background preloader

Karin Bojs: När vårt språk kom hit

Karin Bojs: När vårt språk kom hit
Nya rön som blev offentliga i veckan har i princip löst en fråga som forskare har tvistat om i hundra år: varför halva jordens befolkning talar indoeuropeiska språk. Den senaste tiden har det tidiga 1900-talets rasbiologi fått mycket uppmärksamhet. Sveriges television sände nyligen en dokumentär av Maja Hagerman om rasbiologisk dokumentering av samer. Björn af Kleen här på DN har skrivit reportage om Karolinska institutets samling av skallar. Båda har gjort utmärkta jobb. De undviker att falla i en vanlig fälla där rasbiologin klumpas ihop med biologi i största allmänhet, med genetik och med Charles Darwin. Utmärkande för rasbiologin var inte bara att den var rasistisk och oetisk. Visst var det tidiga 1900-talets genetik en inspiration - särskilt Mendels återupptäckta rön om arvsanlag. En av de mest tongivande var arkeologen och lingvisten Gustaf Kossinna (1858-1931). Så är det inte. Modern genetik visar i stället att vi alltid har rört på oss och blandat oss med varandra.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/karin-bojs-nar-vart-sprak-kom-hit/

Related:  SpråkhistoriaSpråkfamiljer, urspråk, släktskapSvenska/språk

Svenska Akademien varnar för kränkande ord Snart kommer den 14:e upplagan av Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, ut. I den nya versionen kommer bland annat extra känsliga ord att presenteras tillsammans med förslag på ord som kan användas istället. – Vi avråder genom att tillråda. Var talades det indoeuropeiska urspråket? – Curie Man har länge vetat att de indoeuropeiska språken är besläktade och har ett gemensamt ursprung: de kan alla spåras tillbaka till ett gemensamt urspråk. Genom språkhistorisk forskning har man kunnat kartlägga släktskapet mellan språken, identifiera den gemensamma kärnan i språken och rekonstruera ungefär hur det gemensamma urspråket kan ha sett ut. De lingvistiska huvuddragen i detta språk är således kända, men man vet betydligt mindre om de förhistoriska människor som kan antas ha talat detta språk. Det har visat sig vara mycket svårt att knyta språket till någon specifik plats på kartan.

”Negerkung” tas bort i nya Pippi I vårens nyutgåva försvinner n-ordet i Pippi Långstrump. ”Vi byter ut ett ord som skadar barn, men rör inget annat i texten”, säger Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman till Boklördag. Astrid Lindgrens barnbok ”Pippi Långstrump” fyller sjuttio år i år, och givetvis kommer det en fin nyutgåva i samband med jubileet, en ny samlingsvolym med det mesta ur de tre böckerna i Pippi-serien: ”Pippi Långstrump”, ”Pippi går ombord” och ”Pippi i Söderhavet”. Den här gången försvinner det som varit mest kontroversiellt de senaste åren, n-ordet. Pappa Efraim Långstrump är numera Söderhavskung på Kurrekurreduttön, inte negerkung.

Nyordslistor Listorna publiceras en gång om året i tidskriften Språktidningen, och här på vår egen webbplats. Om orden i våra listor Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. De flesta nyord i listorna är goda tillskott till svenskan, men det kan förstås finnas enstaka ord som upplevs som nedsättande, krångliga, onödiga, mycket vardagliga etc. När det är på sin plats, påpekar vi sådant. Nyordslista för 2016 Ur hästens mun – vår språkfamilj föddes på stäppen Svenska, engelska, tyska, latin, iriska, persiska, ryska, grekiska, sanskrit, tochariska, hettitiska och luviska – alla hör de till världens mest spridda språkfamilj, den indoeuropeiska. Det var under sent 1700-tal som det stod klart att de flesta språken i Europa och norra Indien är så besläktade med varandra att de måste härstamma från en gemensam källa, det vi i dag kallar urindoeuropeiska eller protoindoeuropeiska. Från början var indoeuropeiskan antagligen en ganska oansenlig anhopning av dialekter. Bit för bit har de sträckt sig ut och delats upp i undergrupper, som i sin tur splittrats i olika språk. Precis som latinet sönderföll i franska, italiens­ka, spanska, occitanska, så delade indoeuropeiskan upp sig i italiska, keltiska, germanska, baltoslaviska, anatoliska, tochariska och andra undergrupper.

Lektionsresurser för källkritisk granskning Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Amerikanska Snopes, som snart har funnits på nätet i tjugo år, fäster blicken på vad som sprids i den engelskspråkiga världen. översikt Från runa till e-post Ja, vad står det egentligen? Den här texten är från Sveriges äldsta bok - Västgötalagen från 1200-talet och visar tydligt att svenskan har förändrats en del. Vad beror de här förändringarna på? Språk förändras hela tiden såväl vad gäller ordförråd som grammatik.

Så grävs språkens dolda rötter fram Ndhgwhitom kléwos! Så lyder en fras ur det poetiska språk som diktare använde under en tid så avlägsen att den ligger före vår historieskrivning. Ändå vet vi att den betyder 'Odödlig ära!' Hur kan vi veta det? Nyckeln till den lingvistiska koden finns inom den jämförande språkvetenskapen. Många känner till att finskan och ungerskan tillhör en språklig minoritet i Europa, och att svenskan i själva verket ligger närmare såväl grekiska som persiska och sanskrit. Uttrycksformer (Skolverket -texttyper m.m.) Uttrycksformer för upptäckare - fördjupningÄmnesövergripandeSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssättUttrycksformer för upptäckare - inspirationUttrycksformer för upptäckare - fördjupningVad innebär en språkutvecklande undervisning? Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Syftet med det här materialet är att ge förslag på genrer som tar vara på elevernas lust att undersöka omvärlden och förmedla egna innehåll och budskap till andra. Att arbeta med fasta uttrycksformer och medier skapar ramar och trygghet för eleverna.

Svensk språkhistoria; från runstenar till Värsta språket (förklara här vad ni ska arbeta med, hur ni ska genomföra det och med hjälp av vilket material) Tillsammans *går igenom ett bildspel om svensk språkhistoria, *tittar på ett avsnitt ur Värsta språket www.youtube.com/watch?

Related: