Många aspekter att hålla reda på!
Undervisning i läsförståelse gynnar våra svagaste läsare. Dock gör det ingen skillnad för de starkare läsarna. Christina Olin-Scheller, professor Karlstads universitet, skriver om detta i Gleerups gästblogg. Washington Post har en artikel på samma tema. Båda inläggen publiceras 150428. I Washington Post är läsexperten som refereras Daniel Willingham, professor i psykolog i vid University of Virginia. gynnar i sig inte förståelseindirekt fungerar de som stöd för förståelsen mende behöver inte övas specifikt. Utgångspunkten för läsförståelse är att den förutsätter att läsaren kan knyta ihop idéer och tankar från olika avsnitt i en text. ”Vi åker inte på semester till Miami trots allt. Här räcker det inte att enbart förstå vad man läser. Två strategier kunde vara lämpliga att lära ut för att klara ovanstående lilla text. Willingham menar att det inte leder någon vart att lära ut och träna dessa två strategier. Referenser: Washintong Post.
Litteraturbanken | Svenska klassiker som ebok och epub gratis
untitled
Dagens Medicin - Ökad hjärnaktivitet hos barn som fått mycket högläsning
Artikeln är uppdaterad den 12 augusti kl 11.22 med kommentar av Hugo Lagercrantz. Resultaten visar att ju mer högläsning som barnen exponerats för under tre- till femårsåldern desto mer aktiverades vissa delar av hjärnan när de fick lyssna på en uppläst berättelse. De aktuella delarna av hjärnan fanns i tinning-, hjäss- och nackloberna och är enligt forskarna inblandade i språkförståelse och visualisering. Studien gjordes på 19 barn och hjärnaktiviteten mättes med hjälp av magnetkamera. Resultaten var justerade för föräldrarnas inkomst. Hugo Lagercrantz, som är senior professor i pediatrik vid Karolinska institutet, tycker att fynden är spännande. – Varför sagoberättande är bra för barnen är bland annat att de lär sig förstå sammanhang och kan sedan lättare redogöra för händelseförlopp. Han poängterar att det är just själva berättandet som tros vara det kritiska. Läs abstract till studien: John Hutton med flera. Läs en översikt av området som forskarna nyligen publicerade i Acta Paediatrica.
Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet
Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
untitled
Läs för livet 11: Att bli en sån som läser, med Catharina Schmidt « LäsAmbassadören
9 mars 2015 Nu finns det elfte avsnittet av Läs för livet även här på webben. Jag kör en repris på texten från första inlägget om det här avsnittet. Månadens gäst är Catharina Schmidt från Jönköpings universitet. Hon forskar i pedagogik och har skrivit avhandlingen ”Att bli en sån som läser” som kom 2013. I den här avhandlingen har hon följt 9 mellanstadiebarn under två år och sett vad de läser i skolan och hemma, alla sorts texter. En liten spoiler från vårt samtal: det är ofta ganska stora avstånd mellan läsning i skolan och barnens läsfritid och deras intressen då. Vi pratar också om konceptet bänkbok som vääääldigt många svenska grundskolor kör med. Blir ni sugna på att läsa avhandlingen så finns den här. Dela med andra:
Free Audiobooks and eBooks - Librophile
Läsmuskler | din personliga lästränare – på nätet
Blogg | Bäst i text Läseboken/Skrivboken | - om hjärnan och kommunikation
Unga läser inte bättre på skärm – jämfört med äldre Nej, unga läser inte bättre på skärm eller display jämfört med vuxna. Och de förstår inte heller texten bättre. I veckan fick jag än en gång höra att ”vi” är en annan sorts människor än ni äldre. Och det tragiska är att många vuxna också tror att det är så. När jag intervjuade Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, frågade jag honom om detta. Vi människor har i stort sett samma hjärna som neandertalmänniskan. Så unga är inte annorlunda än äldre. Mobilen är värdelös att läsa på Vi läser långsammare och förstår sämre när vi läser på skärm och display. Bland dessa andrahandslösningar är e-boken bäst, surfplattan är bättre än datorn, smartphonen är värdelös och datorn är sämst att läsa på, konstaterade Gustaf Öqvist Seimyr, är doktor i datorlingvistik och expert på ögonrörelsemätningar, vid Bernadottelaboratoriet, Karolinska institutet, när jag intervjuade honom. 25 minuter att komma tillbaka PS!
Svensklararennr_1216665568.pdf
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboken/Skrivboken
Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Och om du vill veta ännu mer om den komplicerade och lättstörda processen - så fortsätter du att läsa texten. Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad
