background preloader

Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret!

Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret!
Hej! Ni som följer den här bloggen vet att jag baserar min undervisning i stor utsträckning på Astrid Roes forskning och då framförallt hennes bok Läsdidaktik – Efter den första läsinlärningen. För er som inte känner till Astrid Roe så är hon en norsk forskare som vid institutet för lärarutbildning och skolforskning har arbetat med läsdelen i PISA. Hennes bok handlar bland annat om vad som påverkar lärandet och läsförståelsen och hur läsundervisning med äldre elever kan se ut i praktiken. I bokens tredje del finns ett avsnitt som jag gillar extra mycket, nämligen det som heter ”Vad kännetecknar en god läslärare?” Här har Roe satt samman en lista (se nedan) över vad som kännetecknar en skicklig läslärare. En god läslärare (Astrid Roe s. 100). Själva listformatet blir ju naturligtvis väldigt kortfattat, men boken fördjupar diskussionen kring de olika punkterna. Vad innebär då den här listan för mig idag? För det första vet jag nu med säkerhet att läsförståelse är något alla kan utveckla.

http://strategierforlarande.se/2015/05/28/vad-kannetecknar-en-skicklig-laslarare-tankar-vid-slutet-av-lasaret/

Related:  1:e lärarelässtrategierläsa, skrivaSvenska

Talutrymme och interaktionsmodeller Ett dialogiskt och flerstämmigt klassrum eller läraren tillbaka till katedern? Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men vi behöver ibland reflektera över hur det ser ut i våra klassrum och vad vi tror att barnen kommer att behöva i framtidens samhälle. Hur förbereder vi våra unga att bli goda talare, debattörer, konfliktlösare, ståuppkomiker, pedagoger, psykologer och alla andra områden där förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift är viktig? Kreativt läsande nyckeln till läsförståelse Vad ska man göra åt eleverna med låg läsförståelse som är på väg upp i högskolan? Det är frågeställningen i samband med ett seminarium under Almedalsveckan. – Det vi ser i undersökningarna är att skillnaderna blir större. Det är en större grupp som presterar allt sämre. Men vi har fortfarande starka läsare, säger Magnus Oskarsson, Nationell projektledare för PISA på Mittuniversitetet som menar att det pågått en debatt med fel fokus. – Det har funnits en diskussion om att vi satsat för lite på de duktiga eleverna.

Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Radioteater och sommartal Eleverna i år nio får välja arbetsområde de sista lektionerna. Antingen Radioteatern ger Hissen som genomförs i grupp och går ut på att skriva en radioteater om fyra människor som fastnar i en hiss eller Att gå sin egen väg som är individuell och bygger på att hålla ett tal, liknande Sommarpratarna i P1. När båda uppgifterna är presenterade utbrister en elev:

PISA 2015 och ALLA SKA LYCKAS Vi arbetar med det på kommunens alla skolor just nu, att implementera strategin Alla ska lyckas. I Svedala betyder Alla ska lyckas att: alla elever ska nå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. ….men är det överhuvudtaget möjligt? Läsförståelsestrategier på SO-lektion I fredags var jag i min "extra-klass" för att observera, handleda och stötta pedagog och elever i undervisningen kring lässtrategier. Klassen har under flera veckor arbetat med ett tema "förr- nu" i So. De har läst läromedelstexter och texter av Astrid Lindgren samt pratat mycket om likheter och skillnader mellan hur vi levde förr och nu.

Satsning på lärare på Hovsjöskolan fungerade Hovsjöskolan var en av tio utvalda skolor i Skol­verkets pilotprojekt i syfte att förbättra elevernas resultat i utanförskapsområden. Satsningen har enligt lärarna gett resultat, men än så länge märks det inte på betygen. För tre år sedan sjösattes Skolverkets treåriga pilotprojekt i syfte att stärka skolor i utanförskaps­områden. Enligt regeringsupp­draget skulle de 60 miljoner kronor som avsattes till projektet gå till bland annat handledning för lärare, hjälp med läxläsning och utökad undervisningstid. Men när Skolverket frågade lärare och rektorer vad de behövde hjälp med, pekades språkbarriärer ut som ett särskilt angeläget problem. Så Skolverket tog kontakt med Nationellt centrum för andraspråk som satte ihop en fortbildningskurs för alla lärare.

16 särskrivningar som kommer att få dig att skratta (eller gråta) Även den bäste kan råka särskriva ibland. Men ibland uppstår bra humor – och därför har vi listat de 16 skönaste särskrivningarna vi har hittat. Inspiration: Sverige mot särskrivning. 1. Ringmunk eller ring munk? 2. ”Svälj sväljreflexen!” Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. Att utveckla läslust är centralt och kommer genom mycket läsning anser de svenska pedagogerna.

Självständigt läsande föds ur högläsning Högläsning är något annat än ett muntligt berättande eftersom det är en skriven text som läses upp. Orden artikuleras på ett annat sätt och syntaxen likaså. Det förbereder eleverna att bli självständiga läsare senare i livet, menar högläsningsproffset Anne-Marie Körling.

Väck ditt barns fantasi – skapa egna sagor tillsammans : LärandeLek I alla tider har människan berättat sagor för varandra. Det har varit för att bearbeta vardagen, ge förmaningar eller skapa spänning. Genom sagans värld har barnet lärt sig att förstå den komplexa omvärld som hon lever i. Detta berättararv lever ännu kvar i vissa kulturer men har en ganska undanskymd plats i vår vardag. Sagokorten ”Det var en gång…” kan förhoppningsvis skaka liv i sagoberättarna inom oss och våra barn. Det var en gång – storytelling Olika typer av lässtrategier Jag har gjort en film om vad en elev behöver tänka på vid sök- och skumläsning: Gjorde även en seriestrip som en slags sammanfattning av filmen här ovanför. Tänker utforska seriestripen och se hur eleverna tar emot den som flippmaterial. Camilla Lindskoug har gjort en liknande film men något mer detaljerad, håll till godo:

Related: