It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Det sker också en hel del kompetensutveckling av skolornas personal. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle. Förra året fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det gäller likvärdighet: ”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.” Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. Berit Engberg, enhetschef
Nationella prov – anpassade eller inte? - SPSM Nu har de nationella proven dragit igång över landet och vi är många som kommer ihåg provtillfället med både glädje och vånda. Om man har en funktionsnedsättning så kan man till viss del få proven anpassade. Men räcker den anpassning av proven som görs idag för elever med en funktionsnedsättning? Vi reder ut det hela med Wern Palmius, rådgivare från den östra regionen, som är stark kritisk till hela upplägget och den tonvikt som proven har fått i skolan. - De nationella proven är inte främst till för att mäta elevernas kunskap i förhållande till kunskapskraven. Hur menar du då? Man ska aldrig utsätta en elev för en prövning som man på förhand vet att eleven kommer misslyckas med. Så vad borde man göra för att det ska bli bra för eleven? Men kan man verkligen få ett betyg då elevens nationella prov har anpassats och förändrats? Av: Anders Lager
Taylor Mali, What Does A Teacher Make Her Toddler Kept Getting Sick – Look What Mom Found Inside The Sippy CupAfter weeks of complaining of stomach aches, Simon coul... Her NYC Apartment Is Only 90 Sq Ft - When I Saw Inside, I Was Stunned By How She LivesWhen you rent an apartment in New York, it's all about ... This Teacher Walks Down The Hall - But Falls To The Ground When She Hears THISMs. He Was Tired Of Scrubbing His Baking Pan - His Solution For A Deep Clean Is Excellent! Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. funktionshinder – negativa konsekvenser och hinder som uppstår i miljön kring en person på grund av funktionsnedsättning. funktionsförutsättningar – ett ord sprunget ur funktionshinder som också betecknar både person och miljö. funktionsbegränsningar – precis som funktionsförutsättningar är det ett ord som betecknar både person och miljö. barn i behov av (särskilt) stöd – betonar att barnet är i en situation som påkallar stöd. handikapp – förlegad term Källor:
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.
Litteraturtips inom foramtiv bedömnning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning med ett länkarkiv till material från Skolverket, litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom betyg och bedömning i allmänhet med formativ bedömning i synnerhet. Här hittar ni en sammanställning med länkar över publikationer, stödmaterial och allmänna råd från Skolverket. Skolverket Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter Betygsskalan och betygen B och D Sambedömning i skolan Bedömningsaspekter Bedömningsportalen Bedömningsstöd Forskning om bedömning och betygssättning Formativ bedömning Sambedömning Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan IUP med omdömen Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Formativ bedömning en översikt Forskning inom bedömning och betyg Litteratur Diaz Patrizia (2014) Arbeta formativt med digitala verktyg Hattie John (2009) Visible learning
The 16 characteristics of a modern teacher 469 Shares Share Tweet Email Becoming a tech-savvy teacher is great. Honestly, there’s more to it than just hopping on the latest education technology / education trends bandwagon. See Also: Which of the top edtech trends are best for classrooms? So, then, what does it really take to be a modern teacher? You want to know what it takes to be a progressive and always-learning teacher who knows how to get students to think, contemplate, and explore. Modern teachers: choose to be vulnerable.see themselves as co-learners, not teachers.allow themselves to fail, often.don’t wait until they’re experts to introduce somethingmove into their students’ world, even if it’s foreignrun towards their area of weakness, not awayare comfortable not knowing what is going to happeninvite mistakes into their livesdream big and ask ‘why not?’ These characteristics of a modern teacher are incorporated into the visual you see below. Click here to download the printable PDF version of this fabulous visual
Funktionsnedsättning - www.lul.se I den här delen kan du läsa om en mängd aspekter av det som utmärker olika funktionsnedsättningar. Innehållet har skapats i samarbete med ledande experter inom respektive område. Du kan läsa om hur funktionsnedsättningarna påverkar vardagen, vad de beror på och vad man kan göra för att förbättra sin situation. Du kan också hitta tips på litteratur som rör de olika ämnesområdena.En del faktatexter finns på engelska, arabiska och ryska. Texterna är uppdelade i fyra kategorier: Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"
Realia möter digital läsförståelse Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används(Lgr11, engelska åk 9) Kunskapskravet som ska bedömas är detta: Virtuell samplanering Livsvillkor
Familia arribando a Buenos Aires Fines de siglo XIX Nyanlända elever och betyg Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen. En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper. Streck innebär frånvaro Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. När underlag för bedömning saknas Läraren ska sätta betyget F i de fall eleven har haft undervisning i ett ämne, men det saknas underlag som visar elevens kunskaper i ämnet. När begränsat underlag för bedömning finns Om det däremot finns ett underlag för bedömning, om än ett mycket begränsat, ska läraren sätta betyg utifrån detta underlag. När eleven inte har fått undervisning Extra anpassningar och särskilt stöd