background preloader

Läsförståelsestrategier

Läsförståelsestrategier
Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions

https://miasklassrum.wordpress.com/lasforstaelsestrategier/

Related:  EnglishSvenska

NIVÅANPASSAT PÅ ENGELSKA – Patricia Diaz Här tänkte jag försöka samla specifika digitala resurser som kan användas i engelskundervisningen i de grupper där man har lite extra behov av att förse eleverna med mer individanpassade övningar på olika nivåer. Den här sidan är alltså ett komplement till den ”stora” länksamlingen för engelska som du hittar i menyraden under ”Länksamlingar” högst upp på den här sidan. Där hittar du också en länksamling över digitala verktyg. Gissar att det är verkligheten för många och att många av er har massor av bra tips att dela med er av.

Dags att fira in årets nyord! annonsblockerare program som förhindrar att annonser visas på internetsidor [2000] ¶ Allt mer utrymme på Facebook tycks upptas av annonser och det är därför som många använder annonsblockerare för att hålla reklamen stången. En pedagogisk utmaning Just nu står jag inför den pedagogiska utmaningen att undervisa nyanlända som kan ytterst lite både svenska och engelska i samma grupp som elever som har E i engelska. Det har säkert varit vardag för många av er under en längre tid, men för mig är det en helt ny undervisningssituation. Jag har varit van vid att vi har olika grupper för de som kan väldigt lite engelska, med väldigt lite menar jag de som inte ens kan säga vad de heter och var de bor. Just nu går huvudet på högvarv för att tänka ut hur jag bäst ska organisera undervisningen så att det ska fungera. Jag är trött och stressad över situationen.

Grundkurs i norska för ”Skam”-älskare Förkortning för ”nå koser vi oss”, alltså ”nu myser vi” eller ”nu unnar vi oss”. Används ofta ironiskt eller skämtsamt. ”Drittsekk” Förolämpning, som bäst kan översättas med svenskans ”idiot” eller ”skithög”. ”Kødde” Zaption - så funkar det! Genom att arbeta med tex Kahoot eller i detta fall Zaption.com kan du på ett enkelt sätt få en tydlig bild av vad dina elever har lärt sig och vad du behöver rikta in din undervisning på. Idag blir inlägget inte i textform. Titta på filmen så får du allt du behöver veta om hur Zaption fungerar och framförallt hur du kan använda det i undervisningen. Om du föredrar att läsa om hur du gör har Sarah Jingfors skrivit ett tydligt inlägg: Frökenjingfors.wordpress.com . Mitt exempel nedan utgår från tyskan men naturligtvis fungerar det oavsett ämne eller årskurs.

Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Att se avsnitten med norsk text bidrar stark till en ökad förståelse av norskan. Här nedan hittar du fyra olika övningar som passar för att introducera nordiska språk och att träna norska med utgångspunkt i några avsnitt av serien.

Flippad undervisning Flippat klassrum. Vad i hela friden är det för något? Den tydligaste förklaringen för det oinvigde tycker jag att Karin Brånebäck har gjort med sin ”gula bild”. I korthet går det ut på att eleven ska vara förberedd i ”huvudet” så att eleven kan börja arbeta direkt när lektionen startar. Den tid som du använder till att ha genomgångar kan nu läggas på att vara hos de elever som behöver dig mest. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg.

Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar.

Related: