background preloader

Att läsa mellan raderna – på ett annat sätt än det vanliga

Att läsa mellan raderna – på ett annat sätt än det vanliga
När vi jobbar med våra teman i So försöker jag koppla en skönlitterär bok som passar till området. En bok som jag högläser ur eller ibland lyckas vi få fatt i en klassuppsättning och kan göra något mer av läsningen. Den här gången jobbade vi med Europa och då passade boken Fröken Europa bra. Den har vi dessutom i klassuppsättning och det är väldigt bra med en bok var tycker jag. Jag läste och eleverna följde med i boken. Ibland stannade någon elev mig och vi pratade om ord som var svåra. ”Martina satt stum. Vad behöver vi veta för att förstå den här meningen? Från klassbloggen Att lära tillsammans Vår fantastiska bibliotikarie hakade på ideén. Några tyckte det var lätt att hitta exempel, andra tyckte det var svårt. Den här gången var alla med på hur man kunde tänka. Under det här året när jag har gått mattelyftet har jag blivit medveten om att många uppgifter går att twista till lite så att de ger eleverna och mig något mer än vad den vanligt ställda frågan gör. Hur kan jag veta det? ps.

https://thereselinner.wordpress.com/2015/05/26/att-lasa-mellan-raderna-pa-ett-annat-satt-an-det-vanliga/

Related:  Läsa och SkrivaSvenskaÄmnenemmabennstrom

Uttrycksformer för upptäckare – inspiration Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande uttrycksformer som kan inspirera till utveckling av skriftliga och muntliga uppgifter inom olika arbetsområden. I det här materialet kan du hitta exempel och instruktioner kring 12 olika typer av texter och andra framställningar. Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi och teknik beskriver materialet en rad naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan använda i undervisningen.

Lässtrategier Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning Många läsprogram finns det men hur vet man vilka man ska använda? Jag har förmånen att ha i min tjänst att läsa forskning. Syftet är att jag ska vara uppdaterad på forskning, kunna bedöma vad som är trovärdigt och bedöma vad som är värt att sprida. Mycket läsande blir det för att hitta guldkornen.

Avslutningstal och dikter att använda i sista timman Vill du läsa en dikt så kan du läsa denna dikt: Allt jag verkligen behövde kunna, lärde jag mig på dagis Det mesta om det jag verkligen behöver kunna om hur jag ska leva och vad jag ska göra och hur jag ska umgås, det lärde jag mig redan på dagis. Visheten fanns inte där uppe på de akademiska höjderna. Den fanns i barnstugans sandlåda.Och vad jag lärt mig är följande: Dela med dig. Var juste. Slåss inte.

Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen.

Radioteater och sommartal Eleverna i år nio får välja arbetsområde de sista lektionerna. Antingen Radioteatern ger Hissen som genomförs i grupp och går ut på att skriva en radioteater om fyra människor som fastnar i en hiss eller Att gå sin egen väg som är individuell och bygger på att hålla ett tal, liknande Sommarpratarna i P1. När båda uppgifterna är presenterade utbrister en elev: – Jag vill göra båda! De ser så roliga ut. – Det tror jag inte att du hinner med, svarar jag. – Jag kan göra den ena hemma! Då hinner jag båda.

Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret! Hej! Ni som följer den här bloggen vet att jag baserar min undervisning i stor utsträckning på Astrid Roes forskning och då framförallt hennes bok Läsdidaktik – Efter den första läsinlärningen. För er som inte känner till Astrid Roe så är hon en norsk forskare som vid institutet för lärarutbildning och skolforskning har arbetat med läsdelen i PISA. Hennes bok handlar bland annat om vad som påverkar lärandet och läsförståelsen och hur läsundervisning med äldre elever kan se ut i praktiken. I bokens tredje del finns ett avsnitt som jag gillar extra mycket, nämligen det som heter ”Vad kännetecknar en god läslärare?” Här har Roe satt samman en lista (se nedan) över vad som kännetecknar en skicklig läslärare.

Gissa författaren i klassen Vi har alla en egen stil med kläder, frisyr, musik, böcker och en massa andra saker. Även vårt språket har en stil. Vi är unika med vad vi pratar om, men framförallt hur vi uttrycker oss. Jag tänkte testa hur medvetna eleverna är om varandras språkbruk, både till innehåll och uttryck. Till boken Torsdagsbarn fick eleverna välja på tre uppgifter: Berättaren, Hissa och dissa eller Efter regn kommer solsken (bokens tema).

Related: