BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Genrepedagogik och kamratbedömning /Robert Walldén
Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Åsa
Reading Guide: Novels About World War One We will never fully understand life in the trenches. We'll never know the smell of the mustard gas, or the sounds of the shells whistling through the air, or the feeling of the heat from the gun barrels. But the talented writers who served in World War I—Ernest Hemingway, Siegfried Sassoon, Robert Graves—permanently altered the literary landscape of the battlefield. A hundred years later, their works are still celebrated for the clarity they bring to the Great War—and to the human condition. Really, you could read any Pat Barker novel (Life Class, Toby's Room, Another World) for a moving evocation of the travails of the men and women coming of age during the Great War. Any list of war novels would be incomplete without this classic. Though not as masterful as some of her other works, West's story of a shell-shocked Army Captain's return to England after serving in the French trenches prefigured much of the psychoanalytical writing of the 1920s.
Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. När vi läser hela romaner brukar eleverna få två att välja mellan, då jag ser fördelar med att de är många som läser samma roman samtidigt. Detta schema finns i våra gemensamma lektionsanteckningar, som är ett långt och levande dokument i google drive, som eleverna har tillgång till och som jag samlar allt vi gör på lektionstid (uppgifter, skärmdumpar från anteckningar på tavlan, länkar…). På varje lektion blir det någon form av (språklig, innehållsmässig, berättarteknisk, reflekterande…) uppföljning på det som vi har läst hittills. Steg 1. Steg 2. Steg 3.
Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. De som lätt når målen får kanske extrauppgifter, får genomföra uppgifterna med mer utmanande frågeställningar eller får arbeta med komplexare underlag, men alltför ofta är det just anpassningar som görs utifrån normen, det vill säga den planering som gäller för mittgruppen. Att diskutera
Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Sitting drama-dags Åsa
100 antirasistiska boktips Litteraturen är full av böcker som handlar om tolerans och medmänsklighet. Här kommer vår lista, sammanställd den 15 september 2014 (uppdaterad 30 september). Vi hoppas att fler läser dessa böcker under decennier framöver. Sprid gärna till dina vänner. Listan är antirasistisk och antihomofob. UPPDATERAD: 30 september 2014 med fem nya titlar och 27 februari 2015 med två nya titlar- Anne Frank hörde en dag ett radioupprop från den holländska utbildningsministern: Alla invånare uppmanades att föra dagbok och skriva om sina liv i det tyskockuperade Holland. Amir är en rikemansson som växer upp i 70-talets Afghanistan. Katitzi bor på ett barnhem när hennes pappa kommer för att hämta hem henne. När döden berättar en historia, måste du lyssna Tyskland 1939. Den tolvåriga flickan Stephanie skickas av sina föräldrar undan judeförföljerserna och kommer på ett skakande tång till Göteborg tillsammans med sin lillasyster Nelli. Ett möte mellan två kvinnor som historien varit hårdhänt mot. Eva F.
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11? Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Ledin, Per.
20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning 20 Questions To Guide Inquiry-Based Learning Recently we took at look at the phases of inquiry-based learning through a framework, and even apps that were conducive to inquiry-based learning on the iPad. During our research for the phases framework, we stumbled across the following breakdown of the inquiry process for learning on 21stcenturyhsie.weebly.com (who offer the references that appear below the graphic). Most helpfully, it offers 20 questions that can guide student research at any stage, including: What do I want to know about this topic? How do I know I know it? These stages have some overlap with self-directed learning. References Cross, M. (1996). Kuhlthau, C., Maniotes, L., & Caspari, A. (2007).
En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Nilsson ägnar sig främst åt modernare arbetarlitteratur och visar bland annat hur dess utveckling alltid har varit nära knuten till svängningar i både det politiska och kulturella klimatet, vilka påverkat sättet på vilket man skriver om klass.
3 artiklar, 3 inlägg om högläsning Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Är du lärare och söker inspiration kring läsning och undervisning i lässtrategier så föreslår jag att du läser något av Barbro Westlund, Monica Reichenberg eller Adian Chambers. Ja, det finns många skäl för högläsning.