Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå
Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis.
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande.
Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 Fas 2 Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!
Läs- och språksatsningen
Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Stödstrukturer i läsa och skriva kompletterar och befruktar varandra
I vårt härliga ämnesövergripande tema ( om vårt lilla ägg som blev en larv, som blev en puppa har nu puppan kläckts och en fin liten fjäril har tittat fram. Liksom larven kommunicerar denna fjäril med hjälp av brev och i dag var det dags igen att plocka fram våra Läsfixare och läsa och förstå vad fjärilen vill säga oss.Vi fick verkligen läsa mellan raderna för att förstå varför vissa lekar fungerat bra och vissa mindre bra. Vi fick också fundera över varför fjärilen måste ge sig av och vad vi skulle kunna "tanka" den med. Tillsammans bestämde vi oss för att ha en fruktfest med sång, musik, diktläsning m m. Vi har tidigare skrivit även dikter i detta tema eftersom vår fjärilsmamma började med att skicka oss en dikt. Alltid när vi ger oss på en ny texttyp bygger vi upp elevernas förförståelse genom att tillsammans läsa den genren, bena ut vad som är typiskt, texttypiska ord vad man ska tänka på o s v.
Självständigt läsande föds ur högläsning
Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Högläsning är något annat än talspråket eftersom det är en skriven text som läses upp. ”Berätta vad det står här”, kunde hennes elever säga. – Om jag läser något som min son tycker är kul kanske han skrattar till.
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande
Är titeln på en rykande färsk avhandling av Catharina Tjernberg. Till hösten kommer den också ut i bokform. Vad får jag då veta när jag läser avhandlingen? Några begrepp i avhandlingen är utmaningar, komfortzon, textsamtal, lärandets parallellprocesser, phronêsis. Utmaningar är något som även Skolinspektionen granskar och understryker. De lärare som använder textsamtal som arbetsform lär också sina elever en struktur för att ta sig an en text och knyta den till sin egen erfarenhetsvärld. Bedömning handlar inte längre om att endast rangordna elever efter hur mycket kunskap de tillägnat sig och äger. Syftet med studien är att analysera framgångsfaktorer i läs- och skrivundervisning.
Satsar tidigt
– Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. Efter alfabetsramsan dikterar specialpedagogen ord som eleven skriver: bru-kar, fri-syr, tri-vas. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. – Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är det svåraste uppdrag du kan ha. – Det vi ser är inte sanningen.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid
När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.
