Tack ASL för att mitt arbete är så stimulerande | Tangentdansen Jag har skrivit det förr. Jag har känt det förr. När hela arbetssättet med ASL bara sitter där det ska. Genomgång … nytt år … repetera … hur gör vi … vad gör vi på de olika stationerna. – Vet alla vad ni ska göra nu? – Ja! Kvar står jag förstummad och ser eleverna fördela sig och på några minuter är alla igång med de olika arbetena. – Hur skriver man ”gick” Christer? Tillsammans funderar vi ut hur det stavas … jaha ck … okej! Jag låter de fortsätta arbeta … samarbeta … går vidare. På stationen i köket sitter ett gäng och gör sina initialer i lera, lego och byggklossar. De får själva fotografera sina byggen, som vi sedan ska använda i en skrivuppgift till boken om mig själv. Vi har börjat flytta våra huvuden till den station vi ska på sedan. – Christer, vad ska jag göra nu? Ansvar, vad har jag arbetat med, vad är mitt nästa arbete. Tack ASL för ett suveränt sätt att arbeta i årskurs 1. Nu är vi där … när det mesta har fallit på plats … platsen då vi kan gå vidare, utmana och utvecklas.
Arbeta med faktatexter | Storkis123 Under den här terminen ska vi arbeta med sten, brons och järnåldern och vi har precis sedan terminsstart börjat med stenåldern. I början av ett sådant arbete behöver man bygga upp elevernas begreppsförståelse för att de sedan ska kunna skapa. Eleverna är nu inne i ett skede där de ska producera egna faktatexter. För att de ska kunna träna och utvecklas i detta började vi i veckan med att titta på en text gemensamt. Min första fråga var om det var en faktatext och om det var det hur såg eleverna det. Elevernas svar var att det var en faktatext det såg man på rubriken Rödräv underrubriken var (Vulpes vulpes). Rävar finns över hela norra halvklotet.De lever i olika naturtyper.Det finns olika sorters rävar såsom, rödräv, svarträv, silverräv, korsräv.Farmade rävar vars syfte är att födas upp till pälsindustrin.Begrepp såsom naturtyper, norra halvklotet, melanistisk, farmade. Nästa rubrik i texten var Rävens diet och jag undrade nu vad det betydde.
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Fas 3 Som svar på vårat brev blev det vår lilla larv som svarade med ännu ett brev . Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!
Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra. Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning. Faktatext om djur Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur. Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Koalan
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. Uppstart Arbetet inleddes med att vi tittade på bilder och filmer om Afrika. Hur alla ska lyckas I arbetet med faktatexter har vi tagit små steg mot att bli självständiga. Direkt respons Arbetet med VÖL-strategin har medfört att mina elevers förmåga att identifiera nyckelord har förbättrats. Stjärnor och tips När jag analyserade elevernas faktatexter fick jag syn på vissa generella utvecklingsmöjligheter som jag ville uppmärksamma eleverna på. -Skulle de meningarna kunna stå tillsammans? Bearbeta och förtydliga texten Reflektioner
Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1
lararmalin Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund.