Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Efter detta delade jag in klassen i grupper med sex personer i varje. Eleverna fick fundera och anteckna tillsammans. Efter detta förarbete berättade jag om att vi ska göra ”sitting drama” och vad det innebär. På återseende!
Varför kan studenterna inte skriva? Universitetsläraren på sommarlov gör som andra semesterfirare: sträcker ut sig i gröngräset och låter tankarna fladdra kring det gångna arbetsåret. O, alla dessa drivor med studentinlämningsuppgifter man rättat! Varför kan en del inte skriva? Bristerna är av tre slag. Andra kan nog sätta punkt och pluralböja, men klarar inte det stilläge och den begreppsanvändning som hör till allmänt vetenskapsspråk: varför måste de skriva ”Resultaten för de olika delarna är skrivna under sina egna forskningar” när de menar ”Resultaten inom varje delstudie redovisas var för sig”? Och för det tredje skriver studenterna fel texttyp. Ja, ja, det här har ju forskningen visat sen länge: Ann Blückert och Sofia Ask om stilen och begreppen, Mona Blåsjö om texttyperna. Men vad beror eländet på? Det är inte så lätt! Och tänk alla skarpsinniga, intelligenta och välskrivna inlämningsuppgifter jag läst!
Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev | Pedagog Skåne Nord... Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. Vart är jag på väg? Den formativa responsen ger alltså eleven information om dess prestationer. Faktorer som identifierats som viktiga vid effektiv respons är nivå eller riktning, timing och form. Responsens riktning Respons kan ges på olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Respons på uppgiftsnivå Respons på uppgiftsnivå handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Vägledande frågor vid utformningen av respons på uppgiftsnivå: Vad är det som är rätt och/eller fel? Respons på processnivå Respons på processnivå syftar på de underliggande processer som pågår medan en elev arbetar med en uppgift. Respons på självregleringsnivå
Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” … och detta tycker jag att jag kom åt under dagens lektion när vi gemensamt närläste inledningen/företalet i romanerna i mindre grupper. Station 2. Åsa Relaterat
Skriva essä | Läxhjälp.nu En essä är en text där du diskuterar ett eget ämne ganska fritt. Essän går att jämföra med en debattartikel eftersom du ska föra ett resonemang och komma med egna åsikter. Skillnaden är att du inte måste komma fram till ett entydigt svar. Din essä ska stå på två ben; det ena är fakta och det andra personliga tankar, eller resonemang. Förberedelse Exempel på förberedelseskiss:Ämne: MänniskomötenKällor: SvD, 2009Stödord:RädslaFörståelseFrågeställning:”Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor?” Inspiration Leta upp och läs en essä på nätet som tar upp ett ämne du är intresserad av. Research Välj själv ett ämne du vill undersöka närmare.Leta information om ämnet du valt. Frågeställning Formulera en avgränsad frågeställning om ditt ämne, dvs. försök ställa en detaljerad fråga som du ska svara på med din essä. Innehåll Rubrik Exempel på rubrik: Kan förståelse för rädsla göra det lättare att träffa främmande människor? Inledning Exempel på inledning: Textmassa Fakta:
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knutna till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11? Sahlin, Per.
En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. På ett dammigt järnräcke skriver hon sitt namn: ”Jag skriver Mari med ett finger, bokstäverna på varann.” Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Palms LM-böcker skrevs däremot i en helt annan politisk och litterär miljö.
Ångest är min arvedel (konsten att hantera sin rättning, del 1) - Robin Smith Klockan är 03.28 och jag är vaken. Hjärtat klappar lite för fort, tankarna snurrar och jag kan varken somna om eller förmå mig att stiga upp och ta tag i det som håller mig vaken – rättningen. Eller bedömning som vi väl väljer att kalla det idag. Sist jag skrev lovade jag att vara konkret denna gång och att berätta hur jag försöker utveckla skrivandet hos mina elever trots att tiden är knapp, alltför knapp, för att ge återkoppling till varje elev på varje skrivuppgift. När Skolporten presenterade Marie Nordmarks avhandling om hur digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen började jag leta efter metoder för att på ett milt sätt tvinga eleverna att planera sina texter, skriva utkast och redigera dessa till färdiga och genomarbetade verk. Den knappa tiden tvingar eleverna att snabbt men noggrant läsa uppgiftsinstruktionerna för att sedan göra en plan för skrivandet och hålla sig till den. Först efter den tredje texten använder vi oss av mallen för peer assessment.