background preloader

No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT

No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT
Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Eftersom jag (och forskningen!) Nedan följer exempel på digitala verktyg som du kan använda dig av för No-hands-up, Exit-Tickets och Flygande bedömning. 1. 2. 3. Mer inspiration och information! Jag har tidigare skrivit ett inlägg om ”de fem principerna” i BFL – Bedömning För Lärande (Formativ bedömning) med stöd av IKT . Här får du tips på sidor med inspiration och information om det formativa arbetssättet: Padlet – Ett favoritverktyg – Patricia Diaz (här hittar du massvis av inspiration!) Tips på praktiska metoder för att synliggöra lärandet – Camilla Lindskoug En mycket bra miniföreläsning där Helena Wallberg ger sitt specialpedagogiska perspektiv på formativ bedömning: Related:  sarakroon

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Think, Pair, Share What is Think, Pair, Share? Think-Pair-Share is a strategy designed to provide students with "food for thought" on a given topics enabling them to formulate individual ideas and share these ideas with another student. It is a learning strategy developed by Lyman and associates to encourage student classroom participation. Rather than using a basic recitation method in which a teacher poses a question and one student offers a response, Think-Pair-Share encourages a high degree of pupil response and can help keep students on task. What is its purpose? Providing "think time" increases quality of student responses. How can I do it? With students seated in teams of 4, have them number them from 1 to 4. Teachers may also ask students to write or diagram their responses while doing the Think-Pair-Share activity. Uses for think, pair, share Hints and Management Ideas Assign Partners - Be sure to assign discussion partners rather than just saying "Turn to a partner and talk it over."

Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.

Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev | Pedagog Skåne Nord... Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. För att respons ska fungera formativt behöver den svara på tre frågor: Vart är jag på väg? Den formativa responsen ger alltså eleven information om dess prestationer. Faktorer som identifierats som viktiga vid effektiv respons är nivå eller riktning, timing och form. Responsens riktning Respons kan ges på olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Respons på uppgiftsnivå Respons på uppgiftsnivå handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Vägledande frågor vid utformningen av respons på uppgiftsnivå: Vad är det som är rätt och/eller fel? Respons på processnivå Vägledande frågor vid utformningen av respons på processnivå:

Nyckelstrategier Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever. Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Enheternas val är sorterade efter strategi och efter enhet 1) tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Skolverket: Vad ska eleverna lära sig? 2) skapa aktiviteter som synliggör lärandet Att möjliggöra effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar synliga tecken på elevernas lärande. Skolverket: Vad kan de redan? Skolverket: Hur ska eleven göra för att komma vidare?

Bfl ”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.

Pedagogisk utveckling - Start Välkommen Varsågod och ta ett steg mot pedagogisk utveckling. Antagligen är du och din skola intresserad av att jobba mer med formativ bedömning och samtidigt utveckla ert kollegiala lärande. Personen bakom Kunskapsbasen och denna sida är legitimerad och behörig lärare i teknik och matematik på en gymnasieskola i Uppsala samt utnämnd förstelärare inom formativ bedömning och kollegialt lärande. Formativt arbetssätt Bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande med syftet att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Bedömning för lärande bygger på en grundläggande idé: att tecken på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Det finns ett starkt samband mellan elevers prestationer och deras lärares förmåga att utveckla och tillämpa klassrumsbedömning av hög kvalitet. Formativ bedömning Summativ bedömning Kollegialt lärande Forskningsbakgrund och litteratur Hattie, J. (2012). Erkännande

Two stars and one wish Läxor Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? Vad tycker föräldrarna? Vad tycker jag?

Related: