Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer Datorn en genväg till skrivning och läsning Att lära barn läsa och skriva ingår inte i den svenska förskoleklassens uppdrag, men det är likväl under året i förskoleklassen som många barn ”knäcker läskoden”. Att tala och lyssna följs av skriva och läsa. Upptäckten av bokstävernas magi och betydelse brukar ge upphov till långa räckor av bokstäver. Denna basverksamhet i skolans yngre år formuleras fortfarande så att läsandet står före skrivandet. Utvecklingen av den pedagogiska grundsynen har genomgått viktiga skiften. Under tre år följdes 14 klasser i Norge, Danmark, Finland och Estland i forskningsprojektet ”Textskapande på dator 1–4 klass” där datorn användes som redskap i läs- och skrivinlärningen. I skolans verksamhet är kommunikation ett nyckelord. Vardagserfarenheter och nya kollektiva utmaningar bidrar till att utforma innehållet. Bokstavskunskap är nyckeln till god läsfärdighet. Så småningom kommer bokstavsräckorna att stå för en berättelse. Barnen upptäcker skriftspråkets kommunikationsfunktion genom att använda det.
I huvudet på Carol Dweck - tankar och tips om Mindset - ...tänk vidare... Jag har under ett antal år intresserat mig för och försökt använda Carol Dwecks Mindset-teori. För mig startade det i klassrummet som ett sätt att skapa ett motiverande klimat med elever i stort behov av detta men insåg vartefter att alla elever (och vi lärare själva) skulle kunna dra nytta av detta tänkesätt. Begreppet Mindset har sedan under åren dykt upp här och var i den svenska skoldebatten t ex genom inslag i BoB-kursen (distanskursen vid Karlstad universitet) och i diverse forum på nätet. Genom översättningen till svenska av hennes bok Mindset så verkar intresset stiga. Så man kan fråga sig om mindset blir en ny quick-fix-hype-frälsningslära eller om det kan bli ett forskningsbaserat förhållningssätt? Ibland har, hoppfullt nog, Mindset tagits upp av olika skolföreläsare. Jag träffade Carol Dweck på konferens i Norge 2010 och bjöd i samarbete med James Nottingham över Carol Dweck till Skandinavien för en konferensserie under en vecka i september 2014. 1. 2. 3. mvh//Bosse
Homonymer Jag hade lagt undan H schemat. Var lite fundersam på det här med Homonymer. Hur skulle dessa ettor förstå och kunna arbeta med dessa ord. Underskatta aldrig dina elever Christer. Eller underskatta är kanske inte helt rätt. För ungefär två veckor sedan skrev vi ordet HOMONYMER stort på tavlan. Uppgiften om homonymer som jag läst om i Erica Lövgrens bok, som hon gjort med sina elever, som jag själv trodde var lite svårbegriplig, visade sig väcka ett intresse för hur ord och vad de betyder, hur samma sorts ord kan betyda två helt skilda saker. Idag, två veckor sedan, på våra morgonsamlingar … kommer det fortfarande, varje dag. – Christer, jag har en homonym. – Åh, låt höra! Vi fortsätter fylla på våra homonym tavla. Gör egna tolkningar av homonymer i ord och bild. Arbeta med homonymer i årskurs ett. Helt galet roligt! Grundskollärare Sv/So 1-7 Har arbetat som mellanstadielärare i över tio år, men är numera på lågstadiet.
VillMer -Att skriva sig till läsning Toppen med Topplistor Nyss hemkommen från Mitt Lärande i Sundsvall, är jag full av inspiration. Jag vill börja programmera med eleverna, köra med QR koder och en massa annat spännande som görs i olika klassrum i Sverige och samtidigt vet jag att även andra blivit inspirerade av det vi gör, vårt arbete med ASL och vårt förhållningssätt till undervisningen i vårt klassrum här på Mårängskolan. Ett mycket bra utbyte i skolvärlden. Helt enkelt toppen! Jag känner jag ligger efter lite i blogginlägg. Arbetet med topplistor: De finns att hämta hem här Att skriva topplistor är förutom en mycket enkel och stimulerande skrivuppgift, en träning i argumenterande text, skriva på datorn om man väljer det alternativet, eller handstilsträning om man väljer att lägga upp det så. Vi använder det också som en digitalträning att infoga bilder i dokument. Vilket gör att produktionen blir rätt omfattande. Varför topplistor? Topplistor är en toppidé. Vem gillar inte att läsa topplistor?
Särskild begåvning/giftedness | Stockholms Psykoterapimottagning Vad karaktäriserar en särskilt begåvad person? Särskild begåvning är en term som beskriver hur en del av befolkningen fungerar rent konstitutionellt, alltså hur en del av oss fungerar. Särskild begåvning började uppmärksammas i mitten av 1970-talet av Annemarie Roeper och har sedan vidareutvecklats av bl.a. Linda Kreger Silverman. Den särskilt begåvade personen karaktäriseras av att ha en hög intellektuell förmåga, kan ofta både uppfattas och känna sig själv som en väldigt intensiv person, en ökad känslighet, en mycket uttalad förmåga till empati, stark drivkraft och lustdriven. Många personer som är särskilt begåvade upplever sig själv som ”för mycket” på många sätt och att det händer väldigt mycket inom en själv. Det har funnits stor okunskap för särskild begåvning inom den psykologiska forskningen och bland psykologer och psykoterapeuter. Stimulans för barn med särskild begåvning Studier kring särskild begåvning npassning och felaktigt diagnosticerande
Ordlistor som skrivuppgift i ASL Under en handledningsdag i Malmö lyfter ArneTrageton fram ordlistor som en ypperlig form för barnens skrivande. "De är bra, för ordlistor kan man göra på många olika sätt.", säger Trageton. Trageton (2014) skriver att produktion av ordlistor och ordböcker utgör en bra övergång mellan bokstavsräckor och mer komplicerade texter. 6-åringar kan i genomsnitt omkring 6000 ord muntligt. Det kan bli många ordböcker av det. Det kan vara ord som ingår i ett gemensamt temaord inom ett intresseområde som ett individuellt barn harord som börjar på en viss bokstavord som slutar på en viss bokstavord som har en viss bokstav inuti Temaordlistor har med fördel föregåtts av erfarenheter från upplevelser utanför klassrummet, genom högläsningstexter, experiment och laborationer. Ett annat alternativ är att att låta skrivparet välja vilken bokstav som ska vara temat för ordlistan. Trageton uppmanar att barnen ska skriva med stora teckensnitt. Litteratur: Trageton, Arne. Foto: LotteCh
Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg). Seminarium med specialpedagog Ulrika Burman Ulrika är specialpedagog på Pedagogisk Inspiration Malmö med inriktning mot IKT. Hon talade om betydelsen av att tidigt upptäcka barn som har svårigheter i sitt språk- skriv och läslärande. Tidiga insatser gör att färre elever behöver stöd in senare skolår. Av olika anledningar kan svårigheter som t.ex. dyslexi trots allt kvarstå. Observationsscheman Dokumentation och uppföljning av elevernas utveckling är viktigt. Första veckan samt föräldrainformation Vi tittade på Erica Lövgrens videoblogg: Att Skriva sig till Läsning – den första veckan. Lärande rum – den tredje pedagogen Även rummet är en stödstruktur för lärandet. InteraktionerVerktyg och tecken (artefakter)Hopp om utvecklingKreativitet Workshop – fundera, diskutera och visualisera Lärande Rum
Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna. Sedan samlades vi och gick igenom deras post-it-lappar och jag skrev upp ord och begrepp på smartboarden.
Nio läxor till skolan Text i IVA aktuellt Mars 2014 De flesta lär sig hur det är. Med, utan – eller trots skolans inverkan. Men alla når inte sin fulla potential. I skuggan av resultaten från Pisa och larmen om bristen på lärare i matematik och fysik finns det anledning att fundera över hur det kunde bli såhär. Hjärnan dikterar villkoren för all skolning. Människan är superspecialist på den andra typen av minnen som kallas för deklarativa minnen. Ett system som inte tas i ordentligt bruk kommer inte att utvecklas. De här helt grundläggande observationerna har alla bäring rakt in i det problem som vi i dag står inför när skolans resultat visar att uppgiften att utjämna för barnens olika förutsättningar lyckas sämre och sämre, när alltfler inte fullföljer den obligatoriska skolan och när universiteten ser att många saknar de grundläggande färdigheter som krävs för att klara universitetskraven på självständigt kunskapssökande. Det är en dryg läxa till hela samhället att vända trenden.
Om bokstavsräckor Bokstavsräckor är rader med slumpmässigt skrivna bokstäver som kommer till genom ett par minuters lek med alla fingrar på datorns tangentbord. Det är främst de barn som ännu inte kan bokstäverna (grafem & fonem) som arbetar med bokstavsräckor. Bokstavsräckor kan varieras med andra skrivuppgifter på datorn såsom ordlistor och spökskrift i samband med teman och gemensamma upplevelser. Syftet med fingerlek på datorns tangentbord är - att lära sig se skillnaderna på bokstävernas utseende - att eleverna ska öva sig på att använda alla fingrarna vid skrivande på tangentbord - att eleverna ska börja lära sig hitta bokstäverna på tangentbordet - att eleverna ska bli medveten om att man skriver - och läser - från vänster till höger. - att eleverna ges möjlighet att göra kopplingen mellan tangentbordets versaler och skärmens tecken skrivna med gemener. - att eleverna skapar ett material för att vidare bekanta sig med bokstäver och andra förekomster i text. Pappersutskrifter för efterarbete LotteCh