background preloader

Läsförståelsestrategier

Läsförståelsestrategier
Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions

https://miasklassrum.wordpress.com/lasforstaelsestrategier/

Related:  EnglishSvenska

NIVÅANPASSAT PÅ ENGELSKA – Patricia Diaz Här tänkte jag försöka samla specifika digitala resurser som kan användas i engelskundervisningen i de grupper där man har lite extra behov av att förse eleverna med mer individanpassade övningar på olika nivåer. Den här sidan är alltså ett komplement till den ”stora” länksamlingen för engelska som du hittar i menyraden under ”Länksamlingar” högst upp på den här sidan. Där hittar du också en länksamling över digitala verktyg. Gissar att det är verkligheten för många och att många av er har massor av bra tips att dela med er av.

Dags att fira in årets nyord! annonsblockerare program som förhindrar att annonser visas på internetsidor [2000] ¶ Allt mer utrymme på Facebook tycks upptas av annonser och det är därför som många använder annonsblockerare för att hålla reklamen stången. Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här.

Britt Johansson – genrepedagogik del 1 Första delen av Britt Johanssons föreläsning om genrepedagogik. Föreläsningen handlar om hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Britt Johansson utgår från cykeln för undervisning och lärande, det som brukar kallas cirkelmodellen. En pedagogisk utmaning Just nu står jag inför den pedagogiska utmaningen att undervisa nyanlända som kan ytterst lite både svenska och engelska i samma grupp som elever som har E i engelska. Det har säkert varit vardag för många av er under en längre tid, men för mig är det en helt ny undervisningssituation. Jag har varit van vid att vi har olika grupper för de som kan väldigt lite engelska, med väldigt lite menar jag de som inte ens kan säga vad de heter och var de bor. Just nu går huvudet på högvarv för att tänka ut hur jag bäst ska organisera undervisningen så att det ska fungera. Jag är trött och stressad över situationen.

Grundkurs i norska för ”Skam”-älskare Förkortning för ”nå koser vi oss”, alltså ”nu myser vi” eller ”nu unnar vi oss”. Används ofta ironiskt eller skämtsamt. ”Drittsekk” Förolämpning, som bäst kan översättas med svenskans ”idiot” eller ”skithög”. ”Kødde” Texttyper Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Flippad undervisning Flippat klassrum. Vad i hela friden är det för något? Den tydligaste förklaringen för det oinvigde tycker jag att Karin Brånebäck har gjort med sin ”gula bild”. I korthet går det ut på att eleven ska vara förberedd i ”huvudet” så att eleven kan börja arbeta direkt när lektionen startar. Den tid som du använder till att ha genomgångar kan nu läggas på att vara hos de elever som behöver dig mest.

Zaption - så funkar det! Genom att arbeta med tex Kahoot eller i detta fall Zaption.com kan du på ett enkelt sätt få en tydlig bild av vad dina elever har lärt sig och vad du behöver rikta in din undervisning på. Idag blir inlägget inte i textform. Titta på filmen så får du allt du behöver veta om hur Zaption fungerar och framförallt hur du kan använda det i undervisningen. Om du föredrar att läsa om hur du gör har Sarah Jingfors skrivit ett tydligt inlägg: Frökenjingfors.wordpress.com . Mitt exempel nedan utgår från tyskan men naturligtvis fungerar det oavsett ämne eller årskurs.

Related: