background preloader

Ordens makt och modern teknik

Ordens makt och modern teknik
Dystopier är kända av eleverna genom böcker och filmer som Divergent och Hungergames. Ray Bradbury målar upp ett mardrömssamhälle i Fahrenheit 451 där brandmän har som främsta uppgift att anlägga bränder. Böcker och bokens försvarare är brandförsvarets primära måltavla. Resten av befolkningen har blivit passiva av nöjeskulturen och utgör därför inget egentligt hot mot makten. Två centrala frågor finns med i hela romanen: Hur är det ställt med yttrandefriheten? Parallellt med att i stora delar läsa högt för eleverna och resonera om bokens innehåll har vi gjort uppgifter som anknyter till bokens tema och elevernas vardag. Inledning – Vad är viktigt för dig? Yttrandefrihet är en självklarhet i Sverige idag, och vår tryckfrihetsordning skrevs redan 1766. Fundera på: Om vi inte har ord – kan vi då tänka? Vad är viktigt för mig – rätten att bestämma Försök att rangorna mest – minst viktigt. Yttrandefrihet i omvärlden Exempel på frågor till filmklippen: Vad känner du till om Malala? Min historia Related:  Svenska

47 historiska bilder som kommer få dig att tänka till. Nr 17 ger verkligen pe... Jens Filipsson Skribent Vill du se ditt innehåll gå viralt? I Delbarts Community kan vem som helst posta sina listor, favoritklipp & andra roliga saker! Till Communityn → Det sägs att en bild kan säga mer än tusen ord. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 23-åriga Evelyn McHale hoppade från 83:e våningen på Empire State Building och landade på en FN-limousine. Gillade du den här artikeln?

Våga vara pluggis: Svenska hiphop Är du en av alla elever som sitter på lektionerna i svenska och funderar på varför vi inte lyssnar mer på hiphop i klassrummet? Då är du en av dem som detta blogginlägg vänder sig till. För jag har tänkt på en sak. Vi lärare pratar mycket om pedagogiska planeringar och jag tänkte i detta blogginlägg försöka ge er en förklaring till varför hiphop är en utmärkt rubrik och ett passande tema i svenskan. "Undervisningen i svenska ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. "Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. "Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier." Rappare leker med språket. Vad skulle du säga till Sivers om ni skulle snacka hiphop? Lyssna på radio och poddar om hiphop. Ps.

Om att få eleverna att se språket och om wordle som verktyg för språkövningar... Jag funderar ofta på hur jag ska nå de elever som inte befinner sig där de vill vara rent språkligt, men som (trots stöd från mig) har svårt att ställa sig utanför sin text och se och förstå vad som behöver förändras eller utvecklas. Jag ser ju vad som kan utvecklas i texten rent språkligt, men det är bland det knepigaste i svenskundervisningen att lyckas med att få eleverna att se detta själva, tycker jag. Det är ju strategier man vill att de ska erövra! Hur kan jag få en elev se att hans eller hennes text är talspråklig, till exempel? Från ordnivå till meningsnivå Jag har tidigare berättat om hur jag arbetar med konkreta språkövningar i svenskundervisningen. På samma sätt kan jag själv träna med mina elever genom att plocka meningar direkt ur deras egna texter. Att närma sig texten under skrivprocessen Lekfulla sätt att få syn på sitt eget språk Jag brukar använda wordle på olika sätt, och eleverna tycker ofta det är roligt att prova detta i samband med skrivande. Åsa Relaterat

Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå

Bildspråk - Presentation by Annika Sjödahl Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Minns du hur det kändes? Vilken känsla fick du? Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Slutuppgift – att gestalta en upplevelse

"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.

Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?

Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.

Related: