background preloader

Studiepaket om undantagsbestämmelsen

Studiepaket om undantagsbestämmelsen
Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Hur kan man tillämpa den och hur påverkar det eleven? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Lagar-och-rattigheter/Studiepaket-om-undantagsbestammelsen/

Related:  Kollegialt Lärande

Elever med funktionsnedsättning Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Det sker också en hel del kompetensutveckling av skolornas personal.

undantagsbestämmelsen Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade.

Realia möter digital läsförståelse Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas.

Funktionsnedsättning - www.lul.se I den här delen kan du läsa om en mängd aspekter av det som utmärker olika funktionsnedsättningar. Innehållet har skapats i samarbete med ledande experter inom respektive område. Du kan läsa om hur funktionsnedsättningarna påverkar vardagen, vad de beror på och vad man kan göra för att förbättra sin situation. Du kan också hitta tips på litteratur som rör de olika ämnesområdena.En del faktatexter finns på engelska, arabiska och ryska. Tipsbanken Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger.

Digitalt, kollegialt lärande i världsklass! Frustrerad ställer jag en fråga i facebookgruppen Engelska för år 6-9 där jag söker råd och hjälp kring hur andra brukar göra med grupper som inte vill eller vågar tala engelska. Tycka vad man vill om sociala medier, men att under en dag kunna diskutera problemet med lärare som är spridda över hela Sverige tycker jag är fantastiskt. I gruppen finns också deltagare från Finland och Norge. Råd och tips strömmar in och många känner igen i sig problemet. Vi konstaterar att det kan ha många orsaker som till exempel att de inte har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka sig, att de inte är vana vid att tala engelska lektionstid och att något i gruppdynamiken gör att de inte vågar.

Extra anpassningar årkurs 6-9 Det är krav på att dokumentera de extra anpassningarna dock inte för årskurser där betyg sätts. För åren 1-5 finns den skriftliga utvecklingsplanen med skriftliga omdömen och där ska man dokumentera sammanfattning av insatser för att eleven ska kunna nå kunskapskrav. För elev som riskerar att inte nå något kunskapskrav ska det förtydligas vad i kunskapskravet som är svårighet samt kompletteras med sammanfattning av extra anpassningar som då görs. I årskurser där betyg sätts säger skolverket att inget hindrar att skolan utarbetar egna rutiner för dokumentation gällande extra anpassningar. Det är också så att det är upp till rektor och skola att ev starta IUP för t ex årskurs 6.

Struktur: Inspiratören – Kooperativt Lärande Inspiratören är en struktur där eleverna tillsammans i par eller grupper löser ett problem för att sedan gå runt i klassrummet och titta på hur andra grupper löst samma problem. Denna struktur kan anpassas efter olika ämnesinnehåll. Vi har använt oss av inspiratören i allt från matematik vid problemlösning eller huvudräkning till svenska vid fri skrivning, sagoberättande, grammatik, ordkunskap och ordklasser. Elever som har svårt med abstraktion och att fantisera? Anpassa för elever med funktionsnedsättning Ja, i vissa ämnen. Matematik Läraren kan hjälpa eleverna att läsa delar i alla prov i matematik. Proven i matematik för årskurs 9 och gymnasiet finns inlästa på cd-skiva. Man kan också använda kopior med större stil. Men nationella prov som är tryckta på papper får inte överföras till datafiler, eftersom det kan riskera att proven sprids.

Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling? En viktig ledningsuppgift för skolledare är att organisera verksamheten så att lärares kollegiala lärande stärks eller på andra sätt främjas. Internationellt argumenteras idag för betydelsen av ökat lärarsamarbete som en förutsättning för lärares professionella utveckling och lärande, ofta under beteckningen ”professional learning communities”. Det handlar om att skapa en god lärmiljö i vardagen för pedagogernas kollegiala lärande, men även om specifika metoder.

Related: