Tips för att komma igång med språkutvecklande undervisning och undervisning i lässtrategier. För er som är sugna på att komma igång och arbeta mer språkutvecklande, oavsett ämne, rekommenderar jag föreläsningen Språkutvecklande arbete av Hanna Stehagen. Jag har tidigare nämnt både hennes bok Språk i alla ämnen och hennes blogg Mitt språkutvecklande klassrum i mina inlägg, eftersom de har varit viktiga för mig. I den här föreläsningen inleder Hanna (de första åtta minuterna ungefär) med att argumentera för varför alla lärare bör ha ett språkutvecklande förhållningssätt. ”Skolans språk är ingens modersmål”. Detta är något jag som ämneslärare i svenska och psykologi försöker att ha i åtanke hela tiden. Ett annat tips är introduktionsfilmen Strategier för läsförståelse som Rolf Ekelund har tipsat om i Svensklärarföreningens grupp på facebook. Även om de exempel vi får se och höra i flera av sådana här filmer utgår ifrån grundskolan finner jag dem mycket användbara på gymnasienivå. Åsa Relaterat Det första inlägget! Hej! I "Presentation" I "Akademiskt skrivande"
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat
Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det. Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd. Vi lärde oss också om personbeskrivningar. Utvärdering
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder
Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.
Less is more… En skrivmall ska fungera som ett stöd och det är ju inte förbjudet om den samtidigt inspirerar lite. Den enklaste av alla skrivmallar jag använt mig av under de senaste fem åren är samtidigt den som har gett bäst resultat. För att ge eleverna underlag och inspiration tittar vi på avsnittet Förbjuden kärlek av Korrespondenterna. Det handlar om tre par som alla utsätts för omgivningens fördomar och förtryck på grund av hudfärg, sexuell läggning och religion. Här är ett av paren, Amy och Marvin: Att skriva en novell (den instruktion eleverna får) En novell är en kortare berättelse. Förbjuden kärlek (skrivstödet) Kort och koncist, men det funkar. Skrivmallar kan vara ett alldeles utomordentligt bra stöd för våra elever och om jag skulle välja mellan mer eller mindre stöd till eleverna så är svaret självklart mer mallar till folket! En del mallar består av instruktioner som blir alldeles för omfattande. … Less is more…
Jenny på Wendes: Läsning på padda, i faktabok och i serietidning Har du koll på att du via de allmänna inställningarna i din iPad kan få fram en helt okej talsyntes som läser upp den text du markerar? Och har du koll på att den också kan läsa upp texter på andra språk? Det enda du behöver göra är att aktivera den i inställningarna. Kolla de tre bilderna nedan så ser du hur du aktiverar den. Du ska alltså se till att "Läs upp markering" är grön. När du kommit så långt kan de sedan ställa in uppläsningshastighet så att den passar just dig. Denna talsyntes kan vara en hjälp när man undervisar i språk och eleverna behöver få höra hur olika ord uttalas. När jag nu ändå är inne på det här med text och läsning måste jag också nämna en av Natur och Kulturs Lärpocket nämligen Konsten att läsa faktatexter av Ingvar Lundberg. Lundsberg diskuterar hur man kan arbeta med faktatexter före, under och efter sin läsning och ger några konkreta tips. Vi lämnar faktatexter och går till en annan typ av text nämligen serien. Vad ska man då ha serien till?
Att bygga ett ordförråd Här är deras evidensbaserade förslag och grund till gemensamma mål och metoder: 1. Vad innebär det att kunna ett ord? Precis som jag beskrev i ett tidigare inlägg så kan man kunna ord olika “djupt”. 2. De ord som vi väljer att arbeta med måste såklart vara funktionella för eleven. 3. Evidensen för vad som hjälper bäst för elever med språkstörning är något begränsad men studier har visat att barn med språkstörning lär sig nya ord betydligt bättre när de får explicit undervisning och (elev-vänliga) definitioner, jämfört med om de bara har hört det nya ordet t.ex. i en berättelse de fått lyssna till. Gör detta: Diskutera ords betydelse och ge “elev-vänliga” definitioner (McKeown, 1993) - använd vardagsspråk och flera olika exempel på när och hur man använder ordet.Involvera eleverna aktivt i diskussionen och bygg en “djup” betydelse av ordet. Gör INTE detta: Ge orden utan kontext och/eller låt studenterna slå upp betydelsen i ordböcker. Klassrumsbaserat exempel Graves MF (2006). Steele, S.
om källkritik i skolan - Affischer Här är några affischer som kan passa för arbetsrum, klassrum, bibliotek och andra arbetsplatser. De är gjorda av Skolverket och andra aktörer.Ställ de kritiska frågorna Kolla källans lathund i källkritik på webben Finns även som folder Tänk efter före du delar Kolla källans lathund i källkritik i sociala medier Finns även som folder Var rädd om dig på nätet! Stegvis guide för elever. Tänk på vad du lägger ut på nätet! Första hjälpen för källkritik på internet. Källkritik för vuxna Affisch gjord av Åsa Kronkvist. Källkritik - en introduktion En affisch som cirkulerade för några år sedan.