Dystopier vittnar om bokens sprängkraft Du läser nu en av de fria artiklar du har kvar denna månad Prova SvD digital helt gratis i 2 månader Beställ på SvD.se/gratis2 Litteraturens omstörtande potential framträder sällan med sådan tydlighet som i den dystopiska romantraditionen. När litteraturen i dag diskuteras tycks striden först och främst stå mellan dem som tillskriver den stora värden, nu hotade av snabba medieteknologiska förändringar, och dem som finner både värdena och hotet betydligt överdrivna. En föga uppmärksammad diskussion som pekar ut litteraturens stora värde lika tydligt som dess farlighet förs i den dystopiska romantraditionen. Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” (1932) utvecklar Zamjatins tanke om litteraturens betydelse som påverkningsmedel. George Orwells ”1984” har fått större genomslag än någon annan totalitär dystopi. Ingen av de klassiska dystopierna behandlar litteraturens betydelse och framtid så ingående som Ray Bradburys ”Fahrenheit 451” (1953), där man inte nöjer sig med att omarbeta litteraturen.
Allt vi säger är sant: 6. Dystopier I sjätte avsnittet pratar vi om dystopier, och har läst "En sekund i taget" av Sofia Nordin. Och så träffar vi 16-åriga Isabella Lindström, och får lära oss nya ord som "ship" och "OTP", och grotta ner oss lite i en annan favoritdystopi - Hungerspelen, av Suzanne Collins. Lyssna direkt här, genom att trycka play: Eller hämta mp3-filen här. I avsnittet nämns följande boktitlar: En sekund i taget, Sofia Nordin, Rabén & Sjögren. 1984, George Orwell, Bokförlaget Atlantis Processen, Frans Kafka, bla Bonnier pocket. Kallocain, Karin Boye, bla Bonnier pocket. Vägen, Cormac McCarthy, Albert Bonniers förlag Hungerspelen, Suzanne Collins, Bonnier Carlsen. Gone (serie), av Michael Grant, B Wahlströms Delirium, Lauren Oliver, Bonnier Carlsen Den gröna cirkeln, Stefan Casta, Opal Ful (Uglies-serien), Scott Westerfeld, Bonnier Carlsen.
Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. Lyckliga öars idealstater förekommer ymnigt i världslitteraturen, som Platons Atlantis (i ”Timaios” och ”Kritias”, 300-talet f Kr), Tomasso Campanellas ”Solstaten” (1620) och Francis Bacons ”Det nya Atlantis” (1627). Upplevelserna resulterade mer än ett decennium senare i dystopin ”Kallocain”.
Lyssnarnas sommarvärd tar avstamp i zombieapokalypsen - Kultur & Nöje Artikelbilder Herman Geijer, sommarpratare i SR. Hur skulle Sverige klara en zombieattack? Direkt till evenemangstipsen Hur skulle Sverige klara en zombieattack? Apokalypsintresset väcktes av en skräckfilm för tio år sedan, och i sommar ger han överlevnadstips som sommarvärd i Sveriges Radio. -Jag kommer att prata om att zombien speglar vår tid, men också att vårt samhälle är bräckligare än på många hundra år, säger Herman Geijer som nyligen skrivit överlevnadshandboken Zombieöverlevnad - Din guide till apokalypsen. Han har röstats fram som Lyssnarnas sommarvärd i Sveriges Radio, där han kommer att ge handfasta tips på hur vi hanterar en framtida kollaps av det moderna samhället. "Morgondagen mörk" -Det kan vara lättare att ta till sig att morgondagen kanske är mörkare än man tror om man gör det via det fiktiva scenario som zombieapokalypsen ändå är, säger han. Det var för tio år sedan intresset för överlevnadsstrategier väcktes. Startade överlevnadskurs -Bättre än många andra länder.
Jan Gradvall: Ingenting skrämmer mig lika mycket på djupet som "Vägen" | Toppnyheter En vanlig missuppfattning är att man blir lyckligare av psykoanalys. Att konfrontera sig själv - flera dagar i veckan, under många år - är tvärtom bland det mest smärtsamma och utmattande man kan göra. Vad som för mig varit livsavgörande med psykoanalys är att jag nu vet varför jag mår dåligt. När jag tänker på det grå tänker jag alltid på inledningen till Cormac McCarthys "Vägen", en roman jag återkom märkligt ofta till i analys. Cormac McCarthy tecknar en framtid där dagarna beskrivs som ständigt gråare än allt som föregått dem. Ingenting skrämmer mig lika mycket på djupet som "Vägen". Apokalypsen har blivit ett så vanligt tema i populärkulturen att man nästan känner sig bekväm med den. Men det finns ingenting mysigt eller bekvämt över "Vägen". Ingenting blomstrar länge. När civilisationen utplånades upphörde även alla lagar och moral. Förälderns enda prioritet är att skydda sitt barn. "Vägen" gavs ut 2006 och belönades året efter med Pulitzerpriset. Föräldern.
Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. Om läsundervisning på gymnasiet och om att introducera en roman | Strategier ... Ett av mina mål för 2015 är att fortsätta verka för god läskompetens hos eleverna, samt synliggöra olika sätt att arbeta med aktiv läsundervisning. Eftersom läskompetens inte är en färdighet som man blir “klar” med vid en viss ålder eller en viss nivå, kan jag som lärare på gymnasiet inte luta mig tillbaka och tänka att eleverna är klara med detta när de kommer från grundskolan, utan jag bör försöka fortsätta med ett systematiskt arbete för att utveckla läsningen så att eleverna är mogna för universitet och yrkesliv när de tar studenten. Här i bloggen skriver jag en del om hur jag arbetar med läsning av faktatext och akademisk text, men i detta inlägg tänkte jag berätta om hur jag tänker kring läsundervisning i skönlitteratur, samt delge hur jag introducerade romanen Kallocain i min ekonomitrea i början av den här terminen. Aktiviteter före läsningen – att få eleverna nyfikna och skapa förförståelse Klassen delades in i par och jag kastade dem rakt in i följande diskussionsövning: Åsa
Tankar om framtiden - dystopier förr, nu och i framtiden How to write a bestselling dystopian thriller Dystopian Literature by Arik Durfee on Prezi Dystopin är här Din kontinent har svämmats över. Din folkgrupp har rensats ut. Den totalitära regimen kan höra dina tankar. Är de läskiga, dystopiska romanernas popularitet tecken på en jagad generation tonåringar som plågas av ångest inför att bli vuxna? – Jag tror man kan se det som en metafor för ungas oro inför framtiden, säger Henny Holmqvist, utgivningschef på B Wahlström. Relativt sett har Sverige än så länge förskonats från de värsta konsekvenserna av det senaste decenniets finanskriser, ökade terrorism och många miljökatastrofer. – Tonårslivet har förändrats radikalt. Så när kommer den första svenska dystopiromanen för unga vuxna? – Än så länge har vi inte sett några riktigt framgångsrika svenska exempel. Under 2012 kommer i stället flera av de mest framgångsrika anglosaxiska dystopititlarna ut i svensk översättning, däribland Lauren Olivers Delirium, Ally Condies Matchad och Smitta, fjärde delen i Michael Grants Gone-serie. Trenden är egentligen inte ny.
Överlevnadsguide till en dystopisk dödslek Dödligare än ”Harry Potter” och blodigare än ”Twilight”. Jennifer Lawrence är hjältinna i filmatiseringen av bästsäljaren ”Hungerspelen”. Den utspelar sig i ett postapokalyptiskt USA där ungdomar tvingas att slåss för livet i en dokusåpa. Filmfredag guidar. Huvudstaden, den fin de siècle-dekadenta The Capitol står i centrum för hela berättelsen om ”Hungerspelen”. Unga vuxna är målgruppen för Suzanne Collins globala bästsäljare, som samtidigt skildrar unga som tvingas bli vuxna alldeles för fort. Naturkatastrofer och krig sägs vara orsaken till böckernas/filmens dystopiska värld: ”Det här är ingen sagobok, det här är krig. Grekisk mytologi har varit en inspirationskälla till idéarbetet bakom historien: ”Den är väldigt mycket baserad på myten om Theseus och Minotauren, som jag läste när jag var åtta år gammal”, säger Collins som är ett stort fan av grekisk och romersk mytologi. Panem är en superdystopisk version av dagens Nordamerika. Live-tv till döds.