PM nr 1 spra khistoria. Kafka%20och%20Karlsson. Sista uppgiften i Svenska 3 - Robin Smith. Snart är det slut, läsåret alltså.
Och jag undrar vad jag egentligen skickat med mina elever, vad de fått med sig från kursen mer än ett betyg. Har jag verkligen bidragit till att göra dem till läsande och reflekterande individer? Har jag bidragit till att forma individer som tar makten över sin etiska såväl som intellektuella och karriärsmässiga utveckling som Anders Burman skriver i antologin Det goda lärandet? F-n vet, men jag gör ett sista försök. Som avslutning till kursen Svenska 3 har jag försökt att sätta ihop en uppgift som påminner om det nationella provet, och eleverna får redovisa den muntligt eller skriftligt, beroende på vad som gynnar dem mest. Tidigare under kursen så arbetade vi med Åsa Edenfeldts blogg om läsning och då med särskilt fokus på hennes flipp om närläsning, så när jag ber eleverna ”skumläsa” och ”närläsa” så vet de väldigt väl hur de ska gå till väga.
Så här ser förberedelseinstruktionen till eleverna ut: 1. 2. Vi förbereder oss för att skriva PM i kursen Svenska 3. Att undervisa i att skriva PM Snart är det dags för mina treor att skriva sina första PM i kursen Svenska 3.
I detta inlägg tänkte jag dela med mig av en förberedelselektion som i all sin enkelhet blev lyckad och som eleverna tyckte var lärorik! Att undervisa i PM-skrivande är inte alltid det enklaste. Kursen i sig är minst sagt utmanande och att skriva utredande texter på en vetenskaplig nivå är inget som man lär sig från en dag till en annan. Progressionen genom gymnasiesvenskans tre år är central för att eleverna i årskurs 3 ska vara mogna för att anamma det vetenskapliga förhållningssättet. I mina treor har vi arbetat med språkhistoria i tre veckor och det är också inom detta område som de ska skriva sina PM. PM-instruktionen ska jag inte ta åt mig äran för utan det är min proffsiga kollega Jenny Bergman som förra året utformade en uppgift som jag sedan har utgått ifrån. Förberedelselektionen Den här lektionen använde jag mig av följande textmaterial: Förberedelser kring innehållet. Aktiv närläsning av text i Svenska 3 – ett lektionsexempel. Trots att det bara är tidigt på terminen känns det ändå som att vi går in i slutspurten i Svenska 3.
Kanske är det för att jag har undervisat mina treor ända sedan årskurs 1 och vi nu bara har några månader kvar. För ungefär fyra-fem år sedan började jag intressera mig för forskning om läsförståelse och det var också då som mitt sätt att se på och organisera läsundervisning förändrades. Det betyder att dessa treor, som jag nu har i Svenska 3, har fått aktiv läsundervisning under hela sin gymnasietid.
För mig betyder det (på ett ungefär) följande: Läsningen och samtal om texter får ta stort utrymme i klassrummet, i alla tre svenskkurserna.Vi samtalar inte bara om hur vi läser skönlitteratur utan också om goda lässtrategier för faktatexter. Att läsa aktivt och gemensamt behöver inte alls vara komplicerat och numera är detta sätt att jobba ett naturligt inslag i undervisningen. Mina elever i Svenska 3 ska hålla argumenterande tal inom litteraturvetenskap. Att lyckas med undervisningen i vetenskapligt skrivande – mina bästa tips!
Den 30 november förra året deltog jag som föreläsare på Lärarfortbildnings fördjupningsforum i vetenskapligt skrivande på gymnasiet tillsammans med Suzanne Parmenius Swärd (lektor i pedagogiskt arbete med inriktning svenska språket, Linköpings Universitet), Yvonne Hallesson (forskare vid Uppsala universitet) och Pia Visén (lektor och gymnasielärare i Ovanåkers kommun).
Utbildningen riktade sig till gymnasielärare och hade specifikt fokus på kursen Svenska 3. Under dagen fokuserade vi på hur vi kan förbereda eleverna inför studier på universitetet, hur läsande kan ligga till grund för ett mer vetenskapligt skrivande och hur vi i klassrummet kan skapa engagerande lärmiljöer där eleverna känner att de kan och vill utvecklas. Under den här konferensdagen, då jag mötte cirka 110 engagerade lärare i publiken, märkte jag att det finns ett enormt sug efter att diskutera och lära sig mer om dessa aspekter av Svenska 3 (och läs- och skrivundervisning med äldre elever i allmänhet).
(s. 96). Svenska 3 - rivig uppstart med repetition av PM. En del av våra elever har svårt att hantera skrivande på högre nivå, som t.ex. det PM de stöter på vid nationella provet i Svenska 3.
Många av de färdigheter som testas vid det provtillfället vill man ska sitta i ryggmärgen i trean, t.ex. hur man källhänvisar i löpande text, hur man formulerar en frågeställning och utreder den, etc. Vi förbereder oss för att skriva PM i kursen Svenska 3. En guide till textläsningen i kursen Svenska 3. Hej!
Nu har kursen Svenska 3 dragit igång på många skolor runt om i landet och det är en utmanande kurs på flera olika sätt. Detta gäller inte minst textläsningen. I kursen ska eleverna kunna samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna vi arbetar med håller en hög nivå och har ofta anknytning till svenskämnet. I arbetet med dessa är det en stor fördel om eleverna behärskar att både skumläsa och närläsa texter på ett strategiskt sätt, samt om de har god anteckningsteknik (med penna och digitalt).
På våren ska ju eleverna göra nationella prov och de får då ett texthäfte som de ska läsa och bearbeta till största delen själva. Jag har elever som tycker kursen är mycket svår, men även de som har ”seglat fram” genom Svenska 1 och Svenska 2 och nu för första gången under skolgången möter motstånd i läsningen. Hur gick det att läsa resten av texten hemma? Åsa Edenfeldt. PM. Källhantering. Självvärdering av PM och en blick framåt. SV3 Kamratresponsmall för PM.