs-Skriv och Hitta ord slagits samman. I dessa två program används den så kallade flash-cardmetoden - ord och orddelar blinkar fram på skärmen. I Läs-Skriv ska eleven stava till ordet efter den snabba exponeringen och i Hitta Ord ska eleven avgöra vad som exponerades fram utav ett antal alternativa svar. Till programmen är kopplat en poänggivning för att motivera eleven till välbehövlig mängdträning. Figur 1.
Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Låt eleven läsa texten högt för sig själv innan han eller hon läser den med ett par eller en grupp. Parläsning Paren kan antingen läsa turvis eller sinsemellan komma överens om hur de läser en given text. Läskvart Drama
What Does the Research Say Regarding Oral Motor Exercises and the Treatment of Speech Sound Disorders - Apraxia KidsApraxia Kids The vast majority of the legitimate research shows no changes in speech sound productions because of non-speech oral motor exercises. However, many clinicians have strong opinions about their efficacy by stating clinical anecdotes, or they will cite non-peer reviewed publications and CEU events that claim there are speech benefits of these exercises. Literature searches of the available information on this topic yield six treatment studies. The participants in these studies range in age from 4 to 8;11 years. The primary reasons that these exercises do not change speech sound productions are: task specificity that makes these exercises ineffective; andoral motor exercises do not increase strength for speech as many clinicians claim. Task specificity is a reason why these exercises almost certainly will not affect speech. Oral motor exercises do not increase strength for speech. References (*Research on treatment efficacy of non-speech oral motor exercises) *Abrahamsen, E, P., & Flack, L.
För dyslektiker | TorTalk Ett sätt att defeniera läshastigheten är att mäta hur många ord från en text som hinner läsas under en minut. Genomsnittet i Sverige ligger runt 250 ord per minut. Vanligt tal ligger kring 100 ord per minut och det är också med den hastigheten som filmers textremsor visas upp. Läshastigheten för dyslektiker varierar, men 50-100 ord per minut är vanligt förekommande. Den stora ansträngningen innebär också att resurserna går åt till att avkoda text istället för reflexion av texten och problemlösning. Barn i mellanstadiet med dyslexi som läser 50 ord per minut eller långsammare hinner under lektionen läsa hälften så mycket text som de barn som ligger på 100 ord per minut. Dessutom finns ofta inte ork kvar att förstå och prata om texten eller lösa matteuppgiften som texten handlat om. Studenter med dyslexi hamnar långt mer efter då kurskamraterna ofta ligger på läshastigheter över 250 ord per minut. Även en nybörjare kan med talsyntes läsa i 100 ord per minut (vår normala talhastighet).