BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Genrepedagogik och kamratbedömning /Robert Walldén
Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Åsa
Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. De som lätt når målen får kanske extrauppgifter, får genomföra uppgifterna med mer utmanande frågeställningar eller får arbeta med komplexare underlag, men alltför ofta är det just anpassningar som görs utifrån normen, det vill säga den planering som gäller för mittgruppen. Att diskutera
Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Sitting drama-dags Åsa
20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning 20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning Recently we took at look at the phases of inquiry-based learning through a framework, and even apps that were conducive to inquiry-based learning on the iPad. During our research for the phases framework, we stumbled across the following breakdown of the inquiry process for learning on 21stcenturyhsie.weebly.com (who offer the references that appear below the graphic). Most helpfully, it offers 20 questions that can guide student research at any stage, including: What do I want to know about this topic? How do I know I know it? These stages have some overlap with self-directed learning. References Cross, M. (1996). Kuhlthau, C., Maniotes, L., & Caspari, A. (2007).
En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Nilsson ägnar sig främst åt modernare arbetarlitteratur och visar bland annat hur dess utveckling alltid har varit nära knuten till svängningar i både det politiska och kulturella klimatet, vilka påverkat sättet på vilket man skriver om klass.
A Teacher's Guide to Differentiating Instruction Introduction Does effectively teaching 30 students in one classroom require teachers to develop 30 lessons, one tailor-made for each student? Or should teachers “aim for the middle” and hope to reach most students in a given lesson? The answer is not simple. While most would agree it is impractical to try to individualize every lesson for every child, research has shown that teaching to the middle is ineffective. What is Differentiation? Simply stated, differentiation is modified instruction that helps students with diverse academic needs and learning styles master the same challenging academic content. How to Start Four planning steps set the stage for effective differentiated instruction. Vary Materials Author Joyce Van Tassel-Baska (2003) suggests that the selection of materials for use in the classroom is a crucial next step to effective differentiated instruction. Nonfiction and fiction, written at a variety of reading levels. Vary Process Vary Assessment Conclusion References Good, M.
främlingen svenska 2 och 3 Curriculum differentiation - Schools Plus - The Department of Education Ideas on adjusting the curriculum to meet the needs of all students Schools Plus would like to acknowledge that the information listed below is a body of knowledge that has been collected from a variety of sources - teachers, workshops, classrooms and schools. Set achievable tasks providing regular feedback throughout the activity Teach the student to organize themselves by listing tasks to be done and when they are due. A visual system for younger students, a diary for older students. Sequence activities Have the student’s full attention before giving instructions Instructions, routines and rules should be kept short, concise, clear and positive.
Att läsa Albert Camus Främlingen - OBS Den fransk-algeriske författaren och dramatikern Albert Camus föddes och växte upp i Alger och dog i en bilolycka 1960 blott 46 år gammal. Ändå hann han bli en av de mest inflytelserika intellektuella i sin tid, i paritet med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir och fick Nobelpriset 1957. Men till skillnad från Sartre och de Beauvoir kom Camus från en enkel arbetarklassmiljö i det som kallades ”L´Algérie française” alltså ”franska Algeriet” som inte var en koloni utan en del av Frankrike. ”Främlingen” som kom 1942 är Albert Camus mest berömda roman, med en given klassikerstatus och läses ständigt av nya generationer, just nu spelas den dessutom på Stockholms stadsteater. Maria Edström har, med hjälp av Ingmar Simonssons biografi ”Fransk-algeriern Albert Camus” och idé-historikern Michael Azars ”Frihet, jämlikhet, brodermord”, läst om Camus roman och inleder sin essä bokens berömda första meningar. Mamma dog i dag.
The How To's of Planning Lessons Differentiated by Learning Profile Figure 10.1. Focus on Learning Profile Learning-Style Preferences Learning style refers to environmental or personal factors. Intelligence Preferences Intelligence preference refers to the sorts of brain-based predispositions we all have for learning. Culture-Influenced Preferences Culture affects how we learn, as well. The goal of the teacher is, therefore, not to suggest that individuals from a particular culture ought to learn in a particular way, but rather to come to understand the great range of learning preferences that will exist in any group of people and to create a classroom flexible enough to invite individuals to work in ways they find most productive. Gender-Based Preferences Gender also influences how we learn. Combined Preferences Combinations of culture and gender will create unique constellations of learning preferences in individuals. Some Guidelines for Learning-Profile Differentiation Remember that some, but not all, of your students share your learning preferences. Ms.