background preloader

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter
Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter. Vi startade i en frågeställning som var kopplad till vårt tema: ” Hur klarar sig djuren när det blir höst och vinter?” Tillsammans gjorde vi en tankekarta på tavlan där eleverna talade om vad de kom ihåg från filmen och texten. Vid nästa tillfälle tog jag fram vår faktatext igen och vi diskuterade hur den var uppbyggd. Att diskutera

http://webb2.svedala.se/1larare/asl-och-cirkelmodellen-for-att-utveckla-elevernas-texter/

Related:  Cirkelmodellen/genreskrivandeLäs- och skrivundervisningASL - Att skriva sig till läsning på VågbroskolanSvenska

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden.

Monster och ASL Tänk att du kommer till din arbetsplats en tidig morgon. Din arbetsplats är fylld av rosa, klibbigt slime – hur reagerar du? Troligtvis inte som ett gäng sjuåringar som kommer till skolan och fullständigt jublar och driver igång varandras fantasi. Vem har gjort så med klassrummet? Vad är det för slime? Är det snor? Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter.

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något.

På näthinnan...: Nästan som konstnärer... Som bekant för många som följer mig i sociala medier, twittrar jag som @ulrikajonson. Jag brukar säga att twitter är mitt utökade kollegium, min skattkista och mitt dagliga universitet och det är verkligen ett forum för mig att plocka upp exempelvis idéer, ta dem och anpassa dem till den kontext jag befinner mig i. Så är det med det jag nu vill berätta, jag har plockat upp apparna och tips på verktyg i form av olika "pennor". Efter BETT2015 har jag provat olika tekniker att måla, rita, skulptera i iPad och jag har fastnat för några saker som jag återkommer till mer än till andra. En apparat, tre pennor och tre appar. Det är något med att rita och måla i iPad som slår an något hos mig.

Minibladet.se & ASL I klassrummet använder vi oss av minibladet.se i kombination med ASL. Minibladet blir ett redskap för att ge eleverna kunskap om nyhetsläsning, samarbete och skrivande. Jag väljer att använda minibladet.se eftersom det blir ett inkluderande arbetssätt. Elever med språksvårigheter, som inte knäckt läskoden eller har svenska som andraspråk kan delta. Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden.

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 2) Hur gör du för att vägleda och stödja eleverna in i olika skrivsituationer på ett bra sätt? Att skriva är svårt. Eleverna behöver få känna sig trygga med uppgiften när de skall försöka forma egna texter. Hur kan vi bygga upp förtrogenhet och säkerhet inför olika typer av skrivarbeten? Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete.

Related: