Tänktanken | Avsnitt 26 | @opedagogen Idag hade vi äran att gästas av en opedagog. Eller var det öpedagog? Marie Andersson, lärare på Eskelhems skola på Gotland, i vissa kretsar mer känd som Öpedagogen, har varit på besök under två dagar på Årstaskolan… …men inte för att träffa oss, utan sin systerson. bufblogg.kristianstad Detta är googles egen sida där de har samlat utbildningsmatrial runt För dig som tycker om kortkommandon på chromebook. Chromebook – tangentbord och kortkommandon Tinkercad är en webbresurs där du kan skapa 3D bilder. Lite enklare än Sketchup. Som ni vet är jag förespråkare av Google Classroom. Här hittar du tillägget Ibland kan det vara bra att kunna bestämma när ett mail ska skickas . Under GAFE ligger det nu en film hur Gmail fungerar. Med flubaroo får du möjlighet att skapa självrättande prov.
Visa enskild publikation Det här stödmaterialet är till för att stödja en likvärdig tillämpning av bestämmelserna kring betygsskalan och betygen B och D och riktar sig till alla lärare som sätter betyg och till rektorer. I materialet presenteras bakgrunden till betygsskalan, några allmänna utgångspunkter för betygssättning och tre frågor som stöd i tolkningen av till övervägande del för betygen B och D. Vidare exemplifieras en process som lärare kan gå igenom vid betygsättningen. I exemplet beskrivs vilka överväganden en lärare gör i olika skeden av processen och hur läraren kommer fram till och kan motivera att något av betygen B och D ska sättas. Den första versionen av det här stödmaterialet togs fram 2012 och reviderades 2016. LyssnaLadda ner som PDF (2732 KB)
Språkdagen - 26 september varje år Var med och fira språkdagen, European Day of Languages, den 26 september! Syftet är att lyfta fram språk och språkinlärning som någonting viktigt, intressant och roligt. Låt dina elever tävla om en språkresa Undervisar du i årskurs 7-9 eller på gymnasiet? Då kan dina elever tävla om en språkresa utomlands genom att skapa en affisch om språk. Läs om tävligen på språkdagens svenska webbplats där du får förslag på fler aktiviteter som du och dina elever kan göra på er skola eller i er stad. Språkdagens svenska webbplats Beställ material från oss Fram till den 5 september kan du beställa affischer och klistermärken från Europarådet och Språkcentret i Graz. Här beställer du material till språkdagen Smakprov på material till språkdagen Material och idéer till språkdagen På språkdagens europeiska webbplats hittar du fakta om språk, lärarhandledning och annat användbart material för språkundervisning. Ideér till språkdagen (ECML) Material till språkdagen att ladda ner (ECML) Kontakt
This Always Ad Asks What It Means To Do Something "Like a Girl" How would it make you feel if someone told you you threw like a girl? Or ran like a girl? Given its history as a schoolyard insult, it would be no surprise if you didn't take the description as a compliment. In this new spot for P&G's Always brand by agency Leo Burnett's Chicago, London and Toronto offices, director Lauren Greenfield asks a handful of adults to imitate running, throwing and fighting like a girl. The results are predictable. The power of this commercial lies in the juxtaposition of these answers. Just try and look at 10-year-old Dakota and patronize her with "like a girl."
CELV > ECML-Programme > Programme 2016-2019 > Digital literacy 21.12.2017E-lang project in 2017: launch of the pedagogical framework and piloting of the first modules for a digital literacy in language teaching and learning The e-lang project aims to produce training modules to develop a digital literacy for the teaching and learning of languages. 2017 was a busy and productive year for the team. The pedagogical framework and the first modules were piloted by language teachers, teacher trainers and stakeholders from all over Europe during the project workshop held in Graz in October. The pedagogical framework will be published in early 2018 and the full training programme will be available by the end of 2018. The e-lang project aims to promote the development of digital literacy for the teaching and learning of languages. As the second year of the project is drawing to an end, the project team, led by Christian Ollivier and team members Catherine Jeanneau, Ulrike Szigeti and Katerina Zourou, can reflect on the progress achieved throughout 2017.
Särskilt stöd sätts in för sent - Sverige Ekonomen och nobelpristagaren James Heckman har i sin forskning visat att ju tidigare ett barn får hjälp att rätta upp svårigheter, desto bättre avkastning har insatsen. En satsad hundralapp på ett förskolebarn kan ge sju gånger tillbaka, enligt Heckman. Om samma hundralapp satsas på ett barn i slutet av grundskolan, har avkastningen minskat till mindre än hälften. Tidig hjälp sparar stor möda och känsla av nederlag för både elev och lärare. Tidigare stöd i skolan kommer att bli en av politikernas käpphästar i den kommande valrörelsen. Men i skolan satsas resurserna på särskilt stöd helt tvärtom. Trots att forskningen tydligt har visat att tidiga insatser lönar sig bäst, så är det alltså vanligare att ge särskilt stöd ju äldre eleverna är. – Det finns inget som säger att det är dåligt att ge stöd sent. Det finns flera anledningar till att verkligheten inte ser ut som idealbilden, enligt Anna Sjögren. – Den typen av föreställningar lever säkert kvar ute på en del skolor.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt Styrdokumenten - Vår grund för samarbete Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll. Skolan styrs av styrdokument, där det som berör oss som skolbibliotekarier på grundskolan allra mest är Läroplanen för grundskolan, LGR11. Vad vi fann där, inom nästan varje ämne, var mål att applicera på vår verksamhet. Den viktiga rektorn En rektor som är väl insatt i vad ett skolbibliotek är och hur det kan användas som en pedagogisk resurs är ett måste för en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Det behövs tydliga mål och riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten och dessa mål måste komma från rektor. Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie Så hur gör vi då för att få ett väl fungerande samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagog där
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Lärmiljö - Umeå Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning för att sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. En förskoleversion av formulären har utformats med anpassad terminologi och illustrationer. Vi som har arbetat i projektet heter Anna Boman, Erik Rova och Liselott Wihlbäck. I filmen nedan berättar skolpersonal hur de upplevt materialet.
Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan. På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? The following two tabs change content below. Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i medie- och kommunikationsvetenskap.