En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
Det handlar om läsning – ThereseLinnér Hur gör vi för att få våra barn och ungdomar att läsa mer? I skolan jobbar vi allt mer intensivt med att få allt fler att förstå mer av de texter som läses. Vi går läslyft och vi pratar om läsförståelsestrategier. Läsningen i hemmet minskar och ska vi öka läsförståelsen behöver vi samarbeta – alla som är berörda. Det handlar om läsning är ett program som handlar om att bokläsandet och läsförståelsen har minskat hos våra barn och ungdomar. Bokläsandet och läsförståelsen bland unga i Sverige har minskat, trots att läsning är en avgörande faktor för hur man lyckas i samhället. Jag hade den enorma förmånen att få vara en av gästerna och prata om detta viktiga ämne. Programmet Det handlar om läsning finns på urplay.se Det är absolut ett program som man kan tipsa föräldrar om.
The Question Game: A Playful Way To Teach Critical Thinking The Question Game by Sophie Wrobel, geist.avesophos.de The Question Game: A Playful Way To Teach Critical Thinking Big idea: Teaching kids to ask smart questions on their own A four-year-old asks on average about 400 questions per day, and an adult hardly asks any. In A More Beautiful Question: The Power of Inquiry to Spark Breakthrough Ideas, Warren Berger suggests that there are three main questions which help in problem solving: Why questions, What If questions, and How questions. Regardless of the question, the question needs to be phrased openly and positively in order to achieve positive results – a closed or negative question only raises bad feelings against each other. Why questions help to find the root of a problemWhat If questions open up the floor for creative solutionsHow questions focus on developing practical solutions Learning Goal: A Pattern Of Critical Thinking Introducing The Question Game Evaluating Learning Progress
Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Grundskolan Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Gå direkt till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i bedömningsportalen Specialskolan I specialskolan är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1 sedan den 1 september 2016. Läs mer om obligatoriska bedömningsstöd och kunskapskrav Kunskapskrav i årskurs 1 Stöd till huvudmannen Presentation om kunskapskravet och bedömningsstöden i årskurs 1 (672 kB) Svenska
Kollegialt lärande på Klågerupskolan - förstelärare i Svedala Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse. Omorganisation Efter sommaren gjordes en omorganisation på Klågerupskolan F-5. Förutsättningar för samarbete Skolledningen involverade oss i diskussionerna och vi gavs förutsättningar för mer samarbete och kollegialt lärande. Efter ett år med matematiklyftet, ville arbetslaget nu fokusera på svenska. Att undervisa i läsförståelse – läsförståelsestrategier Vi arbetade hela hösten med att tillsammans fortbilda oss i läsförståelsestrategier. Vi använde oss av cirkelstödet för kollegialt lärande som finns på en ”En läsande klass” hemsida. Vi behöver föra läsförståelseundervisningen till en högre nivå. Att bedöma läsförståelse Vad gjorde fralkrylingen? Kanadensiska lärare bedömer förmågorna att:
Återberättande text Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Vi har börjat med återberättande texter och eleverna uttrycker en glädje av att se hur de har utvecklat sina texter bara på några veckor. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen används för att visa och stötta eleverna i olika texttyper. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. 2. Här är texten att öva på: Alicia bakar
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter.
arbeta formativt med läsning | frokenlundgren I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg. Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. För att förstå att man kan använda lässtrategierna med olika kvalitet använder vi oss av en kunskaps- och kvalitetstrappa som vi har uppsatt på ena väggen i klassrummet: Den använder vi för att synliggöra kvalitet, för att få en förståelse för kvalitet, för att se var man själv befinner sig i sitt lärande, för att förstå vad som är nästa steg i sin utveckling och vad man behöver göra för att komma dit.
Det osynliga barnet Den sista text vi läste gemensamt i Hjärtat i år var Tove Janssons novell Det osynliga barnet. Vi började gemensamt genom att titta på framsidan och samtala om vilke associationer titeln och bilden väckte. Nästa lektion fick eleverna det här pappret som stöttning: Det innehåller både de två helt centrala orden bjällra och veranda och de för handlingen helt oviktiga svampnamnen. Efter hand som eleverna läst klart skrev de en sammanfattning av handlingen med inledning, problem, någon viktig händelse, lösning av problemet och avslutning. ”Budskapet är att om du ser ett problem lösningen är skratta med din kompis eller med din familj. Detektiven Idag har vi tränat på nya ord på ett nytt sätt. Vi satt i grupper och hjälptes åt med ett ord var. Vi skulle fylla i fyra rutor om ordet. Vi diskuterade fram en förklaring till ordet.Vi skrev en mening med ordet.Vi ritade en bild till ordet.Vi berättade i vilken miljö ordet används. Nu blev vi experter på ett ord. Vi pratade om lite andra ord också, och sen lekte vi en lek.
skiljetecken Ett flerdimensionellt observationsschema för språk- läs- och skrivlärande. Caroline Liberg presenterar ett exempel på ett flerdimensionellt och icke linjärt observationsschema för bedömning av språk-, läs- och skrivlärande. Det finns en mängd material för bedömning av läs- och skrivlärande. Många av dem har formen av observationsscheman av olika slag. Men Liberg menar att många av dem både är enaspektuella och endimensionella. De flesta av dem är även linjära, dvs. barnet anses ta ett steg i taget efter en utlagd väg. Enaspektuell metod: Man tittar bara på en aspekt t.ex. observation av fonologisk medvetenhet.Endimensionell linjär metod: Man tittar bara på en språklig dimension, te.x. läsningen och hur olika aspekter erövras stegvis.Flerdimensionell linjär metod: Man tittar på flera dimensioner, te.x. både läsande, talande och skrivande och tittar på flera aspekter inom de här dimensionerna. Idag när eleverna ska ges många olika möjlighet i sitt läs- och skrivlärande menar Liberg att även bedömninggrunden måste vara bred. Hämtat från Liberg, Caroline. LotteCh
Mammadamm Det osynliga barnet och andra berättelser Av Tove Jansson Ett bra sätt att närma sig Muminvärlden är att läsa några noveller ur denna den femte boken i Muminserien. Bland de nio underfundiga novellerna är titelnovellen - Det osynliga barnet - och Granen särskilt älskansvärda. Ninni är ett mycket litet barn som vuxit upp hos en kylig och ironisk dam och med tiden bleknat bort och blivit helt osynlig. När hon kommer till Muminfamiljen vet man var hon finns enbart tack vare en liten bjällra hon bär om halsen. Muminmamman tar till en huskur, som lär vara ofelbar när "bekanta blir dimmiga och svåra att se". Om det är huskuren, eller om det är något annat som får det osynliga barnets tassar att tona fram, ja det kan man fundera över tillsammans. Från 8 år. 167 s. www.tove.jansson Hcf