background preloader

Vanliga missuppfattningar vid bedömning

Vanliga missuppfattningar vid bedömning
Related:  BFL Bedömning för lärandeSkola

Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2. Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Att tänka på vid bedömning - en föreläsning med Gudrun Erickson Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning Forskning för klassrummet Skolvärlden

Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. När nu myndigheter som Skolinspektionen, i sitt bedömningsunderlag (s. 2) då de kartlägger undervisningen vid inspektioner, använder parametern lärstilar som något läraren ska anpassa undervisningen till funderar jag givetvis om detta på senare tid fått stöd i någon forskning som är accepterad? Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Ytterligare läsning om lärstilar:

edutopia I thought I could read my students' body language. I was wrong. As an experiment, I used Socrative when I taught binary numbers. What I learned forever changed my views on being a better teacher. Why Formative Assessment Makes Better Teachers Formative assessment is done as students are learning. Here's what happened in my classroom. "We've got this, it's easy," they said. I looked at the other students and asked, "Do you have this?" They nodded their heads furiously up and down in a "yes." My teacher instincts said that everyone knew it, but I decided to experiment. I was floored. I taught for another few minutes and gave them another problem. But the end result was not what you think. I am sold. Good teachers in every subject will adjust their teaching based upon what students know at each point. Formative Assessment Toolkit Learn the strengths and weaknesses of each tool. 1. Socrative can be used for quick quizzes and also on the fly, as I've already shared. 2. 3. 4. 5.

Why App Smash? Inspired by the last #1to1iPadChat , I thought it was time to post on the world craze that is App Smashing. The term App Smash was coined by the great Greg Kulowiec (@gregkulowiec) from EdTech Teacher fame. It is a hot topic in EdTech and obviously has its own Hashtag – #AppSmash. What is an App Smash? Content created in one app transferred to and enhanced by a second app and sometimes third. Preferably the final product is then published to the web – remember, digital presence is the new résumé (CV). Reasons to App Smash: It demands creative thinkingIt demands more from the technology (value for money)It turns the issue of not having a ‘wonder app’ into a positiveIt removes any restrictions to take a topic as far as it can be taken.It often results in more engaging learning productsIt’s a fun challenge for ‘digital natives’ Key rules for successful App Smashing: Key Apps when App Smashing: Examples I’ve used: Watch me here chatting about App Smashing Final thought Other links: Like this: Related

”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” Som lärarutbildare på Mälardalens högskola har Magdalena Rangne undervisat om betygsättning och bedömning. – Genom mina studenter får jag slumpvisa inblickar i hur betygsättningen fungerar – och inte fungerar - ute i verkligheten. Studenterna berättar om erfarenheter från sin verksamhetsförlaga utbildning och flera har själva arbetat som obehöriga lärare tidigare. Det jag hör gör mig lite bekymrad. Den tidigare betygsmodellen var en kompensationsmodell, där svagare områden till viss del kunde kompenseras av starka. För att få A i betyg ska man, vid kursens slut, ha uppnått A i alla delar av kunskapskraven. – Men det jag möter är att lärare bedömer och bockar av, precis allt eleven gör. Magdalena Rangne gissar att det handlar om att man blandar ihop kunskapskrav och innehåll/moment. – Läraren behöver inte vara rättvis vad gäller kursinnehåll. En konsekvens blir att det inte ges möjlighet till övning eller experimenterande. Hur kommer det sig att det finns missförstånd om detta?

App Smashing: Combining Apps for Innovative Student Projects At this month's CUE conference in Palm Springs, California, a lot of people were geeking out about "app smashing": the process of using -- or "smashing" -- different apps together to complete tasks and create rich student projects. In the session "App Smashing: Using Several Different Apps to Do Richer Student Projects," Jon Corippo introduced the concept to an eager audience of educators. (You can see his slides here). Corippo, Director of Curriculum and Instruction at Mariposa County Office of Education, attributes the concept to Greg Kulowiec. App smashing involves these steps: Create content with one app. Corippo notes that app smashing can help maximize the potential of digital tools by combining their features and functions. Google Docs: Use their book review to script a storyboard. For example, Donna Young's fifth graders did an app smash as a way to analyze characters in a book they read. To learn more about app smashing, watch Greg Kulowiec’s video, "What is App Smashing?"

Ordlistor för grundskolan 35 000 lärare, eller 40 procent av hela grundskolans lärarkår i Sverige, har redan ett eget exemplar av "Ordlistan – ett grundpaket för lärarnas professionella språk", anpassad för Lgr 11. Fraserna i ordlistorna är formulerade så att de stöder ett formativt förhållningssätt och ökar likvärdigheten i de bedömningar som ges till elever och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen. Statistik har visat att lärare som använder Ordlistan frekvent ger bättre stöd till eleverna genom riktigt formativa omdömen. » Nu kan du också beställa en skollicens av Ordlistor som en digital pdf för endast 495 kr för samtliga lärare på en skola.Klicka här för att beställa Ordlistor som en digital pdf » an » Ordlistan gör att fokus flyttas från att beskriva personliga egenskaper till att istället bedöma det som ska bedömas i varje ämne enligt lärarnas uppdrag. Skalfraser för att beskriva vad eleven kan, till exempel: ”Du har god....” Det finns också en bilaga till Ordlistan för grundskolan.

Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

Framsida | Bedömning för lärande Hjärngym Kattegattgymnasiet | Hjältebolaget Hjärngymmet ska fungera som en arena, en plattform där neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Vi vill använda forskares resultat om hjärnans förmågor och utvecklingsmöjligheter och omsätta detta till praktisk pedagogik. Detta tror vi kommer att ge positiva konsekvenser för den pedagogiska verksamheten och skapa inspiration till framtidens skola. FÖR ELEVERNA på Kattegattsgymnasiet kommer Hjärngymmet att användas för att öka deras kunskaper om hjärnan samt att skapa en förståelse för att hjärnan är ett fantastiskt verktyg som är formbart och utvecklingsbenäget genom hela livet! För pedagogen innebär Hjärngymmet nya möjligheter till lärandesituationer med en vetenskaplig grund och en verkstad för kreativ pedagogik. MED HJÄLP AV EU-MEDEL från SMILE-projektet, får vi möjlighet att utforma Hjärngymmet tillsammans med stöd av forskare och andra experter.

Two stars and a bloody wish! A heap of epithets is poor praise: the praise lies in the facts, and in the way of telling them.Jean de La Bruyère We are held hostage by our superstitious belief in the mystical power of marking to cure all educational ills. It won’t. A teacher inscribing marks in students’ exercise books is every bit as mundane as it sounds; in my 15 years in the classroom it rarely resulted in much. But that’s not really why we mark. Recently I’ve been working with a school to help them rethink their marking policy. Here’s an example from an obviously hard working and committed teacher: Take a look at the stars: “Excellent effort to copy descriptions” and “Correctly identified”. The Action, though, seems useful: “Why are these symbols important?” The same problems are in evidence with other marking policies which expect teachers to respond to students’ work with a set formula. Again, what went well is clear for all to see. Sadly, the point is that most marking is for the purpose of accountability.

Sustainability: the card game At TED2013, Leyla Acaroglu pondered the question: Paper or plastic? Below, play her sustainability card game. Photo: James Duncan Davidson Leyla Acaroglu aims to make people think about how the choices they make on a daily basis affect the environment. Leyla Acaroglu: Paper beats plastic? This week, Eco Innovators held an “E-Waste Autopsy” at the National Gallery of Victoria in Australia, where passerbys dissected keyboards and computer mice to see what’s inside and think about how the parts could be better designed for recycling. Want to play? Challenge 1: How can you encourage cell phone users to keep their phones for longer than the usual 15 months before getting a new one? Challenge 2: What kind of design tweaks could give our laptops a longer lifespan? Challenge 3: Is there a tea kettle tweak that will lead users to only boil the amount of water that they need? Challenge 4: Could the design of a refrigerator influence users to throw out less food?

Ny trend skapar rättvisare klassrum Läraren ställer en fråga till klassen, och sedan får någon av de ivriga eleverna som räcker upp handen svara. Eller kanske skriks svaret ut innan läraren gett ordet till någon? Det är en scen som de flesta känner igen från sin barndoms klassrum. Men kanske är det snart slut på handuppräckning i klassrummen - en ny trend där läraren istället slumpar fram vem som ska få svara håller på att bli riktigt stor ute på skolorna. På Ängsnässkolan i Huddinge utanför Stockholm används namnpinnarna flitigt. – Jag tycker att det är mest bra, för om man räcker upp handen är det inte lika många som får svara, nu kan det bli vem som helst, säger Elmer Book, elev i klass 5B. Större delaktighet Anledningen att namnpinnarna skapades är just att alla elever i klassen skulle bli mer delaktiga i lektionen, precis som Elmer konstaterar. – När man inte lyssnar på lektionen så kan man ändå få frågan, så nu lär man sig att man ska hänga med, säger Zeline Bengtsson, elev i klass 5B. Tid att upprätta strategier

Related: