Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3 Ja, det ska vara versal i Bedömningsstöd för det är namnet på Skolverkets nya bedömningsstöd. Titeln är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respektive Bedömningsstöd i taluppfattning. Jag håller mig till det förra. På Läslyftets utbildning för kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare för några veckor sedan var en av programpunkterna en presentation av det nya bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Målet är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevers kunskaper i läs- och skrivutveckling. Vi fick se några exempelbilder ur bedömningsstödet samt höra ljudfiler med läsande elever som exemplifiering av hur materialet kommer att se ut. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling omfattar följande delar: lärarinformationhandledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter! För årskurs 2 gäller Avstämning B. PS. Som sagt – håll utkik!
Information - Bedömningsportalen I ämnet svenska och svenska som andraspråk finns ett bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3. Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, årskurs 1-3 Bedömningsstödets syfte är att du som lärare lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstödet tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Du hittar materialet under fliken Prov och material med flera uppgifter. Obligatoriskt i årskurs 1 Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Specialskolan Synanpassning Elevuppläsningar
Matteuseffekten - evidens och konsekvens Metod 485 engelskspråkiga elever deltog i studien. Avkodning av enstaka ord mättes i årskurs 4, och ordförråd mättes i årskurs 4, årskurs 8 och årskurs 10 (mellan barnen var 10 år och runt 16 år) med flera olika standardiserade tester. Resultat Ordavkodning i årskurs 4 hängde samman med ordförrådstillväxt i mellanstadiet och högstadiet Eleverna med god ordavkodning (>percentil 80) hade snabbare tillväxt på ordförrådet jämfört med elever med medelgod och sämre läsförmåga. Duff, Tomblin & Catts är noga med att påpeka att det inte är ordavkodningsfömågan i sig som gör skillnaden, utan vad man gör med sin goda läsförmåga. Forskarna betonar också att ordförrådet i förskolan spelar roll — de som hade ett gott ordförråd redan när de började skolan, hade också ett bättre ordförråd i årskurs 10. De rikare blev rikare men de fattiga blev inte fattigare (i denna studie) Varför är detta intressant? Referenser Duff, D., Tomblin, J. Kempe, C., Eriksson‐Gustavsson, A. Morgan, P. Nagy, W. Stanovich, K.
Att läsa faktatexter är en bok av Adrienne Gear, nyligen utkommen på svenska. Gear är verksam som lärare och läsmentor i Canada och förordet i den svenska utgåvan är skrivet av Barbro Westlund. Gear utgår i sin bok från den forskning som pekar ut skickliga läsares användning av olika strategier, känd bland annat från reciprok läsundervisning. I denna bok väljer Gear att formulera och belysa fem strategier som hon anser är särskilt användbara när man ska undervisa yngre elever i läsning av faktatexter. De är ganska lika de som används i reciprok läsundervisning och En läsande klass, och de grundas alltså i samma forskning. Gear föreslår dessa fem strategier: Att zooma inAtt ställa frågor och att göra inferenserAtt avgöra vad som är viktigtAtt göra kopplingarAtt transformera (eller syntetisera) Jag tycker att den här boken gav mig insikter och kunskaper som kommer att vara värdefulla när jag ska samarbeta med lärare om olika former av informationssökningsuppgifter för eleverna. Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
Kartläggning av läsutvecklingen - Läsa & skriva Det är viktigt att som lärare veta hur långt eleverna kommit i sin utveckling och vilka eventuella problem de har. För att göra denna kartläggning måste man som lärare fortlöpande ha möjlighet att följa varje enskilt barn. Det mesta av det diagnostiska arbetet sker inom ramen för den ordinarie undervisningen där man gör informella iakttagelser när man till exempel låter barnet läsa högt endast för läraren och genomför enkla övningar där exempelvis problem med avkodningen kan uppenbaras. Utöver informella iakttagelser kan man också använda sig av mer formella prov. Språket lyfter Skolverkets diagnostiska material Språket lyfter! Nu finns även diagnosmaterialet Nya Språket lyfter! Andra material för kartläggning Nedan finns några exempel på mer formella prov och mätinstrument som kan användas på hela klassen: DLSTMbas för skolår 1 och 2 Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga av Birgitta Järpsten, Psykologiförlaget God läsutveckling. Referens Johanesson Vasberg, A. (2001).
Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Alla människor kan hålla som mest 4-5 saker i arbetsminnet samtidigt (Alloway, 2008). Arbetsminnesproblem uppstår när vi inte kan uppdatera eller återfå informationen vi försöker hålla i arbetsminnet från någon annanstans i omgivningen. Detta är också nyckeln till arbetsminnesbehandling - och forskarna fortsatte att presentera följande: 1. Den underliggande absoluta arbetsminneskapaciteten kan inte behandlas direkt för att förbättra vardagsspråklig förmåga. Här visade forskarna upp en stor bild på en överkryssad dator. Två stora meta-analyser (Melby-Lervåg & Hulme, 2013; Rapport et al. 2013) och en väldesignad studie som inkluderade elever med ADHD (Chacko et al., 2014) såg korttidseffekter, där elever blev bättre på de arbetsminnesuppgifter de tränade på, men de visade inga långtidseffekter. Spencer-Smith och Klingberg (2015) rapporterade dock att resultaten från 12 studier i deras meta-analys (de uteslöt över 600 studier som inte uppfyllde deras krav!) 2. 3. 4. Några exempel är:
Exempel på texter, provuppgifter och bedömning - Uppsala universitet Det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk består av olika delprov som prövar förmågorna att tala/samtala, läsa och skriva. Vissa delprov prövar fler än en färdighet i ett och samma delprov. På denna sida finns exempel på textunderlag för läsförståelseprov, provuppgifter samt bedömningsunderlag av olika slag. Samtliga exempel är hämtade från 2009 års prov. Tal och samtal Exempel på instruktion till muntlig uppgift inklusive de mål som prövas. Läsning Exempel på skönlitterär text från ett av läsförståelseproven. Skrivning Exempel på mål och kravnivåer för skriftlig uppgift, berättande text.Exempel på instruktion till skriftlig uppgift, berättande text.Exempel på autentiska elevtexter, berättande text.
Om oss | LegiLexi LegiLexi vårt namn står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under de tidigaste åren i svenska skolan. Syftet med LegiLexi är att stötta lågstadielärare med användarvänliga verktyg, inspiration och bra material att använda i läsundervisningen, baserade i forskning och beprövad erfarenhet. Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. Tillsammans vill vi bidra till att lärare kan hjälpa alla barn att utveckla en god läsfärdighet och bygga lust för fortsatt lärande. Vi tar bland annat utgångspunkt i en stor utmaning som många lärare vi pratar med ser, att kunna anpassa undervisning och övningar till de olika stadier av läsfärdighet som barnen i samma klassrum befinner sig i och göra det roligt, motiverande och lärorikt för alla. Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa.