background preloader

Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j...

Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j...
Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Som jag har twittrat om lite gjorde vi i samband med debattartikelarbetet en hel del övningar kring Martin Ahlstedts och Ann-Christine Normans text ”Stärk svenskans och litteraturens roll på yrkesprogrammen!” Framför er har ni delar av meningar! Åsa Related:  SkrivaLitteraturundervisningSkrivundervisning

Berättar-10:an Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Ett boklöv rullar ut ur sitt skal.Snabbt och lätt.Ett riktigt löv - ett riktigt träd, redan från början. En riktig berättelse - redan från början Svara på 10 frågor och strax finns berättelsen där.Den duger precis som den är,hel och vacker i sin form, just så som det nyutslagna trädet. Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Berättar-10:an Berättar-10:an är ett fristående kopieringsunderlag till skrivhandledningen Pennvässaren. © Veronica Grönte och Argument Förlag 2002 & 2005 • Berättar-10:an hjälper dig att skriva en dramatisk berättelse utan ansträngning.• Berättar-10:an låter dig förstå att en berättelse kan vara intressant trots att den är kort.• Berättar-10:an gör det enkelt att gestalta karaktär och miljö.• Berättar-10:an fungerar som inspiration när idéerna tryter. Undertext - att läsa mellan raderna 4. Berättelse skapad i Berättar-10:an Början

Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Efter detta delade jag in klassen i grupper med sex personer i varje. Eleverna fick fundera och anteckna tillsammans. Efter detta förarbete berättade jag om att vi ska göra ”sitting drama” och vad det innebär. På återseende!

Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring De formuleringar som belyser A-kravet om "relevanta slutsatser om språklig förändring" är markerade med fetstil. När jag var liten åt jag frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. Varför måltiderna hette som de gjorde funderade jag överhuvudtaget inte på. Inte heller sysselsatte jag mig med tankar på om man sade likadant på andra ställen eller om det hade förändrats över tid. Det gör inte barn. När jag blev äldre och lärde mig fler språk uppstod små insikter: frukost är tyska, lunchen har vi fått via engelskan och middag betyder mitt på dagen, fast stopp ett tag: mitt på dagen äter vi ju inte middag. Nästa milstolpe i kunskapsresa på detta område inföll när jag flyttade till Småland och bildade familj. När jag tio år senare skulle hålla ett föredrag i mina svenskstudier vid högskolan, valde jag att fördjupa mig i måltidernas namn. I Språktidningen (nr 2/2012) skriver Catharina Grünbaum i sin artikel Middagen har följt med måltiden:

Skriva essä | Läxhjälp.nu En essä är en text där du diskuterar ett eget ämne ganska fritt. Essän går att jämföra med en debattartikel eftersom du ska föra ett resonemang och komma med egna åsikter. Skillnaden är att du inte måste komma fram till ett entydigt svar. Din essä ska stå på två ben; det ena är fakta och det andra personliga tankar, eller resonemang. Förberedelse Exempel på förberedelseskiss:Ämne: MänniskomötenKällor: SvD, 2009Stödord:RädslaFörståelseFrågeställning:”Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor?” Inspiration Leta upp och läs en essä på nätet som tar upp ett ämne du är intresserad av. Research Välj själv ett ämne du vill undersöka närmare.Leta information om ämnet du valt. Frågeställning Formulera en avgränsad frågeställning om ditt ämne, dvs. försök ställa en detaljerad fråga som du ska svara på med din essä. Innehåll Rubrik Exempel på rubrik: Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor? Inledning Exempel på inledning: Textmassa Fakta:

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” … och detta tycker jag att jag kom åt under dagens lektion när vi gemensamt närläste inledningen/företalet i romanerna i mindre grupper. Station 2. Åsa Relaterat

Om att ”få alla med på tåget” och att komma igång med att skriva debattartike... I veckan fortsatte jag arbetet med debattartikeln i min tvåa, och denna gång hade vi med min skolas mått mätt en riktigt kort lektion, “bara” 70 minuter. ”Läxan” till detta pass var att lyssna på en flipp om debattartikeln som genre. Med sig i ryggen inför denna läxa hade de förra lektionens gemensamma arbete med att granska en debattartikel (vilket du kan läsa mer om här om du är nyfiken), så syftet med flippen blev mest repetition och lite fördjupning. När jag gör inspelningar gör jag väldigt enkla sådana och utgår då från en Google Presentation som jag gör en skärminspelning på, samtidigt som jag går igenom materialet sida för sida och utvecklar lite med exempel. De går inte att jämföra med alla snygga flippfilmer som många andra gör, men de blir anpassade till det som just vi arbetar med, och de är rätt tydliga i sin enkelhet. Största utmaningen är, tycker jag, att de inte får bli för långa! Eftersom jag har fått så många kommentarer och mejl (tack!) Uppdrag: Debattartikel. Vi hörs!

Tänk om... Lena Sjöberg har skrivit en fantastisk barnbok som heter "Tänk om..." Den läste jag högt för mina 6:or och sedan kollade vi på hur hennes texter var upplagda, därefter skrev vi en Tänk om-text tillsammans innan de fick skriva en två och två, som vi sedan läste upp för klassen. I dag var det dags att sätta igång att skriva egna "Tänk om-texter" men innan lektionen började kollade jag upp Lena Sjöbergs mailadress och mailade henne några frågor från klassen. De tyckte nämligen att det var svårt att skriva på rim så de undrade om hon hade några tips. Två timmar senare hade vi fått ett långt svar från Lena med jättebra tips på vad man kan tänka på när man ska skriva på rim. Här kan ni läsa en elevs fina "Tänk om-text". Tänk om jag var en fågel och du min lilla unge Vi skulle flyga ovanför varenda liten dunge Vi skulle flyga högt, högt upp i det blå Och sen skulle vi sno frön när bonden skulle så Om kvällen skulle vi flyga upp i vårt träd Och vi skulle sitta och knapra på vår goda säd

En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. På ett dammigt järnräcke skriver hon sitt namn: ”Jag skriver Mari med ett finger, bokstäverna på varann.” Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Palms LM-böcker skrevs däremot i en helt annan politisk och litterär miljö.

Related: