background preloader

Rödluvan på äkta stockholmsslang - Avgörande ögonblick

Rödluvan på äkta stockholmsslang - Avgörande ögonblick
Related:  Språkhistoria, språksociologi och minoritetsspråk

Ska vi bry oss om språkdöden? Ngong, poyanáwa, squamish, karok, dyaabugay, ume­samiska och 467 till. Det är de språk i världen som klassas som akut utrotningshotade på språkuppslagsverket Ethnologues webbplats. Dessa språk talas av ett fåtal äldre personer och kommer med största sannolikhet att dö ut inom bara några år. Och fler hotas framöver. Enligt Unescos Red book of endangered languages är nära hälften, 2 473 stycken, av jordens språk hotade på sikt, eftersom få eller inga barn har dem som modersmål längre. Och? En annan debattör, den amerikanske socialpsykologen Roy F. Men oavsett vad dessa debattörer anser pågår räddnings­aktioner för språk, eller språkvarianter, runt om i världen, till exempel för kagulu och umesamiska (se artiklar på sidorna 24 och 35). Men går det verkligen att rädda språk som bara talas av några få personer och kanske inte ens har något skriftspråk? – Det är en knepig fråga, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet. – Jag tror på flerspråks­ideologin.

Lyssna på dialekter I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. Kartan, som innehåller material från alla Sveriges landskap, ger en visuell överblick. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk. On the pleasing violence of fairy tales Traditional fairy tales are so steeped in blood it’s astonishing that children didn’t all grow up to become deranged in days gone by. Take, for example, the popular Japanese fable “Shita-kiri Suzume” (literally, “Tongue-Cut Sparrow”), which tells the tale of a kind old man, his avaricious wife and an injured sparrow. Some versions of the fable end with the greedy woman being tortured to death by demons, serpents and skeletons. Horror is by no means limited to Japanese fables — it’s a universal revulsion. The original versions of fairy tales that were penned by the Brothers Grimm are full of gore. Titled “Grimm Tales,” the production was staged in a crumbling old warehouse on the south bank of the Thames, and took place across several floors. If you stop and think about it, it’s a bit strange that some people genuinely like being scared. Humans have an instinctive fear response. Greek philosopher Aristotle developed a few ideas about this. This explains the evolution of folk tales.

Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Adam Lundgren döljer sin göteborgska En skådespelare med dialekt måste kunna prata rikssvenska. Adam Lundgren, från Göteborg, får nästan jämt dölja sin dialekt i film och på tv. Det är rikssvenska, eller stockholmska, som gäller. – Oftast, eller nästan alltid ska det pratas rikssvenska eller stockholmska. Jag har inga problem med det. Att prata en annan dialekt tycker jag är kul. Stockholmska som rikssvenska I ”Känn ingen sorg”, filmen om Håkan Hellström, spelar Adam Lundgren huvudrollen. – Det handlade om en göteborgare i Göteborg. ”Låt folk ha kvar sina dialekter” Att stockholmskan blir synonym med rikssvenskan i film och tv är inte konstigt, tycker Adam Lundgren. – Även grov stockholmska räknas som rikssvenska, för de flesta producenter är bosatta i Stockholm. – I ”Wallander”, som utspelar sig i Ystad, pratar de rikssvenska. Finns en rädsla Men dialekt är inte gratis. – Om dialekten inte har någon betydelse för historien kan jag förstå att man väljer att fokusera på någonting annat.

Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Rubrik: Hen och en i svenska språket 2. Presentera frågeställningen.

Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Culture - Where do fairy tales come from? Imagine the history of fairy tales as a map: unfurl this imaginary terrain in your mind’s eye, and you will first see two prominent landmarks, Charles Perrault’s Tales of Olden Times (1697) and a little nearer in the foreground, the Grimm Brothers’ Children’s and Household Tales (1812–57). These collections dominate their surroundings so imposingly that they make it hard to pick out other features near or far. Gradually, however, as your eyes adjust to the dazzle, several more features of the scene begin to grow in definition and give you better bearings: along a whole web of routes from points further east, The Tales of the Thousand and One Nights form deep aquifers of story running through the entire expanse, and emerging here and there in waterfalls and powerful rivers spreading through wide floodplains. Harbours and market-places and pilgrimage sites – Venice, Naples, Genoa, Sicily, in Italy alone – begin to emerge as significant centres of talkative storytelling populations.

Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Att jag själv tycker att det är klurigt är nog för att långt inne finns samma vånda gömd. Vi bär mycket med oss i in i vårt uppdrag. Men de senaste åren har det blivit bättre och gått bättre. Den här gången kombinerade jag mina tidigare efrarenheter och cirkelmodellen. Hur har vi då jobbat? Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vilken lektion!

Hälsingeord från A till Ö - helahalsingland.se Revyrävarna Petters-Börje Olsson, Cia Olsson och Lennart Hämäläinen, som står stadigt fast i den hälsingska dialektmyllan, har hjälpt till att gestalta en del av alla dessa finurliga och användbara ord och begrepp. Christina Busck Några användbara hälsingeord på A: Aglös – respektlös, har inte respekt för något Annersia – andra sidan Annavar, annervar – varannan Assint – ingenting Atmä – bredvid Agsamt – gruvsamt Bra nog – rätt mycket Bakan – på baksidan, baktill Bangen – förvånad Bedlundsam – tålmodig Beskyttad – bekymrad, orolig, upprörd Cedera – förlora, tappa, mista Chalur – misstänksam - enbart bild porträtt på ngn som ser misstänksam ut. Dalmig – fjantig, fjollig Divla – diskutera något man är oense om Dänne – där Dôrgvagel – spindelnät Dôven – känna sig hängig, olustig Efterlut – utförsbacke, medlut Efterpå – efteråt Exmera – godta något Falas – färdas Flessa – skratta Fjaskig – opålitlig, narraktig Flurig, floke – trasslig, rufsig, oredig Frössam – frusen av sig, ömtålig för köld Gammelvâla – gammeldags

Vad är svenska? Frågan kan verka dum. Vad är svenska? Det är ju det språk som talas i Sverige och som den här artikeln är skriven på. Det svenska språket finns beskrivet i grammatikböcker, och de svenska orden finns i ordböcker. Men var går gränserna för svenskan, i rum och i tid? 1. 2. Ingen av dem är skriven på nutida svenska. Gränsen för vad som är svenska har alltså inte bara att göra med vad vi kan tolka när vi hör eller läser. Det är märkligt, om ”svenska” helt enkelt är ett visst sätt att skriva och tala. Vad som hände när svenskan kom till vet man i stort sett. För 1 500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom i de områden där man använde samiska eller finska. Först när kristendomen kom, för ungefär 1 000 år sedan, införde kyrkans folk den latinska skriftspråkskulturen. Islänningarna kallade till att börja med sitt språk för danska, märkligt nog. Man kan undra varför islänningarna använde det namnet. Snart skrevs det texter också i Sverige med det nya latinska alfabetet.

Related:  dialekter