”Man ger upp lite för lätt” Skolinspektionen har granskat ett antal yrkesgymnasier där andelen avhopp är mycket hög. En slutsats i rapporten är att nästan ingen av de granskade skolorna har ett effektivt system för att hantera elever som inte dyker upp på lektionerna. Mårten Petersson har varit projektledare för den kvalitetsgranskning som ligger bakom rapporten. Lärare har ofta mycket i sina tjänster och fullt upp med att genomföra undervisningen och stötta de elever som är på plats i klassrummet. Har läraren dessutom ett ansvar för de elever som inte är i skolan? – Det är ofta det svaret vi får från lärare, att man inte hinner. – Samtidigt finns det lärare som anser att det inte hör till deras uppdrag att arbeta med de elever som inte kommer till skolan och en sådan inställning är inte förenlig med skollagens krav. Skolplikten omfattar inte gymnasiet och det är frivilligt för eleven att läsa en gymnasieutbildning. – Det är precis samma skyldigheter. – Alla lärare har mycket.
Kollegahandledning, extra anpassningar och professionell stöttning Skolinspektionens rapport om skolans arbete med extra anpassningar visar att det verkar finnas en del att göra för att utveckla skolans förmåga att möta behoven i klassrummen. Rapporten tar upp att generaliserade lösningar används, kanske för att skyndsamt se till att något görs, men att dessa inte alltid matchar elevens behov. Jag har nu träffat många lärargrupper och talat om detta. Några grupper har fått skriva ner vilka extra anpassningar de använder i sin undervisning. Efter att ha stått och tittar på ännu en vägg av postitlappar med verktyg och metoder så infinner sig en känsla av uppgivenhet. (Bilden har inget att göra med de skolor jag har besökt). Balansgångar Det är sannerligen en balansgång att gå för läraren att se att eleven har svårt att nå målen och samtidigt organisera en undervisning som ska utveckla eleven utifrån dennes kunskaper och förutsättningar. Hålla balansen Kollegahandledning – en metod Ledare för gruppen är den som är född närmast den 1 juli.
Ambition vässar texterna Jag har en ambition. En ambition som säger att jag ska skriva om klass 7C i Alviksskolan och deras omöjliga uppdrag: att klättra upp till himlen och vidare. Men omöjligt blev möjligt och vips är de redan där. Som Ison säger: ”Ambition sa: tänk stort, dröm större.” ”Asså wooow vad grym jag känner mig just nu! ”Mitt färdiga tal!! ”Omarbetad text utkast 3. ”Efter hårt arbete är jag klar med mitt 3e utkast!!” Tweetsen från Emelie, Adam, Edvard, Emma och de andra i klass 7C på Alviksskolan i Bromma rinner in på Twitter, liksom deras bilder av hashtaggen #talaomAMBITION. Just nu ska de skriva ett tal, ett tal till Ambition. – Det är den svåraste, vassaste, mest språkutvecklande skrivuppgiften hittills. I klassrummet är det full fart. För att hinna med måste Malin Larsson vara superstrukturerad. – Hur ser slutet ut? – En triad, tror du att du skulle kunna tänka dig att göra det? – Där ska det vara en anafor – en upprepning. Alla elever skriver för hand. – Det är jättefysiskt.
Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar. Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken Lauvås, P., Lycke, K.H. & Handal, G. (1997). Sherp, Hans Åke (2014), Lärandebaserad skolutveckling, Studentlitteratur Sherp, Hans Åke (2004), Att leda lärande samtal Robinson, Viviane (2015). Skolinspektionen (2012), Lektionsobservationer
Kollegialt lärande & kvalitet! Ledare inom gymnasieskolan i Malmö hade bjudit in Per Kornhall i vintras för att tala skolutveckling med oss. Många hade redan läst hans bok Alla i Mål och hade höga förväntningar. Per infriade dem. Hur ser det ut runt om i skolorna i vårt land? Just begreppet Kollegialt lärande har en tendens att tolkas lite vitt och brett. Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Det finns ett antal olika metoder som skulle kunna samlas under termen kollegialt lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med återkoppling och kollegial handledning. Som ni ser på definitionen är Kollegialt lärande en term som öppnar för mycket och är rätt tillåtande. Jag tror definitivt att det kan vara en mycket effektiv modell för att skapa någon form av evidens, eller i alla fall kvalitetssäkring, för undervisningsmetoder. Edward
Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. I den svenska skoldebatten pågår en diskussion om tillgången på behöriga lärare, söktrycket och kvaliteten på befintliga lärarutbildningar och i dagarna kom även OECD med sin rapport om den svenska skolan. Den politiska debatten har tidigare präglats av fler nationella prov, tidigare betyg, ordning och arbetsro, högre lärarlöner och mindre administration som en lösning på de sjunkande resultaten i svensk skola. Stark kultur och lärotradition av läraren som ensam varg Den svenska skolan har haft en stark tradition av ”stängda” klassrum. Top-down eller bottom up?
”Vi gör elever till aktörer” Mathivation är ett projekt som ska öka elevers motivation till att studera matematik, som används på flera skolor i landet. På ett seminarium under Almedalsveckan berättar grundaren Farid Nolen hur elevers lärande av varandra kan få stora effekter. – Vi jobbar med att ge eleverna riktiga uppdrag. De går från att vara passiva mottagare till aktörer som kan påverka och förändra. Metoden innebär att till exempel låta elever från klass åtta och nio hålla en inspirerande föreläsning för sjundeklassare. Efteråt får sjundeklassarna frågan om de vill göra detsamma i områdets mellanstadieskolor. – Andelen som svarar ja brukar landa mellan 30–70 procent. Matematiken får på sätt nya ansikten. Jørgen Sjaastad är senior forskare på Nordisk institutt for studier av innovasjon forskning og utdanning. – Ungdomarna frågar sig inte längre vad de ska bli när de blir stor, utan snarare vem de ska vara. – Min empiri visar att personlig vägledning från en mentor kan leda till högre prestationer än normalt.
De svagbegåvade är tabu i skolan ”Hi all! I have BIF” utropar Chris, en av dem som gillar sidan ”Borderline Intellectual Functioning Group” på Facebook. BIF är den engelska benämningen på svagbegåvade, personer med en IQ på 70-85. Chris, 26 år, berättar att han avskydde skolan. Det är uppskattningsvis 14 procent av befolkningen som i ett IQ-test antas hamna inom normalvariationens nedre del med en intelligenskvot på 70-85. Markus Björnström arbetar som logoped vid logopedbyrån Dynamica. – Det händer ganska ofta att vi får remisser på personer där man vill kolla på läs- och skrivförmåga. Han tycker att man i skolan måste börja prata om det här på ett respektfullt sätt, i stället för att låtsas som det inte finns och osynliggöra både elever och problemet. Gunilla Carlsson Kendall har arbetat som förskole- och skolpsykolog i tio år, därefter på Barnneurologiska utredningsteamet på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge lika länge. – De här barnen utreds ofta många gånger. – Men det handlar inte om det.
”En rektor ska ha järnkoll, mod – och kärlek” En genomsnittlig rektor lägger drygt hälften av sin tid på administration. 18 procent av tiden ägnas åt pedagogiskt ledarskap. Det visar en studie från Skolverket. Samtidigt pekar Skolverket på betydelsen av rektorns pedagogiska uppdrag och säger att det bör prioriteras. De tre rektorer som Skolvärlden sammanfört på Vittra Telefonplan i södra Stockholm håller med. Vad lägger ni in i begreppet pedagogiskt ledarskap? Helena lindqvist: För mig är pedagogiskt ledarskap att ha fullt fokus på kunskapsuppdraget. Johan Kant: Det handlar också om att styra upp verksamheten och få med sig alla så att vi drar åt samma håll. Anna Magnusson: Det är också viktigt att vara nyfiken. Johan: Sen ska man ha klart för sig att även om det pratas mycket om att man ska vara pedagogisk ledare så är problemet många gånger att fokus hamnar på annat. Fokus på kunskapsuppdraget, säger ni. Anna: Grunden är att ha en plan för arbetet. Anna: Och märker man att lärare behöver stöd, följer man upp med fler möten.
Forskare vill revolutionera skolundervisningen Forskare vid Helsingfors universitet vill att skolan förnyar sig och att inlärningsmetoderna moderniseras. På onsdagen presenterade en grupp inlärningsforskare på evenemanget SuomiAreena i Björneborg fyra nya teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen. Undervisning som ger upphov till känslor Den första tesen går ut på att beakta elevernas egna intressen och på så sätt komma i kontakt med känslorna. Om man lär sig för att man själv är motiverad så är man också redo att kämpa på då allting inte går som smort. Traditionellt har skolan koncentrerat sig på information, och känslor har åsidosatts trots att det är känslorna som reglerar inlärningen. - Att bli intresserad är en biologisk egenskap hos människan, men omständigheterna kan förlama intresset, säger Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik. Kreativitet och växelverkan istället för pluggande För det andra vill forskarna satsa mera på växelverkan och kreativt tänkande. Ut ur klassrummet Flexibla och inspirerande utrymmen